KG 10
1 b. Jag kan inte förstå någonting.
Förklaring:
”Ingenting” i objektsställning kan endast användas i huvudsats med enkelt tempus. Annars används ”inte … någonting”.
*
2 a. All mjölk är slut.
Förklaring:
”All(t) används tillsammans med substantiv som saknar obestämd artikel (icke-räkningsbara), oftast ämnesnamn el.dyl. (”Mjölk” är ett en-ord.).
*
3 b. Vilken är den största sjön i Sverige?
Förklaring:
”Största” är bestämd form superlativ; denna form föregås normalt av en fristående bestämd artikel.
*
4 a. Var och en måste ta sitt ansvar.
Förklaring:
”Var och en” används självständigt, ”varje” och ”varenda” tillsammans med ett substantiv.
*
5 b. Jag måste få veta vems fel det är.
Förklaring:
Indirekta frågor är bisatser och har rak ordföljd (=subjekt + predikat).
*
6 b. Om jag är ledig, hjälper jag till.
Förklaring:
Konditionala satser av denna typ har normalt tempusföljd, dvs antingen NU-tempus (som här) eller DÅ-tempus i både huvud- och bisats.
*
7 a. Om det var kallt, skulle det vara omöjligt att bo där.
Förklaring:
Konditional satsfogning. Se fråga 6.
*
8 a.
När hon hade klarat rikstestet, började hon läsa filosofi.
Förklaring:
Obligatorisk tempusföljd vid temporal satskoppling. Bisatsens tempus (pluskvamperfekt) bestäms av huvudsatsen (preteritum), dvs. båda satserna har i detta fall då-tempus.
*
9 a. Jag håller mig på avstånd så att jag inte blir smittad.
Förklaring:
”Så att” är en underordnad, konsekutiv konjunktion som uttrycker följd.
*
10 a. Vad har du för dig?
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”ha ngt för sig”; frågan betyder: ”Vad gör du?”
*
11 b. När måste anmälan skickas in?
Förklaring:
Passiv form av verbet används bl.a. när det är oklart eller mindre väsentligt vem som utför handlingen.
*
12 a. Lektionerna är inställda idag.
Efter bl.a. ”vara” används predikatsfyllnad och ej adverb.
*
13 b. Jag tycker verkligen att du ska göra det.
Förklaring:
”Ska” uttrycker här futurum och modalitet (subjektets vilja). ”Kommer att” är en ren förutsägelse om framtiden. ”Vill” uttrycker inte futurum (jfr. eng. ”will”).
*
14 b. Det sitter en gammal gumma på bänken.
Förklaring:
Presentering (existentialsats) används när man vill presentera t.ex. nya personer; det är bara subjektet – i obestämd form – som kan presenteras. Konstruktionen är: ”Det” (formellt subjekt) + verb + egentligt subjekt.
*
15 b. Först åt vi på Riche, sedan gick vi på Operabaren.
Förklaring: ”Sedan” och ”då och då” är båda tidsadverb. ”Sedan” = ”därefter”, ”efteråt”; ”då” = ”vi den tiden”.
*
16 a. Vi blir glada om solen skiner.
Förklaring:
”Om” är en underordnad, konditional konjunktion, som uttrycker villkor.
*
17 a. Inbrottstjuven kom in i affären genom att slå in källarfönstret.
Förklaring:
”Genom att” är en underordnad, deskriptiv konjunktion; den kan föregå en infinitiv eller en bisats.
*
18 b. Det var en fantastiskt fin teaterpjäs.
Förklaring:
”Fantastiskt” är ett adverb (-t = adverbändelse) som bestämmer adjektivet ”fin”.
*
19 a. Vi far till Bali i sommar.
Förklaring:
”I sommar” uttrycker framtid, varför man måste använda presensformen av ”fara”.
*
20 b. Jag gick ut med hunden när vi hade ätit kvällsmat.
Förklaring:
Se fråga 8
*
21 b. Emma är lika gammal som Ester.
Förklaring:
Jämförelsekonstruktionen är: ”lika” + adjektiv + som”
*
22 b. Jag satte rosorna i kristallvasen.
Förklaring:
Preteritum av ”sätta” är ”satte”.
*
23 a. Han blev utnämnd till professor.
Förklaring:
Efter bl.a. ”bli” används predikatsfyllnad (här: ”utnämnd till professor”). Perfekt particip kongruerar med subjektet.
