KG 7
1 b. Rökning är livsfarligt.
Förklaring:
Predikatsfyllnaden står i neutrum, eftersom substantivet ”rökning” har en generell betydelse (= ”Det är livsfarligt att röka”.)
*
2 b. Hon tycker om all sorts musik.
Förklaring:
”All sorts” är singular, ”alla sorters” plural.
*
3 a. All frukt var slut.
Förklaring:
”All(t)” används tillsammans med substantiv som saknar obestämd artikel (icke räkningsbara), oftast ämnesnamn el. dyl.
*
4 b. I allmänhet är dessa kursböcker mycket dyra.
Förklaring:
”I allmänhet” = ”vanligen”
*
5 a. Av egen erfarenhet vet jag att det är så.
Förklaring:
”Erfarenhet” kombineras med prepositionen ”av” och uttrycker här orsak.
*
6 a. Efter det att de (hade) ätit frukost tog de bussen in till stan.
Förklaring:
”Efter det att” är en temporal konjunktion (= sedan).
*
7 b. Den bästa studenten tog sin examen på 2 år.
Förklaring:
”På” uttrycker här tidslängd som avslutad handling.
*
8 b. Det var Peters tredje försök på ett år att klara rikstestet.
Förklaring:
Substantivet står i obestämd form efter ord i genitiv.
*
9 a. På vintern åker vi alltid till fjällen.
”På” uttrycker tid i allmänhet vid b.la. årstider.
*
10 c. Det finns många exempel på detta.
Kan du exemplifiera?
Förklaring: ”Exempel” följs av prepositionen ”på”.
*
11 b. Han är en av de mest framträdande kritikerna av svenska kyrkan.
Förklaring:
Långa adjektiv och particip kompareras vanligen med ”mer”, ”mest”.
*
12 b. Sätt in alla meddelanden om nya rutiner i pärmen.
Förklaring:
Ett-substantiv som slutar på -ande/-ende (presens particip) har -en i plural.
*
13 a. Alla studerande ansökte om studiemedel till vårterminen.
Förklaring:
En-substantiv som slutar på -ande/-ende (presens particip) har ingen ändelse i plural (5:e deklinationen).
*
14 b. Landshövdingen invigde ett nytt köpcentrum i Stockholm.
Förklaring:
”Centrum” = singular, ”centra” = plural
*
15 a. Vem är längst, Peter eller Sune?
Förklaring:
Vid en jämförelse mellan två används superlativ.
*
16 a. När väljer man nästa president på Island?
Förklaring:
Substantivet står alltid i obestämd form efter ”nästa”.
*
17 b. Uppsala är gammalt.
Förklaring:
Städer är ett-ord.
*
18 a. Hennes klänning var för kort.
Förklaring:
Substantivet står i obestämd form efter possessiva pronomen.
*
19 b. Vi kunde inte sova därför att trafiken på gatan störde oss.
Förklaring:
”Därför att” är en kausal konjunktion (=bisatsinledare). ”Därför” (=”av den orsaken”) är ett adverb som inleder en huvudsats.
*
20 b. Vi trivs bäst i vår sommarstuga på landet.
Förklaring:
”På landet”. ”I staden”.
*
21 a. Var bor du?
Förklaring:
”Var” uttrycker befintlighet, ”vart” riktning/rörelse.
*
22 a. Han gick fram till soffan och satte sig.
Förklaring:
”Fram” uttrycker riktning/rörelse, ”framme” befintlighet.
*
23 a. De undrar vem som bor där.
Förklaring:
När ett interrogativt pronomen (”vem”) står som subjekt i en indirekt fråga måste det följas av ”som”.
*
24 b. Han ville veta vad vi gjorde.
Förklaring:
Indirekta frågor är bisatser och har rak ordföljd (=subjekt + predikat).
*
25 b. Vår son har skilt sig från sin fru.
Förklaring:
”Skilja sig” är ett reflexivt verb.
