KG 5
1b. Han var inte på sitt arbete i måndags.
Förklaring:
Preteritum används när meningen innehåller ett tidsadverbial i förfluten tid.
*
2 b. Jag har glömt vad den heter.
Förklaring:
Indirekta frågor är bisatser och har rak ordföljd ( = subjekt + predikat)
*
3 a. I september är det mörkt.
Förklaring:
Verbet står på andra plats i huvudsats.
*
4 b. Efter trettio minuter gick jag in i rummet.
Förklaring:
Ett subjekt måste finnas i satsen (platshållartvånget).
*
5 a. Kalle for till Västerås och sedan kom han inte tillbaka.
Förklaring:
Se fråga 4. Två satser med ”och” emellan kallas samordning. Subjektet kan utelämnas i sats nummer två om det står på samma plats som i första huvudsatsen. Här står ”sedan” som fundament, därför kan ej subjektet tas bort.
*
6 b. I påskas var vi i Sälen.
Förklaring:
Helger i förfluten tid konstrueras med tidsprepositionen ”i” + -as på substantivet.
*
7 a. Godis är gott.
Förklaring:
Predikatsfyllnaden står i neutrum, eftersom substantivet ”godis” har en generell betydelse. (= ”Det är gott med godis”)
*
8 a. Att baka bröd är roligt.
Förklaring:
Predikatsfyllnaden står i neutrum när en infinitiv är subjekt.
*
9 b. Det finns många alternativ att välja mellan.
Förklaring:
Ett-substantiv som slutar på konsonant får ingen ändelse i plural.
*
10 a. Hon är katolik.
Förklaring:
Artikeln saknas bl.a. vid substantiv som betecknar religiös uppfattning (klassificerande predikatsfyllnad). Däremot måste man ha obestämd artikel vid värderande predikatsfyllnad.
*
11 b. Jag tycker om att åka tåg.
Förklaring:
Artikel saknas bl.a. vid transportmedel (fast vebfras).
*
12 a. Jag kör gärna bil.
Förklaring:
Artikel saknas när substantivet står i allmän betydelse (OBS! Nyansskillnad: ”köra bilen”).
*
13 b. Norska skiljer sig inte mycket från svenska.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”skilja sig från ngn/ngt”.
*
14 b. De arbetade hela dagen.
Förklaring:
Bestämd form av adjektivet utan bestämd form av fristående artikel används efter bl.a. ”hel”.
*
15 b. Han är tekniker.
Förklaring:
Artikel saknas vid yrke.
*
16 a. Har du varit inne i Uppsala domkyrka?
Förklaring:
Ortnamn som slutar på vokal får inget –s i genitiv om ortnamnet och huvudordet bildar en fast förbindelse.
*
17 b. Folk är trötta på politik.
Förklaring:
Det kollektiva substantivet ”folk” (i betydelsen ”ett obestämt antal människor”) får predikatsfyllnaden i plural.
*
18 b. Hotellen är fullbokade.
Förklaring:
Substantivet står i bestämd form plural. Predikatsfyllnaden (participet) kongruensböjs efter subjektet.
*
19 a. Jag har många hobbyer.
Förklaring:
Pluralformen är ”hobbyer/hobbies”.
*
20 b. Att det ska vara så svårt att få tag på taxibilar.
Förklaring:
”Taxi” heter i plural ”taxibilar”.
*
21 b. Centrumet är nytt.
Förklaring:
”Centrum” heter i bestämd form singular ”centrumet”. ”Centrum”/”Centra” är pluralformer.
*
22 a. Hon är en god talare.
Förklaring:
Man sätter ut obestämd artikel när substantivet föregås av ett värderande adjektiv.
*
23 a. Hon lider av kronisk bronkit.
Förklaring:
Fast verbfras: ingen obestämd artikel.
*
24 a. Har han internationellt körkort?
Förklaring:
Fast verbfras. Se fråga 23.
*
25 a. Hon har faktiskt två examina.
