KG 4
1 b. Vad långsamt bussen går!
Förklaring:
Adverbet bestämmer verbet (svarar på frågan: Hur?) (-t=adverbändelse.
*
2 b. Arbetar hon på IKEA? Ja, det gör hon.
Förklaring:
Kortsvar. Vid svar på ja/nej-fråga ersätts frågans verb med en form av ”göra” (utom vid hjälpverb).
*
3 c. Vi har två må barn.
Förklaring:
Adjektivet ”liten” har helt oregelbunden böjning. I pluralis alltid ”små”.
*
4 b. Han undrar vilket berg som är högst.
Förklaring:
När frågeordet är subjekt krävs ”som” i indirekt tal.
*
5 a. Jag förstår ingenting av vad han sa.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”förstå ngt av vad ngn säger”.
*
6 c. Det är kungens vackra slott.
Förklaring:
Adjektivet står i bestämd form och substantivet i obestämd form efter genitiv.
*
7 b. Blir det samma gamla falukorv idag som igår?
Förklaring:
Adjektivet står i bestämd form och substantivet i obestämd form efter bl.a. ”samma”.
*
8 b. Jag började studera svenska 1996.
Förklaring:
Man har ingen preposition framför årtal.
*
9 b. Vi blev förvånade över resultatet.
Förklaring:
Efter vissa adjektiv används ”över”: ”att bli förvånad över ngt”. (Även: ”glad, ledsen, stolt).
*
10 c. Jag träffade henne i söndags.
Förklaring:
Veckodagar i förfluten tid konstrueras med tidsprepositionen ”i” + -s på substantivet.
*
11 a. Vad ska du göra i sommar?
Förklaring:
”I” uttrycker framtid vid bl.a. årstider.
*
12 b. Du får inte går förrän du är klar.
Förklaring:
”Inte … förrän” är en underordnad, temporal konjunktion. ”Förrän” fordrar en negation före bisatsen.
*
13 b. Han undrar vem som kommer hit.
Förklaring:
Indirekt fråga som inleds med interrogativt pronomen (”vem”). Endast när pronomenet står som subjekt måste det följas av ”som”.
*
14 a. Jag bor i södra Stockholm.
Förklaring:
Konstruktionerna är: ”i södra Stockholm” och söder om Stockholm.
*
15 b. Varför vill du inte komma?
Förklaring:
Ordföljd i frågeordsfråga: omvänd ordföljd (=predikat + subjekt).
*
16 c. Han börjar arbeta klockan 8 på morgonen.
Förklaring:
Verb 2 (3, 4) står alltid i infinitiv.
*
17 b. Det gick ovanligt bra på provet.
Förklaring:
”Ovanligt” är ett förstärkande adverb som bestämmer adverbet ”bra”.
*
18 c. Nobelpristagaren ser mycket lycklig ut.
Förklaring:
Man placerar adjektiv mellan ”se” och ”ut”. Förstärkande adverb sätter man före adjektivet.
*
19 b. Han brukar alltid komma försent.
Förklaring:
Ordföljd i huvudsats: subjekt + verb 1 + satsadverbial + verb 2 + adverbial.
*
20 a. Varför vill du inte gå ut idag?
Se fråga 15.
*
21 a. Barnet är inte friskt.
Förklaring:
Efter bl.a. ”vara” används predikatsfyllnad och ej adverb.
*
22 b. Tycker du om kinesisk mat?
Förklaring:
”Mat” är ett en-ord (utrum), som saknar pluralform.
*
23 b. Till slut gjorde jag det.
Förklaring:
Verbet står på andra plats i huvudsats.
*
24 a. Vad sa den lilla mannen?
Förklaring:
Stavningsregel: några vanliga ord skrivs med enkelt n i slutet av ordet efter kort vokal (jfr ”vän”9). Mellan två vokaler dubbeltecknas n om den första vokalen är kort (jfr ”vännen”)
*
25 b. Han satt kvar.
Förklaring:
”Satt” är preteritum av det intransitiva ”sitta”. (”Satte” är preteritum av det transitiva ”sätta”).
*
26 a. Katten ligger lugnt i huset och sover.
