ちゅうりんじょう。chúrinjó.

http://savvytokyo.com/japanese-superfoods-matcha/

http://hitachino.cc/brewing-lab/

Kanske har du som varit på Blue Light Yokohama sett detta varumärke?

http://bluelightyokohama.com/welcome/

にほんしゅが　すきですか。nihon-shu ga suki desu-ka.

Gillar du sake?

Det blir en bar till i Dogenzaka, Shibuya.

http://www.shibukei.com/headline/11200/

För mer information om “Kurand”.

http://kurand.jp/sakemarket/

にほんのたかいやま。nihon-no takai* yama.

* takai= 1) dyr, 2) hög

http://www.wattention.com/the-5-highest-mountains-of-japan/

— PÅMINNELSE —

re: språkcafé

datum: 21 nov.(lö)
tid: 10- 11:30
nivå: A2del3 eller högre

V.g.anmäl dig, tack!

Välkommen!

http://www.folkuniversitetet.se/Kurser–Utbildningar/Sprakkurser/Japanska/Japanska-specialkurser/Stockholm/sprakcafe-21-november—japanska/?sr=true

På japanska är alla ord för färger inte adjektiv.

i-adjektiv

1. shiroi(vit), kuroi(svart), akai(röd), aoi(blå)

substantiv

2. midori/midori-iro(grön)

3. cha-iro(brun)

4. ki-iro(gul)

1. På klassisk japanska var det ordfattigt om färger och det fanns bara 4 ord.

De kommer från andra begrepp.

• “shiroi” härstammar från ett gammalt ord för “ichijirushii (anmärkningsbar)”.
• “kuroi” härstammar från ett gammalt ord för “kurai (mörk)”.
• “akai” härstammar från ett gammalt ord för “akarui (ljus)”.
• “aoi” härstammar från “vag, oklar”.

2. “midori” brukade betyda “grodd”.

För färgen, läggs “-iro” vanligtvis till. “midori” själv har andra betydelser också.

3. “cha-iro” s cha betyder té. Té användes för att färga tyg brunt.

4. Ursprungen av “ki” i “ki-iro” är oklar.

“cha-iro” och “ki-iro” kan användas som i-adjektiv också, chairoi och kiiroi. De dök upp i Edo perioden.

@du som är i Japan

Lecture by Isao Tomita, Composer “TOMITA Sound Goes Around the World, from Synthesizers to Miku Hatsune”

http://www.jpf.go.jp/e/about/award/archive/2015/lecture.html#event02

ookii, chiisai, atatakai, (yawarakai, okashii, komakai) eller ooki-na, chiisa-na, atataka-na?

Vissa i-adjektiv kan användas som om de är na-adjektiv, t.ex. ooki-na uchi.

Q1: Är de också na-adjektiv?

A1: Nej, de böjs inte. “~na” används endast före substantiv.

Q2: Vad är skillnaden mellan “~i” och “~na”?

A2a: t.ex.

• ookii uchi… Fysiskt stort hus baserad på objektiv bedömning, d.v.s. oavsett vem som bedömer är detta ett stort hus.

• ooki-na uchi… Det är baserad på subjektiv bedömning och behövs inte vara ett stort hus.

A2b: “i-adjektiv med ~na” används ofta i idioms och har annorlunda betydelser.