Lektionsanteckningar 31 maj
Hushållsprodukter
Diskmedel. En flaska med diskmedel, flera flaskor med diskmedel. Diskmedlet
En tandborste, flera tandborstar
Tandkräm, En tandkrämstub, flera tandkrämstuber
Tvättmedel, Tvättmedlet
En tvål, flera tvålar. En flaska med tvål, flytande tvål.
Hårschampo och hårbalsam
Toalettpapper. En rulle (med) toalettpapper, flera rullar
Hushållspapper, en rulle, flera rullar
Vi repeterar genom att titta på ett program från en matbutik, en livsmedelsbutik:
https://urplay.se/program/201718-svenska-for-alla-handla
Traditioner och högtider
”Nyfiken på Sverige” på svenska
https://urplay.se/program/206230-nyfiken-pa-sverige-lagar-och-traditioner
Programmet är 7 minuter långt och producerat för skolan, för yngre personer, skolbarn.
Sedan Sverige blev ett kristet land för ungefär 600 år sedan har vi delat in tiden i veckor på sju dagar. Söndagen är vilodagen, den dag man ska hedra Gud genom att inte arbeta. I Sverige använder vi ofta veckonummer för att tala om under vilken vecka som något händer. Just nu är det vecka 22. Barn i skolan här i stockholmstrakten har ofta sportlov, eller vinterlov som det också kallas, vecka 9.
Traditionen är att vi är lediga från skola och från arbete på lördagar och söndagar. För bara 50 år sedan så var alla affärer stängda på söndagar, nu är det tillåtet att ha öppet. För 50 år sedan arbetade man också på lördagar, halva dagen. Samma med skolan, man gick i skola på lördagar.
Ledighet i Sverige regleras i lag, heltidsarbete innebär 40 timmars arbetstid per vecka och 25 semesterdagar per år.
Barn börjar i årskurs 1 i skolan på hösten det år som de fyller 7 år. Ledigt från skolan kallas lov. På hösten har de höstlov i början av november, jullov från ungefär 22 december till slutet av första veckan i januari. På våren är det vinterlov i slutet av februari. Det kallas också sportlov. I samband med högtider som påsk och Kristihimmelsfärdsdag har barnen också lov. Vinterlov och påsklov brukar var en vecka långa. Skolan slutar efter första eller andra veckan i juni. Barnen ska gå ett visst antal dagar i skolan varje år. Så om de har börjat sent i augusti går de också längre i juni.
https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-komma-till-sverige/identitet-och-kultur/ (text, inte film)
I världens alla länder firar människor högtider och traditioner. Då brukar man samlas för att fira att något särskilt och viktigt har hänt längre tillbaka i tiden. Många traditioner och högtider som firas kommer från religionen. Så är det också i Sverige, som har varit ett kristet land sedan många hundra år. Idag firas i Sverige traditioner och högtider från många olika länder och religioner.
Exempel på några högtider som firas i Sverige
I februari och mars äter många i Sverige semlor. Det är en bulle med mandelmassa och vispad grädde. Det är en tradition från den tid då människor fastade i Sverige. Innan fastan började åt man fet mat. Den som fastar avstår från något under en viss tid, till exempel av religiösa skäl. Oftast är det mat men det kan också vara andra saker.
Påsken firas någon gång i mars eller april. Hur vet man när påsken infaller? Den bakomliggande beräkningen är lite komplicerad, men en regel är: påskdagen är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen – dagen då natt och dag är lika långa – inträffar alltid mellan 19 och 21 mars. Påsken infaller därmed alltid under perioden 22 mars till 25 april. Då firas minnet av Jesus död och uppståndelse. Påsken är en högtid som de flesta i Sverige firar tillsammans med vänner och familj. Det är vanligt att äta ägg, lamm, lax och sill under påsken. Det är också vanligt att barn får godis i stora pappersägg. Före påsk klär många barn ut sig till påskkärringar. De knackar på hos grannar och önskar glad påsk. Folk brukar då ge barnen godis.
Nouruz är ett nyårsfirande hos till exempel perser, kurder och afghaner. I Sverige kallas Nouruz ofta för det persiska eller kurdiska nyåret. Nouruz firas den 20, 21 eller 22 mars när dagen och natten är lika långa. Nouruz firas för att välkomna våren och håller på i 13 dagar med mycket fest, mat och glädje. Man tänder också små brasor som man hoppar över.
Den 30 april är det valborgsmässoafton. Då firar många att våren är här. Det är vanligt att tända stora eldar och sjunga sånger om våren. Traditionen har funnits länge i Sverige, det finns en tradition bakom som inte är kristen.
Den 1 maj är en högtid för arbetarna. Den har firats sedan 1800-talet i många länder. Första maj är en helgdag. Många som arbetar är lediga från jobbet och skolorna är stängda. Många människor demonstrerar på 1 maj för arbetarnas rättigheter.
Kristihimmelsfärdsdag inträffar 40 dagar efter påsk. Den firas till minnet av när Jesus lämnade jorden efter sin död. Kristihimmelsfärdsdag är en helgdag. De flesta är lediga från arbetet och många affärer är stängda.
Den 6 juni är Sveriges nationaldag och en helgdag. På nationaldagen har en del människor nationaldräkt på sig. Nationaldräkterna ser olika ut beroende på vilken del av Sverige man kommer ifrån. Det är inte vanligt längre att vi i Sverige har folkdräkt på oss.
Midsommarafton är en populär högtid i Sverige. Midsommarafton firas alltid på en fredag mellan 19 juni och 25 juni. I Sverige firades midsommar långt före Sverige blev kristet. På midsommarafton brukar man dansa runt en midsommarstång. Det är en stång som är klädd med löv och kransar av blommor. Många vuxna och barn har också kransar av blommor i håret. På midsommar brukar man äta sill, lax, färsk potatis och jordgubbar.