Monthly Archives: February 2018

i-adjektivs böjning- varför konstig? #2

Posted on by
Reply

i-adj. böjs före “desu”.

Q: Hur blir det utan “desu”?
A: Det blir “casual style” som används mellan nära folk.

Varför i-adj. böjs före “desu” hade något att göra med artig vs. icke-artig aspekter på japanska.

Jag grävde även i mina mina gamla föreläsningsanteckningar på universitetet för länge sedan och upptäckte som nedan.

[i-adj./atsui] desu * Detta användes inte förut. 

Nu har jag blivit bekräftad efter en veckas undersökning med olika resurser. Ärligt sagt kommer jag ihåg nu eller hade glömt bort helt att jag kändes konstig när jag startade min karriär som lärare i japanska som främmande språk i Japan och undervisade “[i-adj.]+desu” för första gången*.

* Som sagt undervisade vi nekande på lite annorlunda sätt. Vanligtvis låter de nedan artigare än “atsukunai desu/atsukunakatta desu”.

Varför är det???

1. Det är helt OK att säga utan “desu”.

  • atsui
  • atsukunai
  • atsukatta
  • atsukunakatta

Så länge man talar till ngn nära som kompis eller familjemedlem.

2. Hur sa japanerna när de talade med ngn som inte är nära?

A2-a: t.ex. Atsui desu-ne.

Till ngn som är överlägsen mest före andra världskriget (- 1945).

A2-b: O-atsū gozaimasu.

Saken är, som jag brukar säga, undviker japanerna att låta bestämd, t.ex. “ne” i slutet i undervisning. Vi lägger till olika ändelser efter i-adj. eller uttrycker sig på helt annorlunda sätt.

Ono (1999) skrev att “[icke-substantiv]+desu” var ovanlig tills början av Showa eran (1926- 1989). “[i-adj.]+desu” kommer ursprungligen från västra Japan och spreds till östra Japan.

Faktiskt var det efter andra världskriget, 1954 när “[i-adj.]+desu” offentligt blev godkänd av Japans Agency for Cultural Affairs. “desu” låter neutralt jämfört med “~u gozaimasu” och passade bra med “desu-masu style”.

Referens
Ono, S. (1999) Nihongo Renshucho (pp.175- 177), Tokyo, Japan: Iwanami Shoten

そだねー so da nē

Posted on by
5
Japans curlingdamer fick brons.
 
Alla är från Hokkaido (naturligtvis!). Genom hela tävlingarna hördes deras dialekt, Hokkaido dialekt och detta “so da nē” blev populärt. På standard japanska ska det vara, そーだね sō dane i “casual style”, vilket är samma som そうですね sō desu-ne* i “desu-masu style”.
 
* = Det är så.
OBS! Inte samma intonation som när man funderar på ngt, så det är inte samma betydelse. (A1del4 eller högre)

Svårt att transkribera svenska namn

Posted on by
Reply
Det är inte för mycket att säga att det är bara engelska namn som har standard katakana transkription.
Japanerna studerar ofta bara engelska som främmande språk och vet inte hur namn kan uttalas på olika sätt på olika språk.

1. Laurent, Rohan ロハン eller Rōrento ローレント?

Jag hade ett fall i Japan.
Det var en fransk student som heter Laurent. För lärare är han “Rohan-san ロハンさん” som är närmare uttal till franska. En dag sa en receptionist “Rōrento-san ローレントさん”. Jag hade ingen aning vem hon menat, men efter ett tag märkte jag att hon läste studentens namn på engelskt sätt.
Jag transkriberar svenska namn som de låter. Kanske kan andra japaner säga det inte är rätt, men det finns ingen rätt eller fel faktiskt.

2. Göteborg har 3 olika sätt att skriva med katakana

Yotebori ヨテボリ, Etebori エテボリ och Yētebori イェーテボリ. Det beror på vem som transkriberade Göteborg till japanska.

3. Charlotte Kalla

Iår skrevs hennes namn, “Harotte Karra ハロッテ・カッラ”. Det har funnits “Shārotte Kāra シャーロッテ・カーラ”.

4. Åsa Ekström

Har du hört om en svensk tjej som blev manga författare i Japan? Hon heter “Ōsa Yēkusutorēmu オーサ・イェークストレーム” på japanska.
Vad säger du???
https://sv.wikipedia.org/wiki/Åsa_Ekström
https://ameblo.jp/hokuoujoshi/

i-adjektivs böjning- varför konstig?

Posted on by
Reply
Kanske kan det kännas lite konstigt att upptäcka i-adjektivs böjnings sker före “desu” eller?
Jag hade glömt bort en sak.
Vi inom TJFL (Teaching Japanese as a Foreign Language) brukade undervisa en annan böjning förr.
Innan jag flyttade till Sverige (från Nya Zeeland), undervisade jag som nedan.
presens)
  • ookii desu
  • ooki⎣ku-arimasen
imperfekt)
  • ooki⎣katta desu
  • ooki⎣ku-arimasendeshita
“imperfekt-negation” ser ändå annorlunda ut i detta fall.
Eftersom “kokugo 国語 (japanska för infödda talare)*” samt klassiskt japanska inte är mitt område, utan “Nihongo 日本語 (japanska för icke-infödda talare)”, har jag inte bra kunskap om historia av “kokugo”.
* Om man säger “kokugo” då menar man ett ämne för infödda japaner i skolan. Ordet “Nihongo” refererar till japanska som främmande språk.
Så jag ska fortsätta undersöka detta.
FK.
Q: Vad sägs om det nedan?
Det är i-adjektivs böjning på lite klassisk “polite style”.
Q2: Är det inte regelbundet???
presens)
  • ookyū gozaimasu= ookii desu
  • ookyū gozaimasen
imperfekt)
  • ookyū gozaimashita
  • ookyū gozaimasendeshita

OS2018 Hanyu tog guld igen!

Posted on by
1
フィギュアスケートで　はにゅうさんが　きんメダルを　とりました。はにゅうさんは、プーさんが　すきです。だから、いつも　ファンに　プーさんのぬいぐるみを　たくさん　もらいます。
 
figyua sukēto de hanyū-san ga kin-medaru o torimashita. hanyū-san wa pū-san ga suki desu. dakara, fan ni pū-san-no nuigurumi o takusan moraimashita. (A1del3 eller högre)
 
* figyua sukēto= konståkning, kin medaru= guld medal, torimasu= ta, pū-san= Nalle Puh, suki= gilla, dakara= så, itsumo= alltid, fan= fans, nuigurumi= gosedjur, takusan= många/mycket, moraimasu= få
 
Hanyu tog guld i konståkning. Han gillar Nalle Puh. Så han får många gosedjur av fans varje gång!