*
24 a. Alla fakta talar för att det är Olofsson som är mördaren.
Förklaring:
”Faktum” har en oregelbunden (latinsk) pluralform: ”fakta”.
*
25 a. Var ligger närmaste postkontor?
Förklaring:
Bestämd form superlativ av ”nära” är ”närmaste”. Man sätter inte ut någon fristående bestämd artikel.
*
26 b. Vet du var Röda havet ligger?
Förklaring:
Bl.a. vid vissa namn som består av adjektiv och substantiv sätter man inte ut någon fristående bestämd artikel.
*
27 c. Tusentals människor såg matchen.
Förklaring:
Konstruktionen är: ”tusentals” (= ”flera tusen”). (”Tusentalet” anger ett århundrade).
*
28 b. Lisa har en ettårig son.
Förklaring:
Konstruktionen är: ”en ettårig son” eller ”en ettåring”.
*
29 b. En person dödades vid branden. – Jaså.
Förklaring:
”Visst” = ”absolut”: ”jaså” = ”säger du det, verkligen”; ”ja vars” = ”för all del”.
*
30 b. Nej, nu kan jag inte vänta längre.
Förklaring:
”Fy” är en interjektion, som uttrycker ogillande (=”usch”).
*
31 a. Måtte han lyckas!
Förklaring:
”Måtte” är preteritumformen av det modala ”må”, som här uttrycker en förhoppning/önskan. Det motsvarar snarast en konjunktiv.
*
32 a. Nej, är det verkligen sant?
Förklaring:
”Nej, är det verkligen sant?” uttrycker samtidigt tvivel och förvåning.
*
33 b. Vad vill du helst göra?
Förklaring:
”Helst” är superlativformen av adverbet ”gärna”. (Komparativformen ”hellre” används tillsammans med ”än”).
*
34 b. Vad ska vi bjuda på? Kyckling och ris.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”bjuda (ngn) på ngt”.
*
35 a. Jag tänkte inte komma imorgon.
Förklaring:
”Tänka” fungerar här som modalt hjälpverb; ”att” sätts aldrig ut framför infinitiven.
*
36 c. Låt bli att röka!
Förklaring:
Imperativet konstrueras: ”låt bli att” (= ”sluta”).
*
37 a. Mattias lär vara sjuk.
Förklaring:
”Lär” är ett modalt hjälpverb som uttrycker ett (obevisat) påstående (=”påstås”, ”sägs”)
*
38 b. Tåget bör vara här om en halvtimme.
Förklaring:
”Böra” är ett modalt hjälpverb som här uttrycker ett antagande.
*
39 b. Ingmar Bergman blir beundrad överallt.
Förklaring:
Se fråga 23.
*
40 b. Hon kom springande emot mig.
Förklaring:
Efter bl.a. ”komma” använder man presens participformen av det andra verbet.
*
41 a. Maten är klar. Låt oss sätta oss till bords.
Förklaring:
Efter vissa prepositioner, bl.a. ”till” finns det gammal kasusböjning av substantivet (här: genitiv).
*
42 b. Allt roligt tar slut fort.
Förklaring:
”Allt” används med substantiverat adjektiv.
*
43 a. Jag blev sittande ganska länge.
Förklaring:
”Bli” kan kombineras med presens particip av verben ”sitta”, ”stå” och ”ligga”.
*
44 a. Katten är bortsprungen.
Förklaring:
Vid partikelverb (som ”springa bort”) skrivs partikeln ihop med verbets participformer.
*
45 b. Handskarna är omhändertagna.
Förklaring:
Perfekt participformen i plural är ”omhändertagna”.
*
46 b. Var var du igår morse?
Förklaring:
”Igår” kan endast kombineras ”morse”, som uttrycker förfluten tid.
*
47 a. Svenssons brukar vara hemma på jularna.
Förklaring:
”På jularna” = ”varje jul”, d.v.s. uttrycker något generellt.
*
48 b. Har du väntat länge på mig?
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”vänta på ngn”.
*
49 b. Vi går till cafeterian för att dricka kaffe.
Förklaring:
”För att” är en underordnad, final konjunktion som uttrycker avsikt.
*
50 b. Huden åldras tidigt.
Förklaring:
Verbet ”åldras” slutar alltid på -s som i passiv form, men har aktiv betydelse (s.k. deponens). Andra exempel: hoppas, trivas, lyckas.
*