Lektionsanteckningar 29 november

Lektionsanteckningar 29 november

Traditioner och högtider

https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-komma-till-sverige/identitet-och-kultur/

I världens alla länder firar människor högtider och traditioner. Då brukar man samlas för att fira att något särskilt och viktigt har hänt längre tillbaka i tiden. Många traditioner och högtider som firas kommer från religionen. Så är det också i Sverige, som har varit ett kristet land sedan många hundra år. Idag firas i Sverige traditioner och högtider från många olika länder och religioner. När man är ny i ett land lär man ofta känna nya högtider och traditioner.

 

Detta är exempel på några högtider som firas i Sverige

I februari och mars äter många i Sverige semlor. Det är en bulle med mandelmassa och vispad grädde. Det är en tradition från den tid då människor fastade i Sverige. Innan fastan började åt man fet mat. Den som fastar avstår från något under en viss tid, till exempel av religiösa skäl. Oftast är det mat men det kan också vara andra saker.

https://se.search.yahoo.com/search?fr=mcafee&type=E211SE1049G0&p=semlor+bilder

 

Påsken firas någon gång i mars eller april. Då firas minnet av Jesus död och uppståndelse. Påsken är en högtid som de flesta i Sverige firar tillsammans med vänner och familj. Det är vanligt att äta ägg, lamm, lax och sill under påsken. Det är också vanligt att barn får godis i stora ägg. Före påsk klär många barn ut sig till påskkärringar. De knackar på människors hus och önskar glad påsk. Folk brukar då ge barnen godis.

Påskbilder:
https://se.search.yahoo.com/search?fr=mcafee&type=E211SE1049G0&p=p%C3%A5skbilder

Skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen, annandag påsk.

Annandag jul

Nouruz är ett nyårsfirande hos flera olika folkslag, till exempel perser, kurder och afghaner. I Sverige kallas Nouruz ofta för det persiska eller kurdiska nyåret. Nouruz firas den 20, 21 eller 22 mars när dagen och natten är lika långa. Nouruz firas för att välkomna våren och håller på i 13 dagar med mycket fest, mat och glädje. Man tänder också små brasor som man hoppar över. Nouruz betyder ny. Vi är lediga i två veckor om vi är studenter, men på bank bara 4 dagar. Alla läser när de är lediga.  Vi har årets största fest då. Vi ger varandra presenter. Men mullorna vill inte acceptera Nouruz, men vi har firat det länge, länge.

Grönt ris. Grönsaker, ris med grönsaker och fisk. https://se.images.search.yahoo.com/search/images?p=sabze+polo+ba+mahe&fr=mcafee&type=E211SE1049G0&imgurl=http%3A%2F%2Fifpnews.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2017%2F03%2Fen-fish-rice-nowruz-3.jpg#id=7&iurl=http%3A%2F%2Fifpnews.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2017%2F03%2Fen-fish-rice-nowruz-3.jpg&action=click

Mycket fett i maten. Jag blir fet om jag äter mycket fett.

Vi äter mycket ris, vi vill alltid ha ris.

Olivolja.

Vad dricker man till det? Det är inte vanligt i Iran att vi dricker vin. Man får inte visa att man dricker alkohol. Så man köper det på nätet. 70 piskrapp är straffet för att man kör rattonykter. Fängelse.

Man måste dölja håret med en scarf. I Iran har jag olika kläder på mig på jobbet och hemma. Jag byter kläder när jag går från jobbet.

 

Den 30 april är det valborgsmässoafton. Då firar många att våren är här. Det är vanligt att tända stora eldar och sjunga sånger om våren.

Valborgsmässoafton: https://se.search.yahoo.com/search?fr=mcafee&type=E211SE1049G0&p=valborgsm%C3%A4ssoafton

 

Den 1 maj är en högtid för arbetarna. Den har firats sedan 1800-talet i många länder. Första maj är en helgdag. Många som arbetar är lediga från jobbet och skolorna är stängda. Många människor demonstrerar på 1 maj för arbetarnas rättigheter.

 

Kristi himmelsfärdsdag kommer 40 dagar efter påsk. Den firas till minnet av när Jesus lämnade jorden efter sin död. Kristi himmelsfärdsdag är en helgdag. De flesta är lediga från arbetet och många affärer är stängda.

 

Den 6 juni är Sveriges nationaldag och en helgdag. På nationaldagen har en del människor nationaldräkt på sig. Nationaldräkterna ser olika ut beroende på vilken del av Sverige man kommer ifrån.

24 augusti är Ukrainas nationaldag. Frihetsdag.

I Iran har vi nationaldag, kvinnodag. Det var den sista shahen som införde den.

Österåkersdräkten: https://se.images.search.yahoo.com/search/images;_ylt=AwrIfvAU0IRj5sMqtCTUEYpQ;_ylu=Y29sbwNpcjIEcG9zAzEEdnRpZAMEc2VjA3Nj?p=%C3%B6ster%C3%A5kersdr%C3%A4kten&fr=mcafee

https://butiken.sormlandsmuseum.se/folkdraktsmaterial/

 

Midsommarafton är en populär högtid i Sverige. Midsommarafton firas alltid på en fredag mellan 19 juni och 25 juni. I Sverige firades midsommar långt före Sverige blev kristet. Från början var midsommarafton den längsta dagen på året, den dag som det var som ljusast. På midsommarafton brukar man dansa runt en midsommarstång. Det är en stång som är klädd med löv och kransar av blommor. Många vuxna och barn har också kransar av blommor i håret. På midsommar brukar man äta sill, lax, färsk potatis och jordgubbar.

Midsommarstång: https://se.images.search.yahoo.com/search/images;_ylt=AwrLBxAT0YRjY04r6T3UEYpQ;_ylu=Y29sbwNpcjIEcG9zAzEEdnRpZAMEc2VjA3Nj?p=midsommarst%C3%A5ng&fr=mcafee

Jordgubbstårta.

Jordgubbar och färskpotatis är viktigast att äta.

Under september eller oktober infaller Jom Kippur som är en viktig högtid inom judendomen. Man firar helgen genom att fasta, be böner, samlas till gudstjänster och be sina medmänniskor om förlåtelse. Jom Kippur (Försoningsdagen) infaller tio dagar efter den judiska nyårsdagen (Rosh Hashana).

 

Alla helgons dag firas på en lördag mellan den 31 oktober och den 6 november. Alla helgons dag är en kristen högtid när man tänker på de döda. Många i Sverige går till kyrkogården för att tända ljus på släktingars och vänners gravar.

I Ukraina firar vi också, då träffas vi på kyrkogården och tänker ljus och äter gott.

Den 13 december är Luciadagen. I Sverige firas Luciadagen för att ljuset ska komma tillbaka efter vintern. Barnen i förskolor och skolor sjunger sånger om Lucia och julen. Vi ska göra ett studiebesök den dagen på Nordiska museet på Djurgården.

Lussekatt. Saffransbulle.

Midvinterfest = Fest mitt i vintern.

Julen är en kristen högtid som firas till minnet av att Jesus föddes. Familjer samlas för att umgås, laga mat, äta och dela ut presenter till varandra. Presenterna kallas julklappar och i Sverige delas de ut på julafton, den 24 december. Det är vanligt att ta in en gran i huset under julen och klä den med ljusslingor, kulor och glitter.

Afton = dagen innan den viktiga dagen. Julafton, påskafton, midsommarafton…Afton betyder egentligen kväll.

Fader jul. Babba noel.

Julstrumpa. Öppen spis.

Julklappar = gåvor, presenter.

Jultomten har skägg.

I Iran har vi ett område där befolkningen är kristen och firar jul med tomte.

I Ukraina sjunger barnen för tomten eller läser upp en kort dikt.

Vilken julklapp vill svenska barn ha? Hårda paket leksaker, datorer, telefoner, . Mjuka paket betyder kläder, och det vill man ha, men inte som julklapp. Jag ska köpa böcker till mina barn. Spel och pussel.

Barnen skriver önskelista till tomten. En önskelista är en lista med de saker som barnet önskar sig? Snälla tomten, kan jag få en…. Vuxna kan också önska sig något i julklapp.

Snölykta. Adventsstjärna.

Ramadan är den muslimska fastan. Den pågår i en månad. Under ramadan är det många vuxna muslimer som inte äter, dricker, röker eller har sex från soluppgången till solnedgången. Ramadan avslutas med en stor fest som heter id al-fitr. Om du är gravid, har mens eller ammar behöver du inte fasta. Inte heller om du är gammal eller sjuk. Ramadan infaller på olika tider på året eftersom islams år följer månåret.

Jag har bokat in oss på studiebesök 13 december klockan 10:00 – 12:00 på Nordiska museet: https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/hitta-hit

Nordiska museet berättar om människor och livet i Norden från 1500-talet och framåt. Museet grundades av Artur Hazelius år 1873. https://www.nordiskamuseet.se/om-museet

  • Fri entré för dig med LMA-kort från Migrationsverket eller ukrainskt pass.

Den som vill kan åka direkt dit, vi andra kan träffas och åka spårvagn från T-centralen/Åhléns. Tider för spårvagnen återkommer jag till.

Hälso- och sjukvård i Sverige

Kroppen https://urplay.se/program/201709-svenska-for-alla-kroppen

 

Filmserien hittar du här: https://www.informationsverige.se/sv/jag-arbetar-med-malgruppen/samhallsorientering/metodstod-so/materialbanken/filmserien-borja-prata-om/

1177-tryggt om din hälsa och vård. 1177 är en tjänst från Sveriges regioner.

https://www.1177.se/sv-se-x-ll/Stockholm/other-languages/other-languages/

  • Läs om hälsa och sjukdomar och var du kan hitta vård.
  • Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.