*
26 a. Så du beter dig!
Förklaring:
”Bete sig” är ett reflexivt verb.
*
27 b. Petra är verkligen snygg, något som man inte kan inte kan säga om hennes syster.
Förklaring:
”Något som” syftar på en predikatsfyllnad (eller en hel sats) = ”vilket”.
*
28 b. Hunden la sig på mattan.
Förklaring:
”Lägga sig” används här reflexivt (=subjekt och objekt är samma person).
*
29 a. Statsministern och hans fru ska gå på Operan ikväll.
Förklaring:
”Sin” kan aldrig användas tillsammans med subjektet (= som attribut).
*
30 a. Vår lilla flicka är otroligt snäll.
Förklaring:
”Otroligt” är ett adverb (-t = adverbändelse) som bestämmer adjektivet ”snäll”.
*
31 b. Vi bor i Sigtuna, där vi trivs bra.
Förklaring:
”Där” är här ett relativt adverb (=”som … i”) som inleder en bisats.
*
32 b. Huset som jag bor i ligger på Stora gatan.
Förklaring:
”Som” + preposition kan ersätta ett relativt adverb (”där”).
*
33 b. Huset varifrån han kom ligger vid Stortorget i Gamla Stan.
Förklaring:
”Varifrån” är här ett relativt adverb (=”som … ifrån”), som inleder en bisats (dvs. rak ordföljd).
*
34 a. Kiruna är Sveriges nordligaste stad. Dit vill jag gärna åka.
Förklaring:
”Dit” uttrycker riktning/rörelse, ”där” befintlighet.
*
35 a. Det är alltid samma gamla visa.
Förklaring:
Substantivet står i obestämd form efter ”samma”.
*
36 a. Vilka vackra rosor!
Förklaring:
De flesta substantiv som är en-ord och slutar på -a får -or i plural (1:a deklinationen); ”en ros” är ett undantag.
*
37 b. Vi träffas väl ikväll?
Förklaring:
”Träffas” = ”träffar varandra” (verbet har reciprok betydelse).
*
38 b. Han är professor i sociologi.
Förklaring:
”Professor i sociologi” = ”sociologiprofessor”
*
39 b. ”Röra sig” används här reflexivt (=subjekt och objekt är samma person.
Förklaring:
”Röra sig” används här reflexivt ( = subjekt och objekt är samma person).
*
40 a. Han målade stolarna vita.
Förklaring:
”Vita” är objektiv predikatsfyllnad och bestämmer objektet ”stolarna”.
*
41 b. Han påminde mig om mitt löfte.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”påminna ngn om ngt”.
*
42 b. Kungen överlämnade nobelpriset till honom.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”överlämna till ngn.”
*
43 a. Gunnel Vallquist översatte Proust till svenska på 1970-talet.
Förklaring:
Preteritum av ”översätta” är ”översatte”.
*
44 b. Antalet invånare har stigit under de senaste åren.
Förklaring:
Substantivet har obestämd form efter ”antalet”.
*
45 a. Det stämmer inte om man jämför de två uppgifterna.
Förklaring:
Några verb i 2:a konjugationen, vilkas stam slutar på -r efter lång vokal, har ingen presensändelse.
*
46 b. Kan du redogöra för diskussionen?
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”redogöra för ngt”,
*
47 b. Det finns många vackra föremål från vikingatiden på Historiska museet.
Förklaring:
Ett-substantiv som slutar på konsonant har ingen ändelse i plural.
*
48 a. Han är protestant.
Förklaring:
Ett substantiv i predikativ ställning som betecknar religion, yrke etc. står utan obestämd artikel (klassificerande predikatsfyllnad).
*
49 b. När anlände de?
Förklaring:
Några verb i 2:a konjugationen, vilkas stam slutar på -nd. tappar -d i preteritum.
*
50 b. De anländer till Sverige imorgon.
Förklaring:
”Anlända” uttrycker förflyttning och följs av prepositionen ”till”.
*