KG 3
1 b. Göran var en charmig kille.
Förklaring:
I en sammanhållen verbfras (”var kille”) har substantivet allmän betydelse och är i regel artikellöst. Genom att lägga till ett attribut (”charmig”) får verbfrasen ett specifikt innehåll.
*
2 b. 1961 gifte hon sig med Göran.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”gifta sig med ngn”.
*
3 a. De var mycket lyckliga.
Förklaring:
Efter bl.a. ”vara” används predikatsfyllnad och ej adverb. Predikatsfyllnaden står i plural liksom subjektet det syftar tillbaka på (kongruens).
*
4 c. Det var inte första gången jag var ute och reste.
Förklaring:
Vid adjektiv som betecknar ordningsföljd och där man kan tänka sig en motsats eller ett alternativ används ingen bestämd fristående artikel.
*
5 b. Paris var mycket vackert.
Förklaring:
Namn på städer står alltid i neutrum.
*
6 a. Hennes pappa arbetade på en fabrik.
Förklaring:
Substantivet står alltid i obestämd form efter possessiva pronomen.
*
7 b. Jag brukar inte studera så mycket.
Förklaring:
Ordföljd i huvudsats. Satsadverbialet kommer efter det första verbet.
*
8 b. 1960 träffade hon Göran i parken.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”träffa ngn”.
*
9 b. I Chile bor hela min familj.
Förklaring:
Se fråga 6.
*
10 a. Jag studerade vid Uppsala universitet 1995.
Förklaring:
Substantivet står i obestämd form efter ord i genitiv. Ortsnamn som slutar på vokal får inget -s i genitiv om ortnamnet och huvudordet utgör en fast förbindelse.
*
11 a. Så vackert huset är!
Förklaring:
”Så” används i utrop då inget substantiv är utsatt (= ”vad”). Adjektivet har obestämd form.
*
12 a. Hon verkar inte frisk idag.
Förklaring:
Efter bl.a. ”vara”, ”bli”, ”se … ut”, ”känna sig”, ”verka”, ”anse” följer predikatsfyllnad, ej adverb.
*
13 b. Hon fortsatte att studera.
Förklaring:
”Fortsätta” är ett oregelbundet verb som i preteritum heter ”fortsatte”.
*
14 b. Jag vet att han är sjuk.
Förklaring:
Rak ordföljd (= subjekt + predikat)
*
15 b. Det är Evas nya klänning.
Förklaring:
Efter possessivt pronomen kommer bestämd form av adjektiv + obestämd form av substantiv. Jfr fråga 6.
*
16 a. Jag ser gärna samma gamla film en gång till.
Förklaring:
Efter bl.a. ”samma” kommer bestämd form av adjektiv + obestämd form av substantiv.
*
17 b. Jag har varit i tre år nu.
Förklaring:
Perfekt används vid svar på frågan: Hur länge? (tidslängd). Perfekt kan normalt inte användas om det finns ett tidsadverbial för förfluten tid.
*
18 a. Hur ofta går du på bio?
Förklaring:
Ordföljd i frågeordsfråga: frågeord + verb + subjekt + adverbial (=omvänd ordföljd).
*
19 b. Han brukar alltid dricka te på morgnarna.
Förklaring:
Ordföljd i huvudsats: subjekt + verb 1 + satsadverbial + verb 2 + objekt + tidsadverbial.
*
20 b. De har en sommarstuga dit de ofta reser.
Förklaring:
Ordföljd i bisats (=rak ordföljd, dvs subjekt + predikat). ”Dit” = relativt adverb.
*
21 a. Är boken intressant? Ja, det är den.
Förklaring:
Kortsvar. ”Den” syftar tillbaka på ”boken”.
*
22 b. Klockan är 7.
Förklaring:
Uttrycket är ”Klockan 7” eller ”Den är 7”.
*
23 a. Jag har ingen lust att gå på bio ikväll.
Förklaring:
”Att gå på bio” infinitivattribut till ”lust” (dvs. en del av objektet). Konstruktionen är: ”(inte) ha lust att”.