Höstdepression – vinterdepression – vårdepression. Länk på 1177 om depression: https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/depression/#section-15406

 

Höstdepression – sökning på nätet: https://se.search.yahoo.com/search?fr=mcafee&type=E211SE1049G0&p=h%C3%B6stdepression

 

Alla lektionsanteckningar hittar du på min blogg. Adressen dit är: blogg.folkuniversitetet.nu/hagbke/

 

Har ni någon fråga sedan förra lektionen?

 

Vi vill prova svensk julmat, julbord. Janssons frestelse = en gratäng med potatis, ansjovis, lök, grädde och smör.

 

Jag simmade två gånger. Sista dagen när det var varmt så var det 20 grader i vattnet.

 

Horoskop. Stjärnkonstellation = hur stjärnorna stod på himlen i förhållande till varandra då man föddes.  

 

Lektionsanteckningar 24 november

Lektionsanteckningar 24 november

 Vägen till arbete       

Film i serien ”Börja prata om”: https://www.informationsverige.se/sv/jag-arbetar-med-malgruppen/samhallsorientering/metodstod-so/materialbanken/filmserien-borja-prata-om/

https://www.informationsverige.se/sv/jag-har-fatt-uppehallstillstand/att-arbeta-i-Sverige/

Arbeta i Sverige

På Arbetsförmedlingens webbplats hittar du information om vad som gäller om du söker arbete i Sverige. Arbetsförmedlingen är en myndighet som ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen stöttar arbetssökande i att hitta jobb och arbetsgivare att hitta nya medarbetare.

Du skriver in dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande genom att besöka ett servicekontor (Statens servicecenter). https://www.statenssc.se/besokservicekontor.3837.html?filter=all#Varaservicekontor

 

https://arbetsformedlingen.se/other-languages/ukrainska-ukrainska/svenska/ar-du-fran-ukraina

Om du hittar ett arbete måste du registrera dig hos Skatteverket för att betala skatt.

Om du får ett arbete ska du och arbetsgivaren skriva ett anställningsavtal där det framgår vilken lön du får. Om du får ett arbete måste du meddela Migrationsverket.

Om du har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och har ett arbete kan du till exempel ha rätt till sjukpenning om du blir sjuk och inte kan arbeta. Du ansöker om sjukpenning hos Försäkringskassan.

Betala skatt när du arbetar

Du måste betala skatt på din lön när du arbetar. Din arbetsgivare måste betala sociala avgifter. Det kallas att arbeta vitt.

Det finns många fördelar med att arbeta vitt. Bland annat får du:

  • Ett anställningsbevis.
  • Referenser.
  • Rätt till semester.
  • Rätt till betald föräldraledighet.
  • Försäkringar.
  • Pensionspoäng.
  • Betalt om du är sjuk.
  • Betalt om du behöver vara hemma om ditt barn blir sjukt.

Om du arbetar utan att betala skatt kallas det för att du arbetar svart. Att arbeta svart är olagligt. Det kan leda till fängelse i upp till två år.

Du kan söka arbete på många olika sätt.

  • Du kan besöka Platsbanken på Arbetsförmedlingens webbplats och söka arbete genom annonser om lediga arbeten.
  • Du kan kontakta bemanningsföretag. Ett bemanningsföretag hyr ut personal till olika företag.
  • Du kan kontakta rekryteringsföretag. Ett rekryteringsföretag hittar personer åt företag som vill anställa ny personal.
  • Du kan svara på annonser i dagstidningar eller på Internet.
  • Du kan ta kontakt med en arbetsgivare.
  • Du kan fråga människor som du känner.

https://www.informationsverige.se/sv/jag-har-fatt-uppehallstillstand/du-som-har-flytt-fran-kriget-i-ukraina/?accordion=31648

Om du har fått ett uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet

Massflyktsdirektivet ger rätt till:

  • boendeplats genom Migrationsverket (du får inte välja ort)
  • vård som inte kan vänta
  • visst ekonomiskt stöd
  • skola för barn
  • att arbeta i Sverige.

……………………………………………………………………………………………………………………………

Traditioner och högtider

https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-komma-till-sverige/identitet-och-kultur/

Vi ska prata om svensk mat, traditioner på torsdag 24 november

I världens alla länder firar människor högtider och traditioner. Då brukar man samlas för att fira att något särskilt och viktigt har hänt längre tillbaka i tiden. Många traditioner och högtider som firas kommer från religionen. Så är det också i Sverige, som har varit ett kristet land sedan många hundra år. Idag firas i Sverige traditioner och högtider från många olika länder och religioner. När man är ny i ett land lär man ofta känna nya högtider och traditioner.

 

Detta är exempel på några högtider som firas i Sverige

I februari och mars äter många i Sverige semlor. Det är en bulle med mandelmassa och vispad grädde. Det är en tradition från den tid då människor fastade i Sverige. Innan fastan började åt man fet mat. Den som fastar avstår från något under en viss tid, till exempel av religiösa skäl. Oftast är det mat men det kan också vara andra saker.

 

Påsken firas någon gång i mars eller april. Då firas minnet av Jesus död och uppståndelse. Påsken är en högtid som de flesta i Sverige firar tillsammans med vänner och familj. Det är vanligt att äta ägg, lamm, lax och sill under påsken. Det är också vanligt att barn får godis i stora ägg. Före påsk klär många barn ut sig. De knackar på människors hus och önskar glad påsk. Folk brukar då ge barnen godis.

 

Nouruz är ett nyårsfirande hos flera olika folkslag, till exempel perser, kurder och afghaner. I Sverige kallas Nouruz ofta för det persiska eller kurdiska nyåret. Nouruz firas den 20, 21 eller 22 mars när dagen och natten är lika långa. Nouruz firas för att välkomna våren och håller på i 13 dagar med mycket fest, mat och glädje. Man tänder också små brasor som man hoppar över.

 

Den 30 april är det valborgsmässoafton. Då firar många att våren är här. Det är vanligt att tända stora eldar och sjunga sånger om våren.

 

Den 1 maj är en högtid för arbetarna. Den har firats sedan 1800-talet i många länder. Första maj är en helgdag. Många som arbetar är lediga från jobbet och skolorna är stängda. Många människor demonstrerar på 1 maj för arbetarnas rättigheter.

 

Kristi himmelsfärdsdag kommer 40 dagar efter påsk. Den firas till minnet av när Jesus lämnade jorden efter sin död. Kristi himmelsfärdsdag är en helgdag. De flesta är lediga från arbetet och många affärer är stängda.

 

Den 6 juni är Sveriges nationaldag och en helgdag. På nationaldagen har en del människor nationaldräkt på sig. Nationaldräkterna ser olika ut beroende på vilken del av Sverige man kommer ifrån.

 

Midsommarafton är en populär högtid i Sverige. Midsommarafton firas alltid på en fredag mellan 19 juni och 25 juni. I Sverige firades midsommar långt före Sverige blev kristet. På midsommarafton brukar man dansa runt en midsommarstång. Det är en stång som är klädd med löv och kransar av blommor. Många vuxna och barn har också kransar av blommor i håret. På midsommar brukar man äta sill, lax, färsk potatis och jordgubbar.

 

Under september eller oktober infaller Jom Kippur som är en viktig högtid inom judendomen. Man firar helgen genom att fasta, be böner, samlas till gudstjänster och be sina medmänniskor om förlåtelse. Jom Kippur (Försoningsdagen) infaller tio dagar efter den judiska nyårsdagen (Rosh Hashana).

 

Alla helgons dag firas på en lördag mellan den 31 oktober och den 6 november. Alla helgons dag är en kristen högtid när man tänker på de döda. Många i Sverige går till kyrkogården för att tända ljus på släktingars och vänners gravar.

 

Den 13 december är Luciadagen. I Sverige firas Luciadagen för att ljuset ska komma tillbaka efter vintern. Barnen i förskolor och skolor sjunger sånger om Lucia och julen.

 

Julen är en kristen högtid som firas till minnet av att Jesus föddes. Familjer samlas för att umgås, laga mat, äta och dela ut presenter till varandra. Presenterna kallas julklappar och i Sverige delas de ut på julafton, den 24 december. Det är vanligt att ta in en gran i huset under julen och klä den med ljusslingor, kulor och glitter.

 

Ramadan är den muslimska fastan. Den pågår i en månad. Under ramadan är det många vuxna muslimer som inte äter, dricker, röker eller har sex från soluppgången till solnedgången. Ramadan avslutas med en stor fest som heter id al-fitr. Om du är gravid, har mens eller ammar behöver du inte fasta. Inte heller om du är gammal eller sjuk. Ramadan infaller på olika tider på året eftersom islams år följer månåret.

 

 

Traditionell svensk mat

Alla lektionsanteckningar hittar du på min blogg. Adressen dit är: blogg.folkuniversitetet.nu/hagbke/

 

Potatis

Att odla potatis. I Sverige har vi brukat koka potatisen med skalet på. Sedan skalar vi när potatisen ligger på tallriken.

Potatis kom till Sverige på 1700-talet. Den kom via andra länder i Europa från Sydamerika.

Före potatis åt vi rovor och andra rotsaker. Idag äter vi rotsaker som morötter och kålrötter.

Kål av olika slag har vi länge ätit. Idag äter vi gärna vitkål, rödkål, kålrabbi, brysselkål, blomkål och grönkål. Kinakål liknar mer sallat.