Förklaring:
Ng-ljudet skrivs endast med g framför n (Jfr ”tvungen”/”tvungna”. Man skriver ng framför n om ordets oböjda form redan har ng.)
*
27 b. Det var verkligen tråkigt att höra.
Se fråga 21
*
28 b. Jag ska träffa henne ikväll.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”träffa ngn”
*
29 a. Vi sprang genom skogen.
Förklaring:
”Sprang” är preteritum av det starka verbet ”springa”.
*
30 b. Jag har den starkaste pappan i världen.
Förklaring:
Prepositionen är ”i”.
*
31 b. Det är trevligt att komma ihåg sin barndom.
Förklaring:
”Att komma ihåg sin barndom” är egentligt subjekt och ”det” är formellt subjekt. ”Trevligt” är predikatsfyllnad. ”Sin” har här generell syftning; ”min” skulle kräva ”jag”.
*
32 a. Vi hade olika ämnen i skolan.
Förklaring:
Ett-ord som slutar på vokal får -n i plural.
*
33 b. Har du varit på Nordiska museet?
Förklaring:
Man använder ingen fristående bestämd artikel vid nationalitetsadjektiv i vissa stående uttryck.
*
34 a. Kan jag få lite socker?
Förklaring:
”Lite” är ett adverb. ”Liten” är ett adjektiv.
*
35 c. Hon kunde inte trivas där.
Förklaring:
Modala hjälpverb (som ”kunna”) står tillsammans med infinitiven av ett annat verb.
*
36 b. Efter 15 år lämnade pappa sitt arbete.
Förklaring:
Efter possessivt pronomen kommer alltid obestämd form av substantivet.
*
37 b. Den lägsta temperaturen i Valparaiso är +5.
Förklaring:
Bestämd form superlativ av ”låg” heter ”lägsta”. (”Längsta” är superlativ av ”lång”.)
*
38 a. Kriget började samma år som jag föddes.
Förklaring:
”Som” är här ett relativt pronomen som syftar på korrelatet ”år”. ”Att” är en allmän underordnande konjunktion (och kan aldrig vara en relativinledare). (Jfr eng. ”that” = sv ”som”, ”att”.
*
39 b. Vi tre har alltid bott tillsammans.
Förklaring:
Ordföljd i huvudsats. Se fråga 19.
*
40 a. Ungefär samtidigt hände något med henne.
Förklaring:
Objektsform (”henne” efter preposition.
*
41 b. Jag har en vit telefon hemma.
Förklaring:
”Hemma” betecknar befintlighet; ”hem” används vid verb som uttrycker riktning/rörelse.
*
42 b. Hur många gånger om året åker du utomlands?
Förklaring:
”Om” är en tidspreposition som svarar på frågan: Hur ofta? Används endast om ”år”, ”dag” och ”dygn”.
*
43 a. Vill du komma fram till tavlan?
Se fråga 41.
*
44 b. Kör försiktigt!
Förklaring:
Imperativformen är densamma som verbstammen.
*
45 a. På 50-talet hade vi en villa utanför Stockholm.
Förklaring:
Perfekt används ofta vid upprepad handling och där det inte finns ett bestämt tidsadverbial i förfluten tid.
*
46 a. Hur många gånger har du varit på bio i år?
Förklaring:
Perfekt används ofta vid upprepad handling och där det inte finns ett bestämt tidsadverbial i förfluten tid.
*
47 b. Hon tror alltid att hon har rätt.
Förklaring:
Se fråga 19, 39.
*
48 b. När du kommer till Stockholm ska du ringa mig!
Förklaring:
Om bisatsen inleder meningen har huvudsatsen omvänd ordföljd.
*
49 a. Var inte arg på honom!
Förklaring:
”På” används efter vissa adjektiv, ofta vid negativ känsla: ”arg på” , ”trött på”, ”galen på”. Jfr ”galen i choklad” (positiv känsla”.
*
50 b. Vilka hårda äpplen du har köpt!
Förklaring:
Obestämd form av adjektiv + obestämd form av substantiv. Utropssatser av typen ”vilken + (adjektiv) + substantiv bisatsordföljd (=subjekt + predikat). Då inget substantiv är utsatt används ”vad” (Ex. ”Vad bra!”, ”Vad fint!).
*