KG 1
1 b. Häromdagen stod det om det i tidningen.
Förklaring:
Preteritum används när meningen innehåller ett tidsadverbial i förfluten tid.
*
2 a. Jag vill inte prata med dem.
Förklaring:
Efter preposition (”med”) används objektsform.
*
3 b. Jag kunde inte bo där så länge.
Förklaring:
”Långt” är ett adjektiv och uttrycker avstånd.
*
4 b. Jag sa att jag inte hade någon bostad.
Förklaring:
I objektsställning i bisats används alltid ”inte … någon”.
*
5 a. Hon behöver inte skriva hela uppsatsen.
Förklaring:
Efter bl.a. ”behöva och modala hjälpverb används aldrig ”att”.
*
6 a. Man längtar efter att vara ensam ibland.
Förklaring:
Verbet konstrueras; ”längta efter ngn/ngt eller ”längta efter att”.
*
7 b. De flesta studenter bor i kollektiv i Tyskland.
Förklaring:
”Flesta” är superlativ av ”många” och kan bara användas vid räkningsbara substantiv i plural.
*
8 a. Livet är olikt det ungdomarna hade hemma.
Förklaring:
”Än” används vid komparativ samt vid ”annan”. ”annorlunda” och ”annanstans”.
*
9 a. Det stod om Ingmar Bergman i tidningen igår.
Förklaring:
Preteritum av ”stå” är ”stod”.
*
10 b. Vi lär oss mycket varje dag.
Förklaring:
Några verb i 2:a konjugationen, vilkas stam slutar på -r efter lång vokal, har ingen presensändelse.
*
11 b. Var och en måste städa sitt eget rum.
Förklaring:
”Var och en” används självständigt, ”varje” tillsammans med substantiv.
*
12 a. Man var självständig i alla fall.
Förklaring:
Efter bl.a ”vara”, ”bli”, ”se … ut”, ”känna sig” och ”verka” används predikatsfyllnad och ej adverb.
*
13 b. Över hälften av världens befolkning röker.
Förklaring:
”Halva världens befolkning” eller ”hälften av världens befolkning”
*
14 b. Är det här vi ska sitta.
Förklaring:
”Var” används endast i direkta och indirekta frågor.
*
15 a. Det var Maja som inte kunde komma.
Förklaring:
I bisats står satsadverbialet ”inte” före predikatet.
*
16 a. Karin drack upp allt kaffet.
Förklaring:
”All(t)” används tillsammans med substantiv som inte har obestämd artikel (icke räkningsbara), oftast ämnesnamn el. dyl.
*
17 b. De har inte samma känsla för landet.
Förklaring:
Substantivet står i obestämd form efter ”samma”.
*
18 b. Det är skönt att vara hemma där man kan tala sitt eget språk.
Förklaring:
”Där” är ett relativt adverb som inleder en bisats. ”Var” kan aldrig inleda en relativbisats.
*
19 a. Visa brevet för Richard!
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”visa ngt för ngn”.
*
20 c. Varför stjäl de?
Förklaring:
Några verb i 4:e konjugationen, vilkas stam slutar på -l efter lång vokal, har ingen presensändelse.
*
21 c. Vi kommer alla från olika länder.
Förklaring:
”Alla” kan användas självständigt el. tillsammans med ett räkningsbart substantiv.
*
22 b. Konsten är internationell.
Förklaring:
Adjektivet heter endast ”internationell”.
*
23 b. Det sker inte på en dag.
Förklaring:
”På” uttrycker här tidslängd och avslutad handling.
*
24 a. Jag fryser om fötterna.
Förklaring:
Prepositionen ”om” används bl.a. vid kroppsdelar (t.ex. ”frysa om händerna”, ”vara kall om kinderna”, ”vara varm/kall/våt/torr om fötterna”).
*
25 b. Vi skulle odla mer grönsaker.
Förklaring:
”Odla” är ett transitivt verb, dvs kan ha objekt. Det betyder ”få att växa”.
*
26 b. Såväl Sverige som Norge är monarkier.
Förklaring:
”Såväl … som” är en samordnande konjunktion som betyder samma sak som ”både …och”.
*
27 a. Thorbjörn Jagland utsågs till Norges statsminister.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”utse ngn till ngt”.
*
28 b. Vi åker till skolan en gång om året.
Förklaring:
Som svar på frågan hur ofta, används prepositionen ”om” vid är, dag och dygn.
*
29 b. Till vänster om skolan ligger en liten park.
Förklaring:
”Till vänster om” är en sammanställd preposition som består av prep + subst + prep.
*
30 a. I vinter ska vi göra en långresa till Sydostasien.
Förklaring:
”I” uttrycker framtid vid bl.a. årstider.
*
31 b. Kommer Sverige att få sommar-OS 2004?
Förklaring:
Ingen preposition framför årtal.
*
32 b. Jag tycker att ”Sånt är livet” var en underhållande film.
Förklaring:
”Tycka” betyder ”anse”, ”ha en åsikt”.
*
33 a. Vi har många problem i skolan.
Förklaring:
Ett-substantiv som slutar på konsonant har ingen ändelse i plural.
*
34 b. Hon ser trevlig ut.
Förklaring:
Efter bl.a. ”vara”, ”bli”, ”se … ut”, ”känna sig” och ”verka” används predikatsfyllnad och ej adverb.
*
35 b. Husen verkade gamla.
Förklaring:
Se fråga 34
*
36 a. De här talen var enkla.
Förklaring:
Vid adjektiv som slutar på obetonat -el faller e bort i plural.
*
37 b. Monopol är roligare än schack.
Förklaring:
Adjektiv kompareras vanligen med ändelser.
*
38 b. Vet du när Gustav II (Gustav den andre Adolf) var kung?
Förklaring:
Vid namn på kungar etc läser man ordningstal med bestämd artikel.
*
39 a. Isadora har varit i Sverige i ett och halvt år.
Förklaring:
Man säger ”ett och ett halvt år” men ”en och en halv dag”.
*
40 b. Studerar Ali svenska? Ja, det gör han.
Förklaring: Kortsvar. Vid svar på ja/nej-fråga ersätts frågans verb med en form ”göra” (utom vid hjälpverb).
*
41 a. Hur lång är du?
Förklaring:
”Lång(t)” är ett adjektiv och uttrycker avstånd och längd. ”Länge” är ett tidsadverb.
*
42 b. Vem är det? Det är Alexander.
Förklaring:
”Det” + former av ”vara” + substantiv/pronomen.
*
43 b. Musklerna är spända.
Förklaring:
Se fråga 34
*
44 b. Det byggs inga mindre lägenheter idag.
Förklaring:
Det formella subjektet ”det” måste finnas med, annars blir det en fråga (platshållartvånget).
*
45 a. I Algeriet har majoriteten av kvinnorna ingen utbildning.
Förklaring:
Bestämd form används då här framgår att det är majoriteten just i Algeriet talaren tänker på.
*
46 a. När vaknade du igår morse?
Förklaring:
Endast i uttrycket ”i morgon bitti” (framtid). ”(Igår) morse” används vid förfluten tid.
*
47 b. Plötsligt blev jag rädd.
Förklaring:
Verbet på andra plats i huvudsats.
*
48 a. För svenskarna är det inte likadant.
Förklaring:
Se fråga 34.
*
49 b. I midsomras var jag på Utö.
Förklaring:
Prepositionen ”i” används vid helger för att uttrycka förfluten tid. Substantivet får därvid ändelsen -as.
*
50 b. Jag läste något intressant i tidningen igår.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”läsa ngt i ngt”.
*