Jag sätter potatisen i mitt trädgårdsland. Kolonilott är en trädgård, en liten trädgård. På en kolonilott kan det finnas ett litet hus som man kan bo i på sommaren. Det finns också odlingslotter = kolonilotter utan hus.

Man kan också göra mos av potatisen, potatismos. Köttbullar och potatismos är en omtyckt maträtt. Till det äter man lingonsylt. Råstekt potatis = vi steker potatisen utan att först koka den. Jämför pommes frites. Friterad = koka i olja.

Koka, steka, äta rå. Att äta en grönsak rå = att kunna äta direkt när man skördat den.

Kött. Griskött = fläsk. En gris kallas också ett svin. Kött från ko = nötkött. Vi har också ätit kött från får.

Fisk har varit en viktig del i svensk kost = svensk mattradition. Torsk för den som bor vid kusten. Lax också för den som bor vid kusten. Torsk har vitt kött, lax har rosa kött. Surströmming. Kräftor. Tradition i Sverige att äta surströmming och kräftor i augusti på fest.

Fisk har ben, vi får bena ur fisken när vi ska äta den. Man kan filea fisken = ta bort benen innan man serverar den.

 

ICA = en av de stora matkedjorna har en webbplats med recept:

https://www.ica.se/artikel/julbord/

Snittar = smörgåsar som är små. Snittar innebär att man skurit isär bröd och bara serverar små portioner. Att snitta är att skära. Isär = att sära på delarna.

Recept som är lätta att laga till kan man hitta exempelvis på ”Kokaihop”.

Inlagd sill = fisk (sill) som man marinerat, inte kokat eller stekt. Den är rå.

https://www.kokaihop.se/blogPost/show/kokaihop-1/17-saker-som-hor-hemma-pa-ett-klassiskt-julbord

 

Utbildningsradion, UR är en del av statliga Sveriges Radio. Även om det heter radio så har de också teve-program.

Handla mat – ordlista https://urplay.se/program/201725-svenska-for-alla-handla-mat-ordlista

Inköpsrunda – https://urplay.se/program/201718-svenska-for-alla-handla

Bröd. Vi har en brödskiva = en skiva bröd. Men man säger ofta ett bröd.

Hårt bröd = knäckebröd. Mjukt bröd.

Ett traditionellt svenskt bröd i norra delen av landet är tunnbröd.

 

Fika – ordlista https://urplay.se/program/201724-svenska-for-alla-fika-ordlista

Att beställa på ett café – https://urplay.se/program/201723-svenska-for-alla-sa-bestaller-du-en-fika-pa-ett-cafe

 

https://urplay.se/program/227546-nyfiken-pa-sverige-ukrainska-lagar-och-traditioner

https://urplay.se/serie/201721-svenska-for-alla

Lektionsanteckningar 22 november

Lektionsanteckningar 22 november

  Jag trivs bra i min nya lägenhet               

Jag är försenad. Vi är försenade. En försening.

För + sent. Jag kommer sent idag.

Jag kom tidigt idag. Jag var här halv tio. Jag är tidig, jag är inte sen.

Jag har inga frågor.

Har du någon rolig historia att berätta idag?

Vad Sverige har gett till världen

……………………………………………………………………..

Temperaturskala och termometer. Celsius. 100 gradersskala. 0 var från början kokpunkten och 100 grader var fryspunkten. Det ändrades av Carl von Linné. Vetenskapsman. Han skapade ett enhetligt system och klassificerade flora och fauna. Dessutom är Linné skaparen av det litterära svenska språket, som används än idag.

Ultraljudsapparaten uppfanns av Inge Edler. i samarbete med Karl Helmut Herz.

Det känns som minusgrader fast att det är plusgrader.

När det blåser hårt känns det ännu kallare.

Snögubbe. Snö + gubbe. I Ukraina gör vi en snögumma, inte en gubbe.

En gumma är en gammal kvinna och en gubbe är en gammal man.

Morot som näsa.

Snöboll. Snö + boll. Kasta snöboll på varandra.

Snölykta. Snö + lykta. Gatlykta. En lykta ute på gatan.

Pyttelite = väldigt lite

 

Det är gratis att gå i skolan. Det kostar ingenting. Vi kan anordna protester och stöd. Massdemonstration. Att demonstrera. Många som demonstrerar tillsammans = massdemonstration.

 

I morgon ska vi på språkcafé på Medborgarplstasen och prata med en äldre man och en äldre kvinna.  Det är studieförbundet Sensus som anordnar det.

 

V pratade om oss själva, berättade för varandra. Erik talar lite ryska. De är pensionärer. Han hjälpte oss att prata svenska. Vi berättade om vår familj och våra liv. Det var intressant.

Vi bjöd in andra personer från Ukraina.

 

Det här ger Massflyktsdirektivet rätt till:

  • Tillfälligt uppehållstillstånd i ett år som kan förlängas till högst tre år.
  • Skola och full sjukvård för barn.
  • Arbetstillstånd.
  • Vuxna får vård som inte kan vänta, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.
  • Migrationsverkets tillfälliga boenden.
  • Ansöka om ekonomiskt bistånd enligt samma nivåer som asylsökande.

Källa: Migrationsverket

 

https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-komma-till-sverige/

 

Demokrati i Sverige

Film i serien ”Börja prata om”

https://www.informationsverige.se/sv/jag-arbetar-med-malgruppen/samhallsorientering/metodstod-so/materialbanken/filmserien-borja-prata-om/

 

Invandring till Sverige

https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-komma-till-sverige/att-invandra-till-sverige/

                         

Från arbetskraftsinvandring till asylinvandring

Under andra halvan av 1800-talet var många familjer i Sverige fattiga. Många var jordbrukare och vintern var ibland lång och kall. Det var svårt att få tillräckligt med mat. Vid den här tiden flyttade 1,5 miljoner svenskar från Sverige. Många drömde om ett bättre liv i Amerika och åkte båt över Atlanten. Då var Sverige ett utvandringsland.

Vid tiden runt andra världskriget (1939–1945) kom många som var på flykt från nordiska, baltiska och östeuropeiska länder.

Under 1950- och 1960-talen behövde svenska företag arbetskraft och då flyttade många hit för att arbeta. Många kom från Tyskland, Grekland, Jugoslavien, Turkiet och de nordiska länderna. Invandringen bidrog till att Sveriges ekonomi gick väldigt bra under den här tiden.

Under 1970-talet gick Sveriges ekonomi sämre och det fanns inte lika många jobb. Då flyttade inte lika många hit för att arbeta. Men många kom hit för att det var konflikter i deras hemländer, till exempel Chile och Iran. De sökte asyl i Sverige. Det var också många som flyttade hit för att få bo tillsammans med sina familjemedlemmar.

1975 beslutade Sveriges riksdag om nya politiska riktlinjer. De nya riktlinjerna gjorde det lättare för invandrare att behålla sitt språk och sin kultur. Invandrare fick rätt att ha tolk när de hade kontakt med svenska myndigheter och i skolan kunde barn få undervisning i sitt hemspråk. Invandringen har skapat mångfald och bidragit till att utveckla det svenska samhället och kulturen.

1980- och 1990-talen var det krig och oroligheter på flera platser runtom i världen. Många av de som sökte asyl i Sverige kom från Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet, Somalia och dåvarande Jugoslavien.

Idag bor det 10,3 miljoner människor i Sverige. 2,6 miljoner av dem är födda utomlands eller har en eller två föräldrar som är födda utomlands. Det innebär att 25 procent av den svenska befolkningen har utländsk bakgrund.

 

Ökad rörlighet och stärkt kontroll

Sedan slutet av 1980-talet har reglerna för att invandra till Sverige skärpts. Kontrollen vid landets gränser har blivit noggrannare och för att komma in i Sverige måste du ha ID-handlingar.

Sverige är medlem i Europeiska Unionen (EU). Det innebär att EU-länderna bestämmer vissa saker som handlar om migration, alltså invandring och utvandring, tillsammans.

 

På 1990-talet bestämde EU-länderna till exempel att personer som vill söka asyl i ett EU-land ska göra det i det första EU-landet som de kommer till. Den regeln kallas Dublinförordningen.

Under 2000-talet ändrades reglerna för att invandra till Sverige för att arbeta. Det beror på att EU har bestämt att det ska vara lättare att flytta mellan EU-länder. Det beror också på att Sverige har bestämt att det ska vara lättare för svenska företag att anställa personer från länder utanför EU.

 

I Sverige finns en lag som heter utlänningslagen. Den innehåller regler om asyl, uppehållstillstånd, arbetstillstånd och familjeåterförening.

2016 kom en ny tillfällig lag som gjorde att många fick tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta.

Asyl och uppehållstillstånd

I vissa länder får du inte ha vilka åsikter du vill. Du kan hamna i fängelse eller till och med bli dödad för att du har en viss politisk uppfattning. Du kan också hamna i fängelse eller bli dödad om du till exempel tror på en viss religion eller har en viss sexuell läggning. Om du lever med ett sådant hot kan du söka skydd i ett annat land. Det skyddet kallas asyl. Personer från hela världen kan söka asyl och få uppehållstillstånd i Sverige.

 

Det finns fler skäl till att få uppehållstillstånd. Till exempel om det är krig i landet du bor i, för att återförenas med din familj, för att studera eller arbeta.

 

Om du får ett ja på din asylansökan betyder det att du har fått uppehållstillstånd.

 

Tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) betyder att du får vara i Sverige under en viss tid.

Permanent uppehållstillstånd (PUT) betyder att du får bo och arbeta i Sverige utan tidsbegränsning.

