KG 11
1 a. Även om jag klarar rikstestet är det inte säkert att jag kommer in på KTH.
Förklaring:
”Trots att” och ”även om” är underordnade, koncessiva konjunktioner. ”Även om” används endast om innehållet är hypotetiskt.
*
2 b. Privatbilismen ska ha stor makt över samhället även under 2000-talet.
Förklaring:
”Kommer att” är en ren förutsägelse om framtiden. ”Ska” uttrycker futurum och modalitet (subjektets vilja).
*
3 a. Om du reser, kommer jag att sakna dig.
Förklaring:
I konditionala om-bisatser som syftar på framtiden använder man presensformen av verbet. (Innebörden av bisatsen är att villkoret kommer att uppfyllas.)
*
4 b. När du kommer hem, blir jag glad igen.
Förklaring:
I temporala när-bisatser som syftar på framtiden använder man presensformen av verbet.
*
5 a. Antalet svensktalande i Finland är 300 000.
Förklaring:
Konstruktionen är: ”antalet” + obestämd form av substantivet.
*
6 a. När försäljaren hade kommit till kassan, kunde vi köpa biljetterna.
Förklaring: Obligatorisk tempusföljd vid temporal satskoppling. Bisatsens tempus (pluskvamperfekt) bestäms av huvudsatsen (preteritum), dvs. båda satserna har i detta fall då-tempus.
*
7 b. Hon kommer att bli glad över presenterna.
Förklaring:
Se fråga 2.
*
8 a. Är Carl XIV och Margrethe II släkt?
Förklaring:
Konstruktionen är: ”vara släkt med”; ”släkt” är oböjligt.
*
9 b. Det är en konstliga som har stulit tavlorna.
Förklaring:
Tempusföljd. Både huvudsatsen och bisatsen måste ha antingen nu-tempus eller då-tempus vid emfatisk omskrivning ( = Det är/var X som …).
*
10 a. Inträdet är gratis.
Förklaring:
”Gratis” är ett oböjligt adjektiv.
*
11 a. Hon sa att hon hade glömt nycklarna och inte kunde komma in i lägenheten.
Förklaring:
Tempusföljd. Pluskvamperfekt (”hade glömt”) beskriver en händelse som avslutats före en annan händelse i förfluten tid.
*
12 a. Hon är inte så vacker.
Förklaring:
”Mycket” används endast i jakande stas; tillsammans med negation använde man t.ex. ”så”.
*
13 b. Han var först i London. Sedan reste han till Paris.
Förklaring:
Verbet står på andra plats i huvudsats.
*
14 b. Jag var trött, därför att jag inte kunde sova.
Förklaring:
”Därför att” är en underordnad, kausal konjunktion; bisatsen har rak ordföljd ( = subjekt + predikat).
*
15 b. Sedan åt jag gröt som min snälla mamma lagade varje dag.
Förklaring:
Relativ bisats, dvs. rak ordföljd.
*
16 a. Grönsaker är nyttigt.
Förklaring:
Predikatsfyllnaden står i neutrum, eftersom substantivet ”grönsaker” har en generell betydelse.
*
17 b. Att simma är härligt.
Förklaring:
Predikatsfyllnaden står i neutrum när en infinitiv är subjekt.
*
18 a. De två senaste ordförandena har hetat Ek i efternamn.
Förklaring:
Bestämd form plural av en-substantiv på -ande/-ende är -na.
*
19 b. Professor Sundberg sitter i sitt tjänsterum.
Förklaring:
Titlar som framförställda attribut till egennamn har vanligen obestämd form. Jfr bestämd form när man använder enbart titel (vid tilltal).
*
20 a. Hon talar alltid sanning.
Förklaring:
”Tala sanning” är en fast verbfras med obestämd form på substantivet.
*
21 a. De kände ofta ångest.
Förklaring:
Se fråga 20.
*
22 a. Emil är bara 10 år, men talar som en professor.
Förklaring:
Konstruktionen ”som” + obestämd artikel + substantiv betyder ”liksom, i likhet med”. (Jfr ”Han som talar som professor” = ”i egenskap av professor”).
*
23 b. Halva termosen gick åt.
Förklaring:
Man sätter inte ut den fristående bestämda artikeln framför adjektivet ”halva” + substantiv i bestämd form.
*
24 b. Jag förstod inte själva texten.
Förklaring:
Man sätter inte ut den fristående bestämda artikeln framför ”själva” + substantiv i bestämd form.
*
25 a. Har du körkort?
Förklaring:
Se fråga 20.
