KG 8
1 b. Jag visste faktiskt inte.
Förklaring:
Satsadverbialen står efter predikatet i huvudsats; finns det flera satsadverbial placeras normalt negationen sist.
*
2 a. Båda föräldrarna jobbar.
Förklaring:
”Båda” kan användas självständigt eller tillsammans med ett substantiv; ”bådadera” används endast självständigt. ”Både” kräver ”och” och är en samordnande konjunktion.
*
3 b. Av ekonomiska skäl kan vi inte köpa sommarstugan.
Förklaring:
”Skäl” kombineras med prepositionen ”av”.
*
4 a. Reklam påverkar inte bara mig utan också andra.
Förklaring:
”Utan” är en samordnande konjunktion som fordrar en negation i första ledet.
*
5 b. Det finns mycket statistik om detta.
Förklaring:
Icke-räkningsbart substantiv (= saknar plural).
*
6 a. Ska jag hjälpa till?
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”hjälpa ngn med ngt” eller ”hjälpa till med ngt”.
*
7 b. Jag har varit i Sverige i ett år nu.
Förklaring:
Perfekt (”har varit”) används eftersom tidsadverbialet inkluderar nutid.
*
8 a. Jag har varit ute sedan halv åtta imorse.
Förklaring:
”Imorse” = förfluten tid, ”på morgnarna” = upprepad tid, generellt, ”imorgon bitti” = framtid.
*
9 c. Han skrattade länge och högt.
Förklaring:
Det är långt till Spanien.
Spanien är inte ett långt land.
Är han lång?
”Lång(t) är ett adjektiv som uttrycker avstånd, ”länge” är ett tidsadverb.
*
10 a. På sommaren är situationen annorlunda.
Förklaring:
Verbet är på andra plats i huvudsats.
*
11 b. Man får aldrig glömma de fattiga.
Förklaring:
Jfr eng. ”must not” = sv. ”får inte”
*
12 b. Då inträffade det värsta som jag någonsin har varit med om.
Förklaring:
”Någonsin” är ett obestämt adverb som bl.a. används vid jämförelse. Det betyder ”någon gång överhuvudtaget”
*
13 b. Jobbet kräver inte ständig närvaro.
Förklaring:
”Närvarande” = adjektiv, ”närvaro” = substantiv
*
14 a. Vi reste med tåget till Uppsala.
Förklaring:
”Gå” betyder här ”förflytta sig till fots”, inte ”resa”
*
15 c. Hon hade många bekanta (vänner).
Förklaring:
”Bekant” är ett substantiverat adjektiv, dvs det fungerar som ett substantiv, men böjs som ett adjektiv
*
16 b. Berätta någonting trevligt!
Förklaring:
Adjektivet har neutrumform efter det indefinita pronomenet ”någonting” (= ”något”)
*
17 b. Det var kanske inte heller så bra.
Förklaring:
I huvudsats står satsadverbialen efter första predikatsverbet. ”Också” kan endast stå i en jakande sats; tillsammans med negation använder man ”heller”.
*
18 a. Det ser ut som om vi ska åka till Göteborg.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”se ut som om” + sats.
*
19 a. Peter är en vän till min man.
Förklaring:
”Vän, släkting” kombineras med prepositionen ”till”.
*
20 b. Det är bara på fritiden som han spelar.
Förklaring:
”Som” = relativpronomen som syftar på ”fritiden” (=korrelat). ”Att” = underordnande konjunktion. Emfatisk omskrivning: ”Det är X som …”.
*
21 b. Det är läroböcker som han skriver.
Förklaring:
Emfatisk omskrivning: ”Det är X som …”.
*
22 a. De hjälpte gamla människor.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”hjälpa till med ngt” eller ”hjälpa ngn med något”.
*
23 a. Känner du till August Strindberg.
Förklaring:
”Känna” = ”vara bekant med”, ”känna personligen”; ”känna till” ”veta (om).