Människor från hela världen söker asyl i Sverige. Under 2010-talet sökte många asyl, och många fick också uppehållstillstånd. Åren 2010–2019 fick totalt mellan 95 000 och 150 000 personer uppehållstillstånd varje år. Av dessa fick mellan 12 000 och 72 000 uppehållstillstånd på grund av asylskäl varje år.

 

Arbetstillstånd

För att du som är utländsk medborgare ska ha rätt att arbeta i Sverige behöver du ett arbetstillstånd. Du ansöker om arbetstillstånd hos Migrationsverket. Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap.

Om du har fått ett avslag på din asylansökan, men har arbetat under tiden som du var asylsökande, kan du ansöka om arbetstillstånd i stället för uppehållstillstånd.

Läs mer om arbetstillstånd på Migrationsverkets webbplats. https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Arbeta-i-Sverige.html

 

Vägen till arbete       

Film i serien ”Börja prata om”: https://www.informationsverige.se/sv/jag-arbetar-med-malgruppen/samhallsorientering/metodstod-so/materialbanken/filmserien-borja-prata-om/

 

……………………………………………………………………………………………………………………………

Traditioner och högtider

https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-komma-till-sverige/identitet-och-kultur/

Vi ska prata om svensk mat, traditioner på torsdag 24 november

I världens alla länder firar människor högtider och traditioner. Då brukar man samlas för att fira att något särskilt och viktigt har hänt längre tillbaka i tiden. Många traditioner och högtider som firas kommer från religionen. Så är det också i Sverige, som har varit ett kristet land sedan många hundra år. Idag firas i Sverige traditioner och högtider från många olika länder och religioner. När man är ny i ett land lär man ofta känna nya högtider och traditioner.

 

Detta är exempel på några högtider som firas i Sverige

I februari och mars äter många i Sverige semlor. Det är en bulle med mandelmassa och vispad grädde. Det är en tradition från den tid då människor fastade i Sverige. Innan fastan började åt man fet mat. Den som fastar avstår från något under en viss tid, till exempel av religiösa skäl. Oftast är det mat men det kan också vara andra saker.

 

Påsken firas någon gång i mars eller april. Då firas minnet av Jesus död och uppståndelse. Påsken är en högtid som de flesta i Sverige firar tillsammans med vänner och familj. Det är vanligt att äta ägg, lamm, lax och sill under påsken. Det är också vanligt att barn får godis i stora ägg. Före påsk klär många barn ut sig. De knackar på människors hus och önskar glad påsk. Folk brukar då ge barnen godis.

 

Nouruz är ett nyårsfirande hos flera olika folkslag, till exempel perser, kurder och afghaner. I Sverige kallas Nouruz ofta för det persiska eller kurdiska nyåret. Nouruz firas den 20, 21 eller 22 mars när dagen och natten är lika långa. Nouruz firas för att välkomna våren och håller på i 13 dagar med mycket fest, mat och glädje. Man tänder också små brasor som man hoppar över.

 

Den 30 april är det valborgsmässoafton. Då firar många att våren är här. Det är vanligt att tända stora eldar och sjunga sånger om våren.

 

Den 1 maj är en högtid för arbetarna. Den har firats sedan 1800-talet i många länder. Första maj är en helgdag. Många som arbetar är lediga från jobbet och skolorna är stängda. Många människor demonstrerar på 1 maj för arbetarnas rättigheter.

 

Kristi himmelsfärdsdag kommer 40 dagar efter påsk. Den firas till minnet av när Jesus lämnade jorden efter sin död. Kristi himmelsfärdsdag är en helgdag. De flesta är lediga från arbetet och många affärer är stängda.

 

Den 6 juni är Sveriges nationaldag och en helgdag. På nationaldagen har en del människor nationaldräkt på sig. Nationaldräkterna ser olika ut beroende på vilken del av Sverige man kommer ifrån.

 

Midsommarafton är en populär högtid i Sverige. Midsommarafton firas alltid på en fredag mellan 19 juni och 25 juni. I Sverige firades midsommar långt före Sverige blev kristet. På midsommarafton brukar man dansa runt en midsommarstång. Det är en stång som är klädd med löv och kransar av blommor. Många vuxna och barn har också kransar av blommor i håret. På midsommar brukar man äta sill, lax, färsk potatis och jordgubbar.

 

Under september eller oktober infaller Jom Kippur som är en viktig högtid inom judendomen. Man firar helgen genom att fasta, be böner, samlas till gudstjänster och be sina medmänniskor om förlåtelse. Jom Kippur (Försoningsdagen) infaller tio dagar efter den judiska nyårsdagen (Rosh Hashana).

 

Alla helgons dag firas på en lördag mellan den 31 oktober och den 6 november. Alla helgons dag är en kristen högtid när man tänker på de döda. Många i Sverige går till kyrkogården för att tända ljus på släktingars och vänners gravar.

 

Den 13 december är Luciadagen. I Sverige firas Luciadagen för att ljuset ska komma tillbaka efter vintern. Barnen i förskolor och skolor sjunger sånger om Lucia och julen.

 

Julen är en kristen högtid som firas till minnet av att Jesus föddes. Familjer samlas för att umgås, laga mat, äta och dela ut presenter till varandra. Presenterna kallas julklappar och i Sverige delas de ut på julafton, den 24 december. Det är vanligt att ta in en gran i huset under julen och klä den med ljusslingor, kulor och glitter.

 

Ramadan är den muslimska fastan. Den pågår i en månad. Under ramadan är det många vuxna muslimer som inte äter, dricker, röker eller har sex från soluppgången till solnedgången. Ramadan avslutas med en stor fest som heter id al-fitr. Om du är gravid, har mens eller ammar behöver du inte fasta. Inte heller om du är gammal eller sjuk. Ramadan infaller på olika tider på året eftersom islams år följer månåret

Lektionsanteckningar 17 november

Lektionsanteckningar  17 november     

Observera: Jag lyckades inte kopiera in bilderna från det dokument ni såg under lektionen.

Att komma till Sverige Lektionsplanering https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-komma-till-sverige/

och – Att bo i Sverige https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-bo-i-sverige/

Alla lektionsanteckningar hittar du på min blogg. Adressen dit är: blogg.folkuniversitetet.nu/hagbke/

 

Demokrati

Människor har diskuterat demokrati i flera tusen år. Det är svårt att beskriva demokrati så att alla är helt överens. Men de flesta håller med om att det handlar om att människor får vara med och bestämma. Det handlar också om att makten delas mellan staten, invånarna och politikerna och att uppdelningen går till på ett rättvist, jämlikt och lagligt sätt.

 

Representativ demokrati = vi väljer dem som representerar oss i riksdagen, regionen och kommunen.

Demokrati innebär att folket ska bestämma vem som ska stifta lagar och styra i landet.

I Sverige har vi val vart fjärde år. Då väljer vi vilka politiska partier som ska företräda oss i

Riksdagen https://riksdagen.se/

Regionen https://www.regionstockholm.se/

Kommunen, exempelvis https://start.stockholm/

 

Att rösta i politiska val

Vi har val vart fjärde år till Riksdagen (parlamentet), regionerna och kommunerna

Alla svenska medborgare som har fyllt 18 år har rätt att rösta i politiska val i Sverige. Det är resultatet i valen som avgör vilka politiska partier som ska styra landet. Din röst är lika mycket värd som alla andras. Alla val är hemliga. Det betyder att du inte behöver berätta för någon hur du röstar. Du har också rätt att inte rösta alls. Den som har rösträtt är också valbar till riksdagen, regionen och kommunen.

Till Riksdagen väljs 349 ledamöter.

Talmannen (ordföranden i Riksdagen) utses bland de som valts till riksdagen. Man utser talmannen via omröstning i riksdagen. Talmannen leder sedan arbetet i riksdagen. Nuvarande talman heter Andreas Norlén.

Så här många platser har varje parti i Riksdagen:

Ytterpartierna = de partier som är mest på sidan av de övriga, som är mycket mer extrema. Västerpartiet har länge betraktats som ett ytterlighetsparti. Idag ses också Sverigedemokraterna som ett ytterlighetsparti

Tillgång och efterfrågan på arbetskraft. God tillgång eller dålig tillgång. På arbetsmarknaden betyder hög efterfrågan och låg tillgång att arbetsgivarna letar efter arbetskraft med en viss kompetens -> den som har den kompetensen kan begära hög lön. Samma på bostadsmarknaden. Många vill bo i Stockholm = stor efterfrågan, men det finns inte tillräckligt många lägenheter och villor -> det kostar mycket att köpa en lägenhet eller en villa.

 

Bättre och sämre. Något är bra eller något är dåligt. Det blir bättre eller det blir sämre.

Bra, bättre, bäst.

Dåligt, dåligare, dåligast. Dåligt, sämre, sämst. Sämre än….

Regeringen

Det parti eller den koalition av partier som fått fler än hälften av platserna får bilda regering.

Regeringen styr Sverige. Den genomför riksdagens beslut, lämnar förslag (propositioner) på nya lagar och på ändringar i de lagar som redan finns. De lägger varje år fram en budget, ett förslag till Riksdagen på vad staten ska lägga pengar på och hur det ska betalas. Regeringen föreslår och Riksdagen fattar beslut om lagar. Man kan rösta ja, nej eller ”avstår”. Den som avstår vill inte rösta ja eller nej. Att avstå är att inte vilja ta ställning.