Förklaring:
”Examen” heter i plural ”examina” (oregelbunden plural)
*
26 b. Jag vill inte ha saft utan läsk.
Förklaring:
”Utan” är en samordnande konjunktion och kräver en negation i första ledet.
*
27 a. Italien enades 1861.
Förklaring:
Passiv form används bl.a. när det är oklart eller mindre väsentligt vem som utför handlingen.
*
28 b. Filmen var otroligt spännande.
Förklaring:
”Otroligt” är ett förstärkande adverb som bestämmer predikatsfyllnaden ”spännande”. (-t = adverbändelse).
*
29 b. Filippinerna är folkrikt.
Förklaring:
Namn på länder är alltid singulara och neutrala (även länder med pluralt namn!).
*
30 a. Paris är underbart.
Förklaring:
Namn på städer är alltid neutrala (en stad, men ett Paris).
*
31 a. Jag har inte fått någonting tillbaka.
Förklaring:
I objektsställning vid sammansatt tempus används ”inte … någonting”
*
32 b. Ju förr du kommer desto bättre är det.
Förklaring:
”Ju … desto” är en underordnad, komparativ konjunktion. ”Ju” står i bisatsen ( = rak ordföljd), ”desto” i huvudsatsen.
*
33 b. Innan du går måste du skriva under.
Förklaring:
”Innan” är en underordnad, temporal konjunktion och en preposition. ”Före” är en preposition.
*
34 a. Han dricker för att glömma.
Förklaring:
”För att” är en underordnad, final konjunktion och uttrycker avsikt.
*
35 b. Kom båda två!
Förklaring:
”Båda två” (men den samordnande konjunktionen: ”både … och”).
*
36 a. Jag vill ha både lingon och blåbär.
Förklaring:
”Både … och” är en samordnande konjunktion.
*
37 b. Ulrika se sämre än Emma.
Förklaring:
”Sämre” är den neutrala komparativformen till ”dålig”.
*
38 b. Rött vin passar bra till kött.
Förklaring:
Ingen artikel när substantivet har mycket allmän betydelse.
*
39 b. Tomaterna är obesprutade.
Förklaring:
Bestämd artikel eftersom vi tänker på vissa, speciella tomater.
*
40 a. Han har feber.
Förklaring:
Artikel saknas vid fasta verbfraser, t ex efter verb som ”ha” (”få”, ”lida av”) + en sjukdom.
*
41 b. Carl von Linné levde på 1700-talet.
Förklaring:
”På” används som preposition vid sammansättningar på -tal.
*
42 a. Vi var i Halmstad en och en halv dag.
Förklaring:
Substantivet står i singular.
*
43 b. Idag är det den 10 oktober.
Förklaring:
Satsen måste innehålla ett subjekt (platshållartvånget); här krävs det formella subjektet ”det”.
*
44 b. Det går ett tåg till Göteborg varannan timme.
Förklaring:
”Varannan”/”vartannat” är indefinita pronomen. Substantivet står alltid i singular efter dessa ord.
*
45 b. Han säger att han inte förstår någonting.
Förklaring:
I objektsställning i bisats används ”inte … någonting”.
*
46 a. Vilka är det? Det är Lennart och Sonja.
Förklaring:
”Det” (formellt subjekt) + former av ”vara”. (Exempel: ”Vem är det? Det är Sonja. Vilka är det? Det är Sonja och Lennart”.)
*
47 b. Vilken människa som helst kan få hjälp.
Förklaring:
”Vilken” + substantiv + ”som helst” är ett indefinit pronomen.
*
48 a. Jag har glömt bort den.
Förklaring:
”Glömma bort” är ett partikelverb. Partikeln placeras efter verbet, före objektet.
*
49 b. Han tänkte komma följande dag.
Förklaring:
Efter bl.a. ”följande” kommer obestämd form av substantivet.
*
50 b. Det är Mikaels gamla vespa.
Förklaring:
Efter genitiv kommer bestämd form av adjektiv + obestämd form av substantivet.
*