*
24 c. Det finns vissa böcker som man gärna läser.
Förklaring:
I bisats står satsadverbialet ”gärna” före predikatet.
*
25 a. Jag var i London i åtta månader förra året.
Förklaring:
Tidsprepositionen ”i” uttrycker tidslängd och svarar på frågan: Hur länge?
*
26 a. Sen blev jag arg och gick.
Förklaring:
Ordföljd i huvudsats: omvänd ordföljd (=predikat + subjekt) om tidsadverbialet inleder satsen.
*
27 b. Hon ville komma till Sverige men hon kunde inte resa hemifrån.
Förklaring:
”Men” är en samordnande konjunktion och binder här samman två huvudsatser.
*
28 a. Vi vaknade tidigt nästa morgon.
Förklaring:
Substantivet står alltid i obestämd form efter ”nästa”.
*
29 a. Var bodde du förra året?
Förklaring:
Preteritum används vid bestämd tidpunkt i förfluten tid.
*
30 b. De var så sjuka, att de måste ligga i sängen.
Förklaring:
Konsekutiv bisats (följdbisats): ”så … att”. ”Så” kan skiljas från ”att” och placeras i huvudsatsen.
*
31 b. Jag har svårt att trivas här.
Förklaring:
Konstruktionen är. ”ha det svårt” eller ha svårt att”.
*
32 a. Hon ville att hennes barn skulle få det bra.
Förklaring:
Endast ”hennes” kan stå som attribut till subjektet.
*
33 a. Han funderade länge på det.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”fundera på ngt).
*
34 b. Dit vill jag inte komma tillbaka.
Förklaring:
Verbet ”komma” uttrycker rörelse. Därför använder man ”dit”. (”Där” används vid verb som uttrycker befintlighet).
*
35 b. Att skriva uppsats har alltid varit jobbigt.
Förklaring:
Infinitivuttrycket fungerar som subjekt; man kan inte samtidigt ha ett formellt subjekt (”det”).
*
36 b. Var och en fick en apelsin.
Förklaring:
”Var och en” används självständigt och betyder ungefär ”varje människa”. Tillsammans med ett substantiv används ”varje” eller ”varenda”.
*
37 c. 1980 var det olympiad.
Förklaring:
Man har ingen preposition framför årtal.
*
38 b. Han och hans barn år ofta på bio.
Förklaring:
”Hans” är en del av subjektet.
*
39 a. Det var många månader sedan jag fick brev ifrån dig.
Förklaring:
”Sedan” är här en underordnad, temporal konjunktion.
*
40 b. Jag vill veta vad dy tycker.
Förklaring:
Indirekta frågor är bisatser och har rak ordföljd (= subjekt + predikat).
*
41 b. Varför kan du inte komma genast.
Förklaring:
Se fråga 18.
*
42 a. Vet du vart han reste?
Förklaring:
Indirekta frågor är bisatser och har rak ordföljd (= subjekt + predikat).
*
43 b. Luis har inte varit här på tre dagar nu.
Förklaring:
”På” är en tidspreposition som svarar på frågan: Hur lång tid + ”inte”. (Negation + tidslängd).
*
44 b. Jag har tänkt mycket på det.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”tänka på ngt”. (Jfr fråga 33).
*
45 b. Vad berättade han för dig?
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”berätta ngt för ngn”.
*
46 a. Hur många alternativ finns det att välja mellan.
Förklaring:
Ett-substantiv som slutar på konsonant får ingen pluraländelse.
*
47 a. Han vågar inte fråga.
Förklaring:
”Våga” fungerar här som ett modalt hjälpverb; ”att” sätts aldrig ut framför infinitiven.
*
48 b. Jag kan inte engelska så bra.
Förklaring:
”Kunna” används om språk.
*
49 a. Har du sett de nya lärarna?
Förklaring:
”De” är bestämd fristående artikel.
*
50 c. Tror du det blir kallt imorgon?
Förklaring:
”Tro” = ”inte veta säkert”, ”anta”. (Jfr eng ”think” = sv ”tycka”, ”tänka”, ”tro”.)
*