Jag avstår från det som är onyttigt. Bokstaven o är samma som ”inte”. Onyttigt är alltså inte nyttigt. Fet mat och socker är onyttigt. Grönsaker och frukt är nyttigt. Men bakelser är onyttigt.

De partier som sitter i regeringen nu är Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Statsministern heter Ulf Kristoffersson och tillhör Moderaterna.

Vi talar om ett högerblock och ett vänsterblock. Högerblocket brukar betecknas som de blåa och vänsterblocket som de röda.

De tre politiska partier som inte är lika tydligt historiskt ideologiska höger- eller vänsterorienterade är Centerpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna är det yngsta partiet i riksdagen. De är näst största parti men ingår inte i regeringen. Sverigedemokraterna anses av många vara ett främlingsfientligt och nationalistiskt parti. De ingår ändå i den högerkoalition som kommit överens om en gemensam politik under de närmaste fyra åren.

Hur många svenskar gick till valurnorna = hur många röstade. Svar över 80 %.

Att vara ansvarig. Att vara ansvarsfull. Den som är ansvarsfull tänker på andra också, tar ansvar för hela Sverige när hon eller han röstar.

Att vara ansvarig är något annat än att ta ansvar och att vara ansvarsfull.

Det är viktigt att du går och röstar och därigenom tar ansvar för vår framtid. Därigenom = på det sättet.

 

Här kommer nu några frågor som man ställer för att förstå hur en demokrati fungerar i ett land.

 

  • Sverige har ingen president – hur ser det ut i ditt land? Hur väljs den personen? Vilken makt har den personen?
    Att välja. Jag har ett val att göra. Jag väljer. Välj! Jag valde. Jag har valt. Jag kommer att välja.
  • Hur ofta är det val till det nationella parlamentet i ditt land?
  • Vem har rösträtt och vem kan väljas?
  • Finns det en församling eller flera, det vill säga i Sverige har vi en enda församling, i exempelvis USA har vi två församlingar i kongressen – Representanthuset och Senaten. Frågan handlar om hur man i ett land säkerställer att såväl de politiska partierna som de olika delarna av landet blir rättvist representerade Politik, geografi, folkmängd)
  • Hur gör man den demokratiska uppdelningen mellan lagstiftande, verkställande och dömande makten?

 

Republik = man har en president

Monarki = man har en kung eller drottning

 

Överenskommelser = avtal

Relationer till andra länder

Han har bara gått sex år i skolan. I praktiken måste han göra som någon annan säger. Khamini har i praktiken makten.

Diktatur. 80 miljoner människor bor i Iran. Cirka 30 miljoner människor bor i Ukraina.  I Sverige bor 10 miljoner människor.

Det förändras.

En förändring. Skola och preventivmedel.

 

Enkammarparlament = bara en enhet. Tvåkammarsystem. En kammare, två kamrar. Kammaren.

 

Folkets tjänare. Att tjäna folket. Används ibland av de som leder ett land för att markera att de är utsedda av folket för att göra det som folket vill. Att utse. Vi utser. Vi utsåg. Vi har utsett. Vi kommer att utse.

En tjänare är någon som arbetar för någon annan. Idag används inte det uttrycket i Sverige. Vi har inga tjänare, någon som tjänar någon. Vi säger att vi har anställda, någon som arbetar och får lön. Ordet förekommer mest när vi pratar om hur det var förr, när kungar hade tjänare.

Grundlagar = Konstitution

Grundlagar är den högsta nivån av lagar och innehåller samhällets grundläggande spelregler. Inga andra lagar får gå emot dessa. I Sverige finns det fyra grundlagar:

  • Regeringsformen (Regeringsformen är viktigast av grundlagarna och beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas)
  • Tryckfrihetsförordningen (skyddar det fria ordet i tryckt form)
  • Yttrandefrihetsgrundlagen (rätten att yttra sig och uttrycka sin åsikt)
  • Successionsordningen (hur den kungliga tronen ska ärvas)

Grundlagarna ska skydda demokratin och är därför svårare att ändra än andra lagar.

Äldst och yngst.

Ålder. Min ålder = hur gammal jag är. Jag är äldre än. Äldre människor brukar…. Gammal eller ung.

Gammal – äldre – äldst

Ung – yngre – yngst

Ung. Jag är inte ung längre. Hon är yngst, den yngsta av oss.

 

Här är exempel på hur demokratin skyddas i Sverige:

Yttrandefrihet

Yttrandefrihet innebär att:

  • Alla får bilda sig sin egen uppfattning
  • Alla ska kunna dela och ta emot information
  • Att har rätt att sprida åsikter

Yttrandefrihet innebär också att du ska kunna yttra dig utan att bli övervakad eller tystad. Du ska kunna följa nyheter om ditt land och hemstad. Du ska kunna vara med i föreningar och du ska kunna demonstrera. Du ska också kunna diskutera dina åsikter och skriva till politiker.

Press- och tryckfrihet

Press- och tryckfrihet innebär att:

 

  • Politiker och myndigheter ska kunna granskas
  • Nyheterna styrs inte av politiker
  • Falska anklagelser och rykten ska motarbetas

Pressfrihet innebär att radio, tv och tidningar får publicera nyheter och information utan att någon ska godkänna dem innan. Även du som privatperson har rätt att trycka och sprida texter utan att de måste granskas i förväg. Det kallas tryckfrihet. Men du kan inte sprida vad som helst. Du kan bli straffad om det du sprider kränker en annan folkgrupp, är ett hot för säkerheten i Sverige eller uppmanar någon annan att göra något brottsligt.

 

Kungens makt och uppgifter (successionsordningen)

I grundlagen Successionsordningen står hur kungamakten ärvs. V som det heter.år nuvarande kung heter Carl Gustaf. Hans äldsta barn, Viktoria, kommer att ”ärva kronan”. Hon blir då statsöverhuvud. I länder med en president är det just presidenten som är statsöverhuvud, eller statschef som man säger idag.

https://www.kungahuset.se/lattlast/mot-kungliga-familjen/kung-carl-den-sextonde-gustaf

https://www.kungahuset.se/sveriges-monarki

 

Sveriges riksdag stiftar alla lagar. Vissa lagar styr vad regioner och kommuner måste, får och inte får göra.

För att kunna bedriva statlig, regional och kommunal verksamhet behöver man pengar.

Vi betalar alla skatt. Inkomstskatt betalar vi till staten, hur mycket är beroende av vad vi tjänar. Ju mer vi tjänar dess mer skatt i procent betalar vi.

Staten får också in pengar via skatt på det vi köper. Det kallas moms. När du handlar i en affär ser du på kvittot hur mycket av summan du betalar som är moms.

Ibland betalar du en avgift för exempelvis att avlägga prov för körkort.

När staten via lagar bestämmer att regioner och kommuner ska ansvara för till exempel sjukvård och skola så bidrar också staten med pengar för att alla i Sverige ska få en likvärdig service.

Staten har en regional representation – länen och länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar hand om statens frågor på regional nivå.

 

Karta över Sveriges län                            Alla regioner i Sverige:

Region Blekinge
Region Dalarna
Region Gotland
Region Gävleborg
Region Halland
Region Jämtland Härjedalen
Region Jönköpings län
Region Kalmar län
Region Kronoberg
Region Norrbotten
Region Skåne
Region Stockholm
Region Sörmland
Region Uppsala
Region Värmland
Region Västerbotten
Region Västernorrland
Region Västmanland
Region Örebro län
Region Östergötland
Västra Götalandsregionen

 

Sveriges regioner

Det finns 21 regioner i Sverige. Dessa kallades förut för landsting.

Regionens ansvar

Regionerna ansvarar för respektive län när det kommer till uppgifter som kräver stora ekonomiska beslut och resurser. Här ingår bland annat sjukvård och tandvård men även kultur och turism förekommer.

Regionen brukar även hantera och sköta om kollektivtrafiken som en lokal kollektivtrafikmyndighet.

 

 

Kommunens ansvar

Varje kommun ansvarar för att de som bor i kommunen har tillgång till exempelvis förskola, skola och äldreomsorg.

Karta över Sveriges kommuner och kommunerna i Stockholms län/region

 

Ett exempel: Stockholms kommun (Stockholms stad)

 

 

 

Sverige är också medlem i Europeiska unionen, EU. https://eu.riksdagen.se/vad-ar-eu/eus-institutioner/

 

EU har en organisation där flera olika församlingar tillsammans beslutar och balanserar och stöttar varandra.

Parlamentet är den församling där varje land genom politiska val utser sina representanter vart femte år. Nästa val äger rum år 2024.  Antalet ledamöter per land är beroende av landets storlek.

Lektionsanteckningar 16 november

Lektionsantecningar 16 november

Kapitel 3.

Sammansatta ord på sidan 32 i övningsboken. Vi går igenom övningarna A och B på sidan 32. Därefter tar vi C och D på sidan 33. Då handlar det om prefix: ”inte”.

På sidan 34 sätter vi in verben i rätt tempus

För tre dagar sedan

I tre dagar

Hon väntar barn. Hon behöver sluta att arbeta innan barnet kommer. De hittade inte en modersmålslärare på 15%. Det är lite. Jag arbetar bara 20% som modersmålslärare i franska. Det är inte mycket.

Rektorn sa att jag kan prova, som vikariat i 4 eller 5 månader. Jag var asylsökande. Jag kan inte bo i Sverige, jag behöver åka till Ryssland, men jag vill inte åka tillbaka till Ryssland just nu. Jag kan inte stanna i Sverige. Om jag inte får arbete i Sverige kommer jag att resa till Canada. Jag vet inte nu hur jag ska eller kan göra. Om jag kan hjälpa Salems kommun så är det bra! En fråga och ett svar. Jag har fått ett första negativt svar. Jag söker jobb, men det finns inte jobb som modersmålslärare i Stockholm.

