Nu är jag inne i rummet. Jag går ut ur rummet, jag går ut i parken. Då är jag ute. Sedan går jag in igen i huset. Då är jag inne. Jag går in i vårt klassrum.
Tänker. Att tänka. Jag har en tanke. I have an idea. Vi har tankar om.
Vi tänker gå på bio ikväll = We intend to….
Tycker. Att tycka. Jag tycker, vi tycker. Jag tycker att.. jag tycker om/tycker inte om.
Gillar – I like. Jag gillar att simma.
Tycker om vädret idag. Jag tycker inte om när det regnar.
Tror – I believe. Jag tror på att det finns en gud. Jag tror inte att det blir kallt imorgon. Vi tror.
Vet – I know. Att veta = att ha vetskap om. Vi vet. Visste. Vi kommer att veta.
Jag hör ljudet från en sopmaskin. Den sopar bort grus från trottoaren.
Att höra. Jag hör, vi hör. Igår hörde jag. Imorgon kommer jag att höra. Vi kommer att höra.
Har du hört att…?
Jag stängde fönstret. Ett fönster, flera fönster. Det fönstret är nu stängt.
Ett ljud. Flera ljud. Ljudet hördes lång väg.
I måndags, i tisdags, i onsdags. Då talar vi om en dag som redan har varit. Idag är det onsdagen den 10 maj. I måndags var det den 8 maj. På måndag ses vi igen. Vi ses på måndag nästa vecka. Då är det den 15 maj. Den femtonde. Den första, den andra, den tredje…
Dagens datum är: 2023 05 10. Först år, sedan månad och sist datum. Personnummer. Talspråk: Jag är född den sextonde januari nittonhundrafemtiofyra.
Sverige i jämförelse med ditt hemland
- Sverige har ingen president – hur ser det ut i ditt land? Hur väljs den personen? Vilken makt har den personen?
- Hur ofta är det val till det nationella parlamentet i ditt land? Vad kallas parlamentet?
- Vem har rösträtt och vem kan väljas?
- Finns det en församling i parlamentet eller flera? I Sverige har vi en enda församling, Riksdagen. I exempelvis USA finns två församlingar i kongressen – Representanthuset och Senaten. Frågan brukar handla om hur man i ett land säkerställer att såväl de politiska partierna som de olika delarna av landet blir rättvist representerade (politik, geografi, folkmängd) – stämmer det för ditt land i så fall? Om inte, vad är det man säkerställer i stället?
- Hur gör man den demokratiska uppdelningen mellan lagstiftande, verkställande och dömande makten?
Syrien: 250 medlemmar i parlamentet. 83 är oberoende. Presidenten föreslås av ett politiskt parti, Baath. Folkförsamlingen samtycker. Presidenten är generalsekreterare för partiet. Premiärminister är en högre tjänsteman och är inte politiskt tillsatt. Systemet har en demokratisk form men i verkligheten mycket annorlunda och inte demokratiskt.
Vart femte år väljer vi president. Talman.
Ulf Kristersson är statsminister. Riksdagen väljer statsminister. Magdalena Andersson var statsminster för ett år sedan, nu har vi bytt statsminister efter valet i september månad.
Ulf Kristerson tillhör det politiska partiet Moderaterna. Det hette Högerpartiet tidigare. Han har adopterat två barn, två flickor.
Säg mig, varför tycker du….
Säg mig = berätta för mig.
Jag – mig
Du – dig
Vi – oss
Var och en för sig.
De – dem
Grundlagar
Grundlagar är den högsta nivån av lagar och innehåller samhällets grundläggande spelregler. Inga andra lagar får gå emot dessa. I Sverige finns det fyra grundlagar:
- Regeringsformen (Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas)
Den privata makten = vår individuella makt och näringslivets, företagens makt. - Tryckfrihetsförordningen (skyddar det fria ordet i tryckt form)
- Yttrandefrihetsgrundlagen (rätten att yttra sig och uttrycka sin åsikt)
- Successionsordningen (hur den kungliga tronen ska ärvas)
Grundlagarna ska skydda demokratin och är därför svårare att ändra än andra lagar. Regeringsformen är viktigast, den ger grunderna för vårt statsskick. Den stiftades 1809.
En grundlag ändras genom beslut i Riksdagen. Då behövs det två likalydande beslut med ett val emellan.
Här är exempel på hur demokratin skyddas i Sverige genom övriga grundlagar:
Yttrandefrihet
Yttrandefrihet innebär att:
- Alla får bilda sig sin egen uppfattning
- Alla ska kunna dela och ta emot information
- Att har rätt att sprida åsikter
Yttrandefrihet innebär också att du ska kunna yttra dig utan att bli övervakad eller tystad. Du ska kunna följa nyheter om ditt land och din hemstad. Du ska kunna vara med i föreningar och du ska kunna demonstrera. Du ska också kunna diskutera dina åsikter och skriva till politiker.
Press- och tryckfrihet
Press- och tryckfrihet innebär att:
- Politiker och myndigheter ska kunna granskas
- Nyheterna styrs inte av politiker
- Falska anklagelser och rykten ska motarbetas
Pressfrihet innebär att radio, tv och tidningar får publicera nyheter och information utan att någon ska godkänna dem innan. Även du som privatperson har rätt att trycka och sprida texter utan att de måste granskas i förväg. Det kallas tryckfrihet. Men du kan inte sprida vad som helst. Du kan bli straffad om det du sprider kränker en annan folkgrupp, är ett hot för säkerheten i Sverige eller uppmanar någon annan att göra något brottsligt.
Kungens makt och uppgifter
Successionsordningen är den grundlag som anger hur kronan ska ärvas. Kronan = kungakronan. Vi har nu en kung, hans äldsta barn ärver kronan och blir drottning eftersom hon är kvinna.
Kungens makt är reglerad i vår viktigaste grundlag, Regeringsformen. Kungen har ingen verklig makt.
Sveriges riksdag
Sveriges riksdag stiftar alla lagar. Vissa lagar styr vad regioner och kommuner måste, får och inte får göra.
För att kunna bedriva statlig, regional och kommunal verksamhet behöver man pengar.
Vi betalar alla skatt. Inkomstskatt betalar vi till staten, hur mycket är beroende av vad vi tjänar. Ju mer vi tjänar desto mer skatt i procent betalar vi.
Staten får också in pengar via skatt på det vi köper. Det kallas moms. När du handlar i en affär ser du på kvittot hur mycket av summan du betalar som är moms.
Ibland betalar du en avgift för exempelvis att avlägga prov för körkort.
När staten via lagar bestämmer att regioner och kommuner ska ansvara för till exempel sjukvård och skola så bidrar också staten med pengar för att alla i Sverige ska få en likvärdig service.
Staten har en regional representation – länen och länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar hand om statens frågor på regional nivå.
Vad bestämmer Riksdagen och hur finansieras besluten?
Riksdagen beslutar om alla lagar som gäller i landet.
Vissa av lagarna gäller vilka rättigheter vi som privatpersoner har.
Andra lagar gäller vilka skyldigheter som vi, kommunen, regionen och exempelvis företag har. Vad vi måste göra och vad vi inte får göra.
Om lagarna betyder kostnader för kommuner och regioner får de pengar av staten till det. Kommunen och regionen kan sedan lägga till mer pengar och därmed prioritera olika.
Statens inkomster är främst skatt som inkomstskatt och mervärdesskatt (moms) på varor och tjänster.