*
24 b. De gjorde det i brist på pengar.
Förklaring:
Överflöd av
”Brist” kombineras med prepositionen ”på”.
*
25 b. Att inte snatta är en självklarhet.
Förklaring:
I bisats står satsadverbialet (”inte”) före predikatet.
*
26 a. Det är inte så svårt.
Förklaring:
”Mycket” används endast i jakande sats; tillsammans med negation använder man t ex ”så”.
*
27 a. Å andra sidan utvecklas arbetsuppgifterna.
Förklaring:
Prepositionen ”å” används i vissa stående uttryck.
*
28 a. Det kan använda vilka metoder som helst.
Förklaring:
”Vilka” + substantiv + som helst är ett indefinit pronomen.
*
29 b. Landet är inte beroende av tobaksindustrin.
Förklaring:
Konstruktionen är: ”vara beroende av ngt”.
*
30 b. Jag tänker inte så ofta på dem numera.
Förklaring:
Efter prepositionen (”på”) används objektsform.
*
31 b. Han är inte särskilt intresserad.
Förklaring:
”Mycket” används endast i jakande sats; tillsammans med negation använder man t.ex. ”särskilt”.
*
32 a. Han är utom synhåll.
Förklaring:
Prepositionen ”utom” = ”utanför” (i vissa fraser).
*
33 b. Problemet är stort.
Förklaring:
Bestämd form av substantivet eftersom det syftar på ett särskilt problem.
*
34 a. Kom närmare!
Förklaring:
Några adverb, som ”nära”, kan kompareras (formen är oregelbunden).
*
35 b. Varför är du besviken på mig?
Förklaring:
”Besviken” följs av prepositionen ”på”.
*
36 b. Vet du att vi har skaffat sommarställe?
Förklaring:
Perfekt beskriver en obestämd tidpunkt i förfluten tid.
*
37 b. Jag vill köpa en ny dator. Vilken är bäst?
Förklaring:
”Bäst” = superlativ (dvs. inkluderar här alla datorer).
*
38 b. Vilken sorts musik tycker du bäst om?
Förklaring:
Konstruktionen är ”vilken sorts + substantiv”.
*
39 a. Jag har inte varit hemma på ett helt år.
Förklaring:
”På” används tillsammans med negation som svar på frågan: Hur länge?
*
40 a. Barn utvecklas oerhört snabbt.
Förklaring:
Passiv form av verbet används bl.a. där det är oklart eller mindre väsentligt vem som utför handlingen.
*
41 a. Nu vill jag inte hålla på med det här längre.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”hålla på med ngt”.
*
42 b. Den första veckan i juli var jag hemma i stan.
Förklaring:
Preteritum används när meningen innehåller ett tidsadverbial i förfluten tid.
*
43 a. Jag längtar bort.
Förklaring:
”Bort” används vid verb som uttrycker riktning/rörelse (verklig eller tänkt); ”borta” uttrycker befintlighet.
*
44 b. Jag vet inte varför hon gick hem.
Förklaring:
”Varför” är här ett interrogativt adverb, som inleder en bisats (dvs rak ordföljd).
*
45 a. Vi åt upp allt kött.
Förklaring:
”All(t)” används tillsammans med substantiv som saknar obestämd artikel (icke-räkningsbara).
*
46 b. Danmark är tätbefolkat.
Förklaring:
Länder är ett-ord (neutrum).
*
47 b. Soffan passade inte i deras vackra vardagsrum.
Förklaring:
Adjektivet har bestämd form efter possessiva pronomen.
*
48 a. Allting förändras så mycket från vecka till vecka.
Förklaring:
Se fråga 40.
*
49 a. Hon har flera recept på köttbullar.
Förklaring:
Ett-substantiv som slutar på konsonant har ingen ändelse i plural.
*
50 a. Det regnar, så jag sätter på mig en regnrock.
Förklaring:
”Så” är en samordnande konjunktion som inte påverkar ordföljden i huvudsatsen.