34 modersmålslärare och 26 olika språk. Alla pratar svenska. Idag hade vi en samling och diskuterade många problem. För mig var det mycket intressant eftersom rektorn innan förberedde många frågor för alla. En lärare. En känslig fråga. Tillsammans. En lärare var mycket kompromisslös. Kompromissvillig.

Jag kopierade. Att kopiera. Vi kopierade. Vi har kopierat. Vi kommer att kopiera. Vi gjorde kopior. En kopia. Kopieringsmaskin. Kopiera!

 

Sjukvård = den vård man får då man är sjuk. Sjukvård ger man på vårdcentralen och på sjukhus. Sjukdom. Jag är frisk, men kan bli sjuk. Hälsosam.

Arbetsförmedlingen

Arbetstid. Arbetsuppgifter. Arbetskläder. Arbetslön. Lön för arbete. Man får lön för att man har arbetat. Arbetsmiljö. Arbetsgivare – arbetstagare.

Försäkringskassan. Försäkringsbelopp. Försäkringsbransch. Försäkringsbrev.

Damtidning. Damintresse. Dambastu. Damtoalett. Damrum. Damkläder. Damavdelningen i ett varuhus. Damallsvenskan. Damcykel. De spelar en match i damallsvenskan i dag. Damfrisör. Dambyxa. Damskor.

Soluppgång. Solnedgång. Solarplexus.  Solförmörkelse = månen skymmer solen. Solglasögon. Solkräm. Sololja. Solros. Solrosolja. Solkatt. Katten har en nos, vi har en näsa. Katten har en tass, vi har en hand och en fot. Solnos heter katten i Solna Centrum.

Snygg katt = vacker katt.

Företagsledare. Företagsintresse. Företagslokal. Företagssyfte. Företagsamhet. Att vara företagsam.

Jag kan inte gå en kurs på eftermiddagen.

Det kan också vara bra för mig. Jag kan inte heller gå på kurs på eftermiddagen.

I morgon kanske jag får hennes svar. Då är hon säkert frisk igen.

Vi ser inte.

Fritidsmiljö. Fritidsledare. Fritidsintresse. Mitt fritidsintresse är att plugga svenska. Fritidshus. Fritidsaktivitet. Fritidsbåt.

Barnavårdscentral. Barnsjuksköterska. Barnintresse. Barnaktivitet. Barnbidrag = pengar som familjer får eftersom de har barn.

Bostadsbidrag.

Biträde, den som hjälper till, assisterar, exempelvis ett sjukvårdsbiträde. Läkare. Sjuksköterska. Sjukvårdbiträde. Undersköterska är detsamma som sjukvårdsbiträde.

Bi och under.

Prefix: ”inte”

C.

  1. Obekväm
  2. impopulär
  3. olycklig
  4. otrygg
  5. intolerant
  6. otur
  7. illojal
  8. oberoende
  9. omoralisk. Amoraliskt.
  10. irrelevant
  11. oärlig
  12. omöjlig

 

D.

  1. oberoende
  2. otrygg, obekväm
  3. otur
  4. impopulär
  5. obekväm
  6. irrelevanta
  7. oärlig
  8. omöjlig. En text är omöjlig. Texterna är omöjliga
  9. Olycklig
  10. omoraliska
  11. intolerant. De är intoleranta personer.

 

 

I måndags var jag på Tekniska museet. De har en hel hall med veteranbilar och veterancyklar. Det är en ny utställning, den fanns inte i somras när jag var där. En veteranbrandbil. Det var en projektion av en brand på väggen. Original. De hade en lekplats med små leksaksbilar.

Det brinner, det är en brand.

Nödutgång.

 

Vad drömmer vi om? ( övning 2 på sidan 36 i textboken)

Att det blir fred i Ukraina

Att Ukraina blir oberoende

Att få komma till Kiev och Luhansk

Träffa mina släktingar och grannar

Att bo själv

Att vara ekonomiskt oberoende

Att resa – viktigare än kärlek

Att kriget ska sluta snart

Åka till Kiev

Krama min man

Sätta blommor vid mitt hus

Min dotter och mitt barnbarn känner att det är bra här, att det är lugnt

Lägenhet, en egen lägenhet att bo i länge

Att jobba med något som är intressant

Fristad

Lektionsanteckningar 15 november

Lektionsplanering 15 november             

15 november – Att komma till Sverige https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-komma-till-sverige/

och – Att bo i Sverige https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-bo-i-sverige/

 

Demokrati

Människor har diskuterat demokrati i flera tusen år. Det är svårt att beskriva demokrati så att alla är helt överens. Men de flesta håller med om att det handlar om att människor får vara med och bestämma. Det handlar också om att makten delas mellan staten, invånarna och politikerna och att uppdelningen går till på ett rättvist, jämlikt och lagligt sätt.

 

Representativ demokrati = vi väljer dem som representerar oss i riksdagen, regionen och kommunen.

Demokrati innebär att folket ska bestämma vem som ska stifta lagar och styra i landet.

I Sverige har vi val vart fjärde år. Då väljer vi vilka politiska partier som ska företräda oss i

Riksdagen https://riksdagen.se/

Regionen https://www.regionstockholm.se/

Kommunen, exempelvis https://start.stockholm/

 

Att rösta i politiska val

Vi har val vart fjärde år till Riksdagen (parlamentet), regionerna och kommunerna

 

 

Alla svenska medborgare som har fyllt 18 år har rätt att rösta i politiska val i Sverige. Det är resultatet i valen som avgör vilka politiska partier som ska styra landet. Din röst är lika mycket värd som alla andras. Alla val är hemliga. Det betyder att du inte behöver berätta för någon hur du röstar. Du har också rätt att inte rösta alls. Den som har rösträtt är också valbar till riksdagen, regionen och kommunen.

 

Till Riksdagen väljs 349 ledamöter.

Talmannen (ordföranden i Riksdagen) utses bland de som valts till riksdagen. Man utser talmannen via omröstning i riksdagen. Talmannen leder sedan arbetet i riksdagen. Nuvarande talman heter Andreas Norlén.

Så här många platser har varje parti i Riksdagen:

 

Ytterpartierna = de partier som är mest på sidan av de övriga, som är mycket mer extrema. Västerpartiet har länge betraktats som ett ytterlighetsparti. Idag ses också Sverigedemokraterna som ett ytterlighetsparti

Tillgång och efterfrågan på arbetskraft. God tillgång eller dålig tillgång. På arbetsmarknaden betyder hög efterfrågan och låg tillgång att arbetsgivarna letar efter arbetskraft med en viss kompetens -> den som har den kompetensen kan begära hög lön. Samma på bostadsmarknaden. Många vill bo i Stockholm = stor efterfrågan, men det finns inte tillräckligt många lägenheter och villor -> det kostar mycket att köpa en lägenhet eller en villa.

 

Bättre och sämre. Något är bra eller något är dåligt. Det blir bättre eller det blir sämre.

Bra, bättre, bäst.

Dåligt, dåligare, dåligast. Dåligt, sämre, sämst. Sämre än….

 

 

 

Regeringen

Det parti eller den koalition av partier som fått fler än hälften av platserna får bilda regering.

Regeringen styr Sverige. Den genomför riksdagens beslut, lämnar förslag (propositioner) på nya lagar och på ändringar i de lagar som redan finns. De lägger varje år fram en budget, ett förslag till Riksdagen på vad staten ska lägga pengar på och hur det ska betalas. Regeringen föreslår och Riksdagen fattar beslut om lagar. Man kan rösta ja, nej eller ”avstår”. Den som avstår vill inte rösta ja eller nej. Att avstå är att inte vilja ta ställning.

Jag avstår från det som är onyttigt. Bokstaven o är samma som ”inte”. Onyttigt är alltså inte nyttigt. Fet mat och socker är onyttigt. Grönsaker och frukt är nyttigt. Men bakelser är onyttigt.

De partier som sitter i regeringen nu är Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Statsministern heter Ulf Kristoffersson och tillhör Moderaterna.

Vi talar om ett högerblock och ett vänsterblock. Högerblocket brukar betecknas som de blåa och vänsterblocket som de röda.

De tre politiska partier som inte är lika tydligt historiskt ideologiska höger- eller vänsterorienterade är Centerpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna är det yngsta partiet i riksdagen. De är näst största parti men ingår inte i regeringen. Sverigedemokraterna anses av många vara ett främlingsfientligt och nationalistiskt parti. De ingår ändå i den högerkoalition som kommit överens om en gemensam politik under de närmaste fyra åren.

Hur många svenskar gick till valurnorna = hur många röstade. Svar över 80 %.

Att vara ansvarig. Att vara ansvarsfull. Den som är ansvarsfull tänker på andra också, tar ansvar för hela Sverige när hon eller han röstar.

Att vara ansvarig är något annat än att ta ansvar och att vara ansvarsfull.

Det är viktigt att du går och röstar och därigenom tar ansvar för vår framtid. Därigenom = på det sättet.

 

Här kommer nu några frågor som man ställer för att förstå hur en demokrati fungerar i ett land.