*
26 b. Kom fram till svarta tavlan!
Förklaring:
Man sätter inte ut den fristående bestämda artikeln i en fast förbindelse av typen adjektiv som betecknar läge/plats + substantiv i bestämd form.
*
27 a. Det finns en restaurang på övre våningen.
Förklaring:
Man sätter inte ut den fristående bestämda artikeln i en fast förbindelse av typen adjektiv som betecknar läge/plats + substantiv i bestämd form.
*
28 c. Det blir allt vanligare
Förklaring:
Adverbet ”allt” förstärker komparativformen (=ännu)
*
29 b. Gunilla läser på Umeå universitet.
Förklaring:
Ortnamn som slutar på vokal får inget -s i genitiv om ortnamnet och huvudordet utgör en fast förbindelse.
*
30 b. Har du smakat Falu rågrut?
Förklaring:
Ortsnamn som slutar på vokal + -n i genitiv
*
31 b. Fräknar är sött.
Förklaring:
Se fråga 16.
*
32 a. Jag vill skriva en uppsats om radio, teve och andra massmedier.
Förklaring:
Ändelsen -um faller framför pluralformen. Plural av ”medium” är ”medier” eller ”media” (3:e deklinationen).
*
33 c. Många skånska bönder har gäss.
Förklaring:
”Gås” har oregelbunden plural (med omljud).
*
34 b. Varken far eller mor var glad.
Förklaring:
”Varken … eller” är en dubbelkonjunktion (bestående av konjunktionellt adverb + samordnande konjunktion). Om subjekten står i singularis bör också predikatsfyllnaden ha den formen.
*
35 b. Det beror på många saker,
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”ngt beror på ngt”.
*
36 a. Varken Carl eller Mikael var där.
Förklaring:
”Varken … eller” och ”vare sig … eller” är båda dubbelkonjunktioner; endast ”varken … eller” är negerande. Se fråga 34.
*
37 a. Det dröjde länge innan hon kom tillbaka.
Förklaring:
”Innan” är liksom ”inte … förrän” underordnande, temporala konjunktioner. ”Förrän” fordrar en negation före bisatsen.
*
38 b. Varken chauffören eller bilen blev skadad.
Förklaring:
Se fråga 34.
*
39 b. Han hade stor framgång såväl inom litteraturen som inom konsten.
Förklaring:
Dubbelkonjunktionerna är: ”såväl … som” eller ”både … och”
*
40 a. Resultatet på provet var sämre den här gången.
Förklaring:
”Sämre” är den neutrala komparativformen till ”dålig”. (”Värre” är också komparativ till ”dålig”; det innebär en värdering av ett ställningstagande.
*
41 b. Vilken kaka är godast?
Förklaring:
”Godast” = superlativ (dvs. inkluderar här alla kakor). ”God” kompareras regelbundet när det är fråga om hur något smakar (annars ”bättre”, ”bäst”).
*
42 a. Han är en lustigkurre.
Förklaring:
Ett substantiv i predikativ ställning som betecknar religion, yrke etc. står utan obestämd artikel (klassificerande predikatsfyllnad). Däremot måste man ha obestämd artikel vid värderande predikatsfyllnad.
*
43 b. Måste man veta vad som händer överallt i världen?
Förklaring:
När ett interrogativt pronomen (”vad”) står som subjekt i en indirekt fråga måste det följas av ”som”.
*
44 a. Vi hälsade inte på någon.
Förklaring:
”Ingen” i objektsställning ersätts av ”inte … någon” vid verb + preposition.
*
45 a. Dem har jag aldrig lyssnat på.
Förklaring:
Objektsformen av det demonstrativa eller personliga pronomenet ”de” är ”dem”.
*
46 b. Det började regna, så vi gick hem.
Förklaring:
”Så” är en samordnande konjunktion som inte påverkar ordföljden i huvudsatsen.
*
47 b. Min granne sa att han skulle segla jorden runt, vilket han också gjorde.
Förklaring:
”Vilket” är ett relativt pronomen som syftar på en hel sats.
*
48 b. Jag tycker vi ska måla sommarstugan röd.
Förklaring:
”Röd” är en objektiv predikatsfyllnad och bestämmer objektet ”sommarstugan”.
*
49 b. Han är en ängel.
Förklaring:
Se fråga 42.
*
50 a. Studenterna misslyckades med sin examen, emedan de var dåligt förberedda.
Förklaring:
”Emedan” är en underordnad, kausal konjunktion (= ”därför att”). Den används mest i formell stil. (”Medan” är en temporal konjunktion).
*