KG 2
1 b. På 50-talet hade de en ganska stor villa.
Förklaring:
Prepositionen ”på” används framför ”-talet”.
*
2 b. Deras hyresgäster fick använda köket.
Förklaring:
Preteritumformen av verbet ”få” är ”fick”.
*
3 a. Han glömde ofta nyckeln.
Förklaring:
Preteritumformen av verbet ”glömma” är ”glömde”. Stavningsregel: m dubbeltecknas inte mellan en vokal och en konsonant.
*
4 b. Ungefär samtidigt hände det något med henne.
Förklaring:
Objektsform efter preposition.
*
5 a. Hon duschade snabbt på morgonen.
Förklaring:
Adverbet bestämmer verbet (svarar på frågan: Hur?) (-t = adverbändelse)
*
6 b. Hon kom till Sverige 1977.
Förklaring:
Man har ingen preposition framför årtal.
*
7 b. Hon har en vit telefon hemma.
Förklaring:
Adverbet ”hemma” uttrycker befintlighet utan preposition. Jfr. ”i hemmet”, d.v.s. preposition + substantiv.
*
8 a. Jag träffade henne i söndags.
Förklaring:
Veckodagar i förfluten tid konstrueras med prepositionen ”i” + -s på substantivet.
*
9 a. Vad ska du göra i sommar?
Förklaring:
Tidsprepositionen ”i” betecknar framtid vid årstider.
*
10 b. Vad brukar du göra på lördagarna?
Förklaring:
”På” + veckodag i bestämd form uttrycker tid i allmänhet (= varje lördag).
*
11 a. De träffas en gång i månaden.
Förklaring:
”I” är en tidspreposition som svarar på frågan: Hur ofta?
*
12 b. Han åker utomlands flera gånger om året.
Förklaring:
”Om” är en tidspreposition som svara på frågan: Hur ofta? Används endast om ”dag”, ”år” och ”dygn”.
*
13 b. Vart ska du åka på semester i år.
Förklaring:
”Vart” är ett adverb som betecknar riktning/rörelse.
*
14 b. Jag ska äta ute ikväll.
Förklaring:
”Ute” är ett adverb som betecknar befintlighet.
*
15 c. Han går från T-banan till universitetet på 5 minuter.
Förklaring:
”På” är en tidspreposition som svara på frågan: Hur lång tid behöver (använder) man för att göra något? Tidslängd + avslutad handling.
*
16 c. Ljusen är tända.
Förklaring:
Efter bl.a. ”vara” används predikatsfyllnad och ej adverb. Predikatsfyllnad står i plural liksom subjektet det syftar tillbaka på (kongruens).
*
17 b. Det finns många hotell i Stockholm.
Förklaring:
Ett-ord som slutar på konsonant har ingen ändelse i plural.
*
18 b. Jag har tre röda tulpaner på bordet.
Förklaring:
En-ord som har betoning på sista stavelsen har -er i plural.
*
19 a. Jag vill ha de vita lamporna.
Förklaring:
Plural bestämd form: -na.
*
20 b. Nästa morgon köpte jag en lokaltidning på stationen.
Förklaring:
Substantivet står alltid i obestämd form efter ”nästa”.
*
21 a. Vilken vacker tavla!
Förklaring:
Efter bl.a. ”vilken” följer obestämd form av adjektiv + obestämd form av substantiv.
*
22 b. Huset ligger trevligt på ett berg i skogen.
Förklaring:
Se fråga 5.
*
23 b. Jag känner mig lite sjuk idag.
Förklaring:
Efter bl.a. ”vara”, ”bli”, ”se .. ut”, ”känna sig”, ”verka” används predikatsfyllnad, ej adverb.
*
24 c. DE blev så glada när de fick se oss.
Förklaring:
Se fråga 23.
*
25 c. Varför är du så arg på honom?
Förklaring:
Adjektivet ”arg” kombineras med prepositionen ”på” (negativ känsla; jfr ”trött på”, ”galen på”).
*
26 a. När flög du sist?
Förklaring:
”Flög” är preteritum av ”flyga”. ”Sist” anger förfluten tid.
*
27 b. Vi har bytt bil. Nu har vi köpt en gammal Volvo.
Förklaring:
Efter verbet ”byta” används obestämd form singular av substantivet. Jfr. ”skaka hand”.
*
28 b. Det är den tolfte idag.
Förklaring:
Vid datum används adjektivets bestämda artikel; ”den” + ordningstal
*
29 c. Var brukar du ta T-banan?
Förklaring:
Verb nummer två står i infinitiv.
*
30 b. Det är kallt idag.
Förklaring:
Opersonligt uttryck ”det + vara + adjektiv”. (Jfr. väderuttryck: ”Det snöar”).
*
31 a. Vem hämtar Lotta på dagis idag?
Förklaring:
Befintlighetsprepositionen (”på”, ”i”) efter ”hämta”, ej riktningspreposition (”till”).
*
32 b. Nästa gång gör du inte fel på det här.
Förklaring:
Se fråga 20.
*
33 b. Han berättade för mig att han hade varit sjuk.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”berätta ngt för ngn”.
*
34 a. Jag ska träffa honom idag.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”träffa ngn”.
*
35 b. Jag åker från mitt hem klockan 8.
Förklaring:
Obestämd form av substantiven efter possessiva pronomen.
*
36 b. Är du besviken på mig?
Förklaring:
Konstruktionen är: ”vara besviken på någon”.
*
37 a. Avesta är en liten stad i Dalarna.
Förklaring:
”Liten/litet” = adjektiv (bestämmer ett substantiv). ”Lite” = adverb.
*
38 b. Mina morföräldrar bodde inte så långt från oss.
Förklaring:
Adverb
*
39 b. På sommaren är Stockholm en vacker stad.
Förklaring:
Verbet kommer alltid på andra plats i huvudsats.
*
40 b. Vi har alltid bott tillsammans.
Förklaring:
Ordföljd i huvudsats. Satsadverbialet kommer efter det första verbet.
*
41 c. Varför vil du redan gå hem?
Förklaring:
Ordföljd i frågeordsfråga (vid flera verb): frågeord + verb 1 + subjekt + satsadverbial + verb 2 + adverb.
*
42 b. Kan man inte säga så?
Förklaring:
Ordföljd i ja/nej-fråga. Omvänd ordföljd (=predikat + subjekt)
*
43 a. Jag gjorde en intressant resa förra året.
Förklaring:
”Förra året” konstrueras utan preposition.
*
44 b. Läser du svenska på Stockholms universitet?
Förklaring:
Efter genitiv följer obestämd form av substantivet.
*
45 c. Det är herr Perssons vackra hus.
Förklaring:
Efter genitiv följer bestämd form av adjektivet och obestämd form av substantivet.
*
46 a. Han börjar arbeta klockan 8 på morgonen.
Förklaring:
Se fråga 29.
*
47 b. Vi bestämde oss för att ta en promenad.
Förklaring:
Konstruktionerna är: ”bestämma sig för ngt”. ”bestämma sig för att göra ngt”.
*
48 a. Jag har glömt vad den heter.
Förklaring:
Perfekt används när ingen bestämd tidpunkt står angiven.
*
49 b. På vintern är Stockholm också fint.
Förklaring:
Se fråga 39.
*
50 a. Jag ska berätta mer en annan gång.
Förklaring:
Man har normalt obestämd artikel före adjektivattributet.
*