 

  • Sverige har ingen president – hur ser det ut i ditt land? Hur väljs den personen? Vilken makt har den personen?
  • Hur ofta är det val till det nationella parlamentet i ditt land?
  • Vem har rösträtt och vem kan väljas?
  • Finns det en församling eller flera, det vill säga i Sverige har vi en enda församling, i exempelvis USA har vi två församlingar i kongressen – Representanthuset och Senaten. Frågan handlar om hur man i ett land säkerställer att såväl de politiska partierna som de olika delarna av landet blir rättvist representerade Politik, geografi, folkmängd)
  • Hur gör man den demokratiska uppdelningen mellan lagstiftande, verkställande och dömande makten?

Nästa gång, på torsdag 17 november, så pratar vi om detta.

Repetera också gärna det vi gått igenom idag. Skriv ner de frågor du har om det!.

 

 

Folkets tjänare. Att tjäna folket. Används ibland av de som leder ett land för att markera att de är utsedda av folket för att göra det som folket vill.

En tjänare är någon som arbetar för någon annan. Idag används inte det uttrycket i Sverige. Vi har inga tjänare, någon som tjänar någon. Vi säger att vi har anställda, någon som arbetar och får lön. Ordet förekommer mest när vi pratar om hur det var förr, när kungar hade tjänare.

Lektionsanteckningar 14 november

Lektionsanteckningar 14 november

 

Möjlighet till ny kurs: måndagar och onsdagar kl. 14.45 – 17.00. Skicka i så fall mejl till: therese.andersson@folkuniversitetet.se

Nästa lektion: måndag den 14/11, det vill säga idag.

 Idag ska vi arbeta med kapitel 3 ”Pengar, pengar”

Hemuppgiften var: Arbeta i övningsboken med 3.1 Konjunktioner på sidan 27 och 3.2 på sidan 28. Gör också övningen D på sidan 30 samt 4. Ord: för mycket, lite eller lagom på sidan 31.

Vi börjar med övning 1.A och 1.B i textboken. Sidan 34. Därefter gör vi övning C och D, också i textboken.

Ord som vi associerar till:

Vackra sedlar med historiska karaktärer.

Pengar = sedlar och mynt

Lyx

Fina smycken, örhängen. Halsband, halskedja.

Föräldrar och barn

En glad familj

Fritid

Lyckligt barn

På semester. I Sverige har vi minst 5 veckors semester.

Sommar

Skrattar

Vilar i en hängmatta

En tjej = en flicka

Två tjejer

Föräldrar

Resa

Lycklig

En film ”Ole, dole, doff” . Huvudpersonen är lärare.

Vi rundar av med övning E i textboken.

Därefter går vi över till övningsboken och jämför svaren på hemuppgifterna: 3.1 Konjunktioner på sidan 27 och 3.2 på sidan 28. Gör också övningen D på sidan 30 samt 4. Ord: för mycket, lite eller lagom på sidan 31.

En katt klöser med sina klor. Att klösa. Den klöste. Den har klöst.

Att vara stygg, att vara elak, att vara dum.

Påtår = påfyllning av kaffe.

En kaffetår = en kopp kaffe. Så en extra kopp kaffe är en påtår. ”Påtår ingår” står det ibland på ett fik. Det betyder att man kan ta en påtår, fylla upp koppen en gång till.

 

Att vara klok = att vara vis. En klok person är en vis person. Vi är kloka, så vi är också visa. Vi är smarta. Men ordet smart kan också betyda att man är listig, man kanske inte är den som är mest klok, men man hittar en väg ut ur en svår situation snabbt. Det kan vara en person som är oärlig, den lurar andra, den gör smarta affärer till exempel.

Den som är klok har också ett gott omdöme. Den använder sin klokskap, sin intelligens på ett bra sätt. Hon eller han handlar klokt i en svår situation.

Den som är smidig är klok på så sätt att hon eller han lyssnar på andra och försöker att hitta en bra lösning för alla. Den som inte är smidig är rigid. Den är osmidig.

Min dotter ska resa till norra Sverige. Hon oroar sig för att hon inte pratar svenska så bra Hon ska träffa sina pojkars farmor. Jag ska säga till henne att människor i norra Sverige använder ofta kortare meningar och ord. De sätter gärna bokstaven o framför ett ord för att det ska bli sin motsats.

På onsdag har vi vårt sista lektionstillfälle. Då kommer vi att jobba med resten av kapitel 3.

Förbered dig genom att läsa om sammansatta ord på sidan 32 i övningsboken. Gör övningarna A och B på sidan 32.

Gör också övningarna C och D på sidan 33. Då handlar det om prefix: ”inte”.

Lektionsanteckningar 9 november

Lektionsanteckningar 9 november

 

Förra gången slutade vi med övningsbokens kapitel 2.7 Verb.

Idag gör vi klart övningarna i det kapitlet, nummer 8 och 9 A, B, C.

Övning 8 finns på sidan 24 i övningsboken.

Klockan 11:55 kommer en representant från ”Hej främling” och berättar om deras verksamhet. Hon kommer att bjuda in er att delta i de aktiviteter som de anordnar.

Vi arbetar två och två och jämför våra svar. Om vi har skrivit olika svar pratar vi om det sedan i hela gruppen.

 

Jag köpte ett hårschampo mot mjäll. Jag köpte ett hårschampo för behandling av mjäll. Jag köpte ett schampo för mjäll.

Med sina vänner = tillsammans med.

Kort vokal markeras genom att konsonanten efter inte dubbeltecknas. Lång vokal markeras genom att konsonanten efter dubbeltecknas.

Det.

Hänga med. Hänga med. Att hänga upp sin jacka.

 Jag hann med. Att hinna med. Vi hinner med att ta en paus. Vi hann med våra uppgifter ändå. Vi har hunnit jobba med kapitel två.

Hemuppgifter till idag onsdag 9 november var:

Kapitel 3. Pengar, pengar…

Arbeta i övningsboken med 3.1 Konjunktioner på sidan 27 och 3.2 på sidan 28. Gör också övningen D på sidan 30 samt 4. Ord: för mycket, lite eller lagom på sidan 31.

 

Jag hade en kurs på morgonen, i morse. Jag sprang till tåget, men jag missade tåget. Jag passerade Liselottes hembageri och jag såg en toscabakelse i fönstret. Då gick jag in i bageriet under bara en minut och köpte en toscabakelse. Jag åt inte frukost i morse. Vi såg varandra och vinkade då till varandra.

Baka. Jag bakar bröd, jag bakade igår, så nu har jag bakat. Jag var på en guidad tur om Astrid Lindgren. Jag såg huset där hon bodde. Vi såg också det bageri där hon gärna handlade.

Konditori – där har de själva bakat det man kan äta. Ett café är en plats där man också kan äta bakelser och dricka thé och kaffe. Ett fik. Men ett café brukar inte ha bakverk som de själva bakat.

Motsatsen till ett hembageri är en fabrik. Till exempel Delicato. Jag gillar en bakelse som kallas dammsugare.

Jag har aldrig ätit en toscabakelse. Men nu blir det min frukost idag. Hon äter den senare, när vi har rast eller paus.

Matsked förkortas i recept till msk. En tesked förkortas till tsk. Gram förkortas till g.

 

En bagare bakar bröd på ett bageri. Jag säger tack till bagaren som bakade en så god toscabakelse. Det smakade gott. Den var god.

Jag drack kaffe med min äldsta dotter och också med mellandottern. Vi bor tillsammans men vi har för lite tid att berätta för varandra, vi träffas så lite, vi hinner inte prata så mycket eller så ofta.

 

När jag var liten hade vi inte bananer i Ryssland. Åt du banan när du var liten? Jag åt bananer för första gången när jag var vuxen. Jag var 6 år gammal när jag åt en banan för första gången. Jag glömde bort det, men min syster kom ihåg det. Hon skrev ett brev till mig från Sverige. Polacker som hon träffat berättade att i Polen kan man äta bananer varje dag.  Men efter 6 år kom vi ihåg vårt samtal. Vi skrattade.

Jag befinner mig i en privilegierad situation. Jag förstår det, jag är glad att det är så.

Många kvinnor förlorade sina barn. Min mormor förlorade tre barn. Min mammas syster dog när hon var tre år. Det var ofta så att ban dog när de var små.

Min farmor hade 12 barn. Hon var en utbildad kvinna. Hon läste böcker om filosofi, men vi vet inget om hennes ursprung. Det var farligt att berätta om sitt ursprung. Alla 12 barnen överlevde till vuxen ålder.

Min mormor förvisades från sitt land. De blev tvungna att flytta till ett annat land.

Min morfar hade 12 syskon. Han hette Sixten för han föddes som barn nummer 6 i familjen. Nästa bar som föddes fick namnet Sjubert. Otto, Ninus, Tito, Elvik. Namnet Uno var vanligt.

 

B s. 26 i övningsboken

Ätit klart

Skrivit klart

Pratat klart

Sjungit klart

Målat klart

 

C s. 26 i övningsboken

Hoppde runt

Gick runt

Reste runt

Tittar runt

Gick runt

 

Therese Andersson

Verksamhetsledare
Kontaktperson asylkurser, TIA-projekt och riktade bidrag
Enheten fria grupper
therese.andersson@folkuniversitetet.se

 

……………………………………………

Hej främling   hejfrämling.se och facebook:  hejframlingstockholm

Klicka fram till aktiviteter

Ni erbjuds två olika gratis föreläsningar under november månaden på Folkuniversitetet.

Den första är tänkt bara för kvinnor och vi pratar om kvinnors hälsa och hur man kan ta hand om hälsan. Det heter Kvinnoinspirationsdagar och kommer vara under tre tillfällen, den 14, 21 och 28 november på kvällar från 17:30 i rum 321

Ni hittar lite information om projektet här: https://www.folkuniversitetet.se/kurser-utbildningar/halsa-friskvard/friskvard/livsstil-livsfragor-ovrig-friskvard/stockholm/1149972/

 

Den andra föreläsningen är ett tillfälle mitt i november där vi kommer att ge en gratis introduktion till arbetsmarknaden . Det heter, lätt så, Arbetsmarknaden. Vi kommer att få mer information om den senare.

 

Lektionsanteckningar 8 november – Om Sverige på svenska

Lektionsanteckningar 8 november

About Sweden – in Swedish = Om Sverige – på svenska

 Vi träffas i rum 338 på tisdagar och torsdagar 10:00-12:15.

Paus 15 minuter från cirka 11:00 – 11:15.

Kurstillfället torsdag 10 november flyttar vi till 14 december.

Idag får vi besök 11:55 då ni får veta mer om två föreläsningar.

 Blogg:

Alla lektionsanteckningar hittar du på min blogg. Adressen dit är: blogg.folkuniversitetet.nu/hagbke/

Där skriver jag rubriken ”lektionsanteckningar” och dagens datum.

 

Syften med kursen samhällsorientering/samhällsinformation:

Samhällsorienteringen handlar om att underlätta nyanlända personers etablering och delaktighet i det svenska samhället. Det betyder bland annat att du som deltagare kommer att få veta mer om:

  • Mänskliga rättigheter och demokrati
  • Individens rättigheter och skyldigheter
  • Hur samhället är organiserat
  • Praktiskt vardagsliv

För att förstå det svenska samhället ska vi titta på det utifrån olika vinklar, som:

  • Informationsspridning och källkritik
  • Hälso- och sjukvården
  • Våld i nära relationer
  • Vägen till arbete
  • Sexuell hälsa och rättigheter
  • Rätten att själv välja partner
  • Att vara förälder i Sverige
  • Att åldras i Sverige
  • Demokrati i Sverige
  • Jämställdhet
  • Religionsfrihet

 

Vi kommer att utgå från en filmserie som heter ”Börja prata om”.

Filmserien hittar du här: https://www.informationsverige.se/sv/jag-arbetar-med-malgruppen/samhallsorientering/metodstod-so/materialbanken/filmserien-borja-prata-om/        

   

Planering av kursens innehåll

8 november – första träffen med presentation av deltagare och kurs. Vi bekantar oss med studiematerialet.

15 november – Att komma till Sverige https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-komma-till-sverige/

och – Att bo i Sverige https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-bo-i-sverige/

17 november – Informationsspridning och källkritik, ”Nyheter på lätt svenska” https://www.svtplay.se/nyheter-pa-latt-svenska

22 november – Demokrati i Sverige

24 november – Hälso- och sjukvården

29 november – Vägen till arbete

1   december – Religionsfrihet

6 december – Sexuell hälsa och rättigheter RFSU

8 december – Jämställdhet

13 december – Att vara förälder i Sverige, luciafirande

14 december – Sexuell hälsa och rättigheter RFSU

15 december – Att åldras i Sverige

20 december – Våld i nära relationer

 ……………………………………………………………………………………………………………

8 november

  1. Presentation:

Namn

Vägen till Sverige – när kom du hit, hur kom du hit?

Vilka språk talar du?

Vad var din första känsla när du kom till Sverige?

Jag kom till Sverige i slutet av mars. Jag bor i Sverige. Jag kom till Sverige för ett år sedan.

Jag bor hos min dotter. Jag bor med min dotter. Jag bor med min dotters familj.

Arv, ärva. Att ärva = att få det som den person ägde när den dog.

Svt Play: Nyheter på lätt svenska: https://www.svtplay.se/nyheter-pa-latt-svenska

8 sidor

 

Vilka ämnen och frågor vill ni veta mer om på våra kommande träffar?

Prata i grupper och formulera tillsammans förväntningar på kommande träffar på samhällsorienteringen, till exempel viktiga ämnen eller frågor som ni vill ha svar på. Varje grupp redovisar sina tankar muntligt i helgrupp.

 

Jag vill veta mer om:

Vinterdepression och vad som hjälper för att inte bli deprimerad?

Jag föreslår att vi läser roliga historier. Olga har hittat det på nätet och varje gång kommer vi att läsa några sådana roliga historier.

Svensk historia till exempel kungar och vikingar

Svenska skådespelare och kultur

Det svenska köket = vad vi äter i Sverige, vad som är typisk svensk mat. Köttbullar, saffransbullar, semlor.

Rättigheter och skyldigheter som vi invånare har i kommuner

Språkcafé

Regler för hur man pratar med varandra, sociala konventioner.

Vad tonåringar får och inte får göra. Vilka regler som gäller.

Hur vi i Sverige bemöter personer med olika former av svårigheter, människor med olika specifika behov.

Att köpa husdjur i Sverige.

Vilka politiska partier finns det i Sverige?

Hur påverkar kungen Sveriges politik? Sveriges grundlagar = de grundläggande lagar som Sverige har.

Svenskt politiskt liv. Valurnor, hur går politisk val till?

Skillnaden mellan hur val hålls i Ukraina och i Sverige.

Valfusk.

………………………………………………………………………………………………………………

 

Hej främling   hejfrämling.se och facebook:  hejframlingstockholm

Klicka fram till aktiviteter

Ni erbjuds två olika gratis föreläsningar under november månaden på Folkuniversitetet.

Den första är tänkt bara för kvinnor och vi pratar om kvinnors hälsa och hur man kan ta hand om hälsan. Det heter Kvinnoinspirationsdagar och kommer vara under tre tillfällen, den 14, 21 och 28 november på kvällar från 17:30 i rum 321

Ni hittar lite information om projektet här: https://www.folkuniversitetet.se/kurser-utbildningar/halsa-friskvard/friskvard/livsstil-livsfragor-ovrig-friskvard/stockholm/1149972/

 

Den andra föreläsningen är ett tillfälle mitt i november där vi kommer att ge en gratis introduktion till arbetsmarknaden . Det heter, lätt så, Arbetsmarknaden. Vi kommer att få mer information om den senare.

 ……………………………………………………………………………………………………………

Det som vi delar med varandra här stannar i rummet. Vi kommer att prata om en del känsliga frågor och ämnen. Vi behöver då kunna dela erfarenheter, känslor och tankar utan att vara rädda för att det vi säger sprids utanför gruppen.

Vi lyssnar på varandra. Även om vi har olika åsikter respekterar vi ordfördelningen. Det kan finnas traditioner som säger till exempel att kvinnor ska lyssna på män, att unga ska lyssna på äldre, att personer med kort utbildning ska lyssna på personer med lång utbildning. Men här fördelar vi ordet utan sådana traditioner och alla måste få komma till tals.

Kommunikatören (läraren) leder och planerar träffarna, men alla deltagare behöver ta ansvar för att vara aktiva och delta i samtal och övningar.

 

 

Lektionsanteckningar 7 november

Lektionsanteckningar 7 november

 

Kvar sedan förra gången i övningsboken:

7 A

8

9 A, B, C

Två olika gratis föreläsningar under november månad på Folkuniversitetet:

Den första är tänkt bara för kvinnor och pratar om kvinnors hälsa och hur man kan ta hand om hälsan. Det heter Kvinnoinspirationsdagar och kommer att ges vid tre tillfällen, den 14, 21 och 28 november på kvällar. Man deltar alla tre kvällarna.
Ni hittar lite info om projektet här: https://www.folkuniversitetet.se/kurser-utbildningar/halsa-friskvard/friskvard/livsstil-livsfragor-ovrig-friskvard/stockholm/1149972/

Den andra är ett tillfälle mitt i november där vi kommer ge en gratis introduktion till arbetsmarknaden (datum kommer bestämmas strax!). Det heter, lätt så, Arbetsmarknaden.

 

Ljusfest med mycket mat. Vi firar.

I många år hade vi inte möjlighet att ha denna fest, nu kan vi göra det igen. Det hör ihop med kyrkan. Det är en religiös fest. En stor strid mellan ryssar och mongoler, den slutade i september. Tre månader senare ville de minnas alla som stupade = dog i kriget. Det är de äldres lördag till minne av prins Dimitris. Efter firandet äter alla tillsammans i kyrkan. Man går till gravarna på kyrkogården. Där äter man. Mina barn älskar den festen mycket eftersom vi gjorde det varje år. Vi planterade växter som blommade sedan på våren.  

 

Vi firar på samma sätt men av olika skäl.

Gravljus.

 

Mitt barn var mycket känsligt, jag berättade mycket om det, visade fotografier om det. Min mormor var begraven i en annan stad. Vi kunde inte åka till alla gravar i alla städer.

 

Marschall. Jag tänder marschallen, när den har brunnit ut hämtar jag den.

Den brinner när jag har tänt den. När den slocknar har den brunnit ut. Den brinner ut efter några timmar. Den brann länge.

Brinna, brann, brunnit.

 

Den eller det brinner. De brinner.

Man kan brinna av kärlek, kärleksbrand. Jag brinner av längtan efter dig! Jag längtar efter dig. Jag längtade efter att få träffa dig – och nu får jag äntligen göra det.

Man kan dö av kärlek. Jag dör av längtan efter dig!

När han/hon/de dog så dog också en del av mig.

 

 

Hemuppgifter till onsdag 9 november

Vi kommer att börja med kapitel 3. Det heter Pengar, pengar…

Arbeta i övningsboken med 3.1 Konjunktioner på sidan 27 och 3.2 på sidan 28. Gör också övningen D på sidan 30 och 4. Ord: för mycket, lite eller lagom på sidan 31.