KG 6
1 b. Bostaden tillhör inte mig.
Förklaring:
Verbet konstrueras: ”tillhöra ngn” eller ”höra till ngn”.
*
2 a. Jag känner mig sämre idag än igår.
Förklaring:
”Sämre” är den neutrala komparativformen till ”dålig”.
*
3 b. Kan du spela fiol?
Förklaring:
Artikel saknas vid instrument (fast verbfras).
*
4 b. Kaffet har kallnat.
Förklaring:
Det framgår exakt vilket kaffe som har kallnat (dvs. ”kaffe” har inte generell syftning.
*
5 a. Var sjunde månad kommer hans farbror och hälsar på.
Förklaring:
Indefinit pronomen ”var” + ordningstal + obestämd form singular av substantivet.
*
6 b. Vi brukar åka till Kanarieöarna vartannat år.
Förklaring:
”Vartannat”/”Vartannat” är indefinita pronomen.
*
7 a. Han kom till Sverige 1993.
Förklaring:
Man har ingen preposition framför årtal.
*
8 a. Han säger att han aldrig har begripit något.
Förklaring:
Ordföljd i bisats: subjekt + satsadverbial + verb 1 + verb 2 + objekt. Man kan inte använda dubbel negation (!aldrig ingenting”).
*
9 b. Vi måste lära oss att ta ansvar.
Förklaring:
Fast verbfras (substantivet är artikellöst).
*
10 b. När man är 14 år så har man inte så stora erfarenheter.
Förklaring:
Mycket vanlig talspråklig konstruktion. Man placerar ett trycksvagt ”så” på fundamentets plats efter adverbialet (här en tidsbisats) som kommer att ligga utanför satsen i extraposition. Omvänd ordföljd följer. (Jfr den samordnande konjunktionen ”så”.)
*
11 a. Det är samma regniga väder idag som igår.
Förklaring:
Efter bl.a. ”samma” kommer bestämd form av adjektiv + obestämd form av substantiv.
*
12 b. Ja, det finns det förstås.
Förklaring:
Kortsvar. Vi svar på ja/nej-fråga upprepas ”finns” om frågan också innehåller ”finns”. Formellt subjekt krävs.
*
13 b. Naturligtvis är det ju alltid så.
Förklaring:
Man kan aldrig inleda en mening med ”förstås”.
*
14 b. För sex, sju år sedan förekom det ofta.
Förklaring:
”För … sedan” är en sammanställd preposition (enkel preposition + adverb).
*
15 c. Jag tycker att det är utmärkt.
Förklaring:
”Tycka” betyder ”anse”, ”ha en åsikt”.
*
16 a. De trodde att de inte gjorde någonting.
Förklaring:
I objektsställning i bisats används ”inte … någonting”.
*
17 a. I Ryssland är människor ganska engagerade nu.
Förklaring:
Verbet står på andra plats i huvudsats.
*
18 a. Jag vet faktiskt inte.
Förklaring:
Satsadverbialen kommer efter verbet i huvudsats.
*
19 b. Jag känner till Sverige rätt bra.
Förklaring:
”Känna till” är ett partikelverb. Betydelsen ligger nära ”veta”. ”Känna” betyder att man är ”bekant med en person”.
*
20 a. Jag är verkligen lik min mamma.
Förklaring:
Jämförelsekonstruktionen är: ”att vara lik ngn”, (Jfr ”samma + adjektiv) + substantiv + som.
*
21 a. Mamma blev glad över presenten.
Förklaring:
”Glad” kombineras med prepositionen ”över” (eller ”för”).
*
22 b. Kvinnor söker vård oftare än män.
Förklaring:
Fast verbfras: ”söka vård (för ngt) ”; obestämd form av abstrakt substantiv.
*
23 b. Vad har du för symptom?
Förklaring:
Ett-substantiv som slutar på konsonant har ingen ändelse i plural.
*
24 a. Om jag får välja skulle jag gå till en kvinnlig tandläkare.
Förklaring:
Ordföljd: verbet står på andra plats efter bisats (dvs när bisatsen är fundament i huvudsatsen).
*
25 b. Jag tror i alla fall att det ska gå bra.
Förklaring:
Man börjar inte en mening med ”i alla fall”. Verbet står på andra plats i huvudsats.
*
26 a. Det var annorlunda än jag trodde.
Förklaring:
”Än” används vid komparativ samt vid ”annan”, ”annorlunda” och ”annanstans”.
*
27 a. Det är roligt att prata med vanligt folk.
Förklaring:
”Folk” är här ett neutralt kollektivt substantiv (icke-räkningsbart). Det betyder ”ett obestämt antal människor”. I betydelsen ”nation”, ”folkslag” är ”folk” däremot räkningsbart och kan användas i plural.
*
28 b. Han fick mig att skratta.
Förklaring:
Konstruktionen är: ”få ngn att göra ngt”.
*
29 b. Vi har lärt känna varandra genom Niklas.
Förklaring:
”Att lära känna ngn” betyder ”böra känna ngn”.
*
30 b. Om man inte känner varandra är det svårt.
Förklaring:
I bisats står satsadverbialet (”inte”) före predikatet.
*
31 a. Han är engelsman.
Förklaring:
Ett substantiv i predikativ ställning som betecknar religion, yrke etc. står utan obestämd artikel (klassificerande predikatsfyllnad).
*
32 a. Vi känner oss så glada idag.
Förklaring:
Efter bl.a. ”vara”, ”bli”, ”se … ut”, ”känna sig” och ”verka” används predikatsfyllnad och ej adverb.
*
33 b. Han var framme i Trelleborg 10.43.
Förklaring:
Konstruktionen är: ”vara framme i”
*
34 b. Natten var mörk och han började bli rädd.
Förklaring:
Konstruktionen är ”vara framme i”. (Jfr ”komma fram till”).
*
35 a. Han kom emellertid fram till slut.
Förklaring:
En mening kan ej börja med adverbet ”emellertid” och ett kommatecken. Börja med subjekt + predikat ( = rak ordföljd).
*
36 b. När Charles visslar kommer hunden.
Förklaring:
Se fråga 24.
*
37 b. Nu kan jag säga vad jag vill.
Förklaring:
”Vad” är ett relativt pronomen (= ”det som”); den relativa bisatsen har rak ordföljd (=subjekt + predikat).
*
38 c. Jag kommer att sakna dig.
Förklaring:
Futurum. ”Kommer att” uttrycker en förutsägelse eller prognos om framtiden.
*
39 b. Inte ens på lång sikt kan böcker ersätta lärare.
Förklaring:
”Ens” används negerat: ”inte ens”. ”Även” betyder ”också” och står i jakande sats.
*
40 a. Jag vet inte riktigt hur det kommer att bli.
Förklaring:
Indirekta frågor är bisatser och har rak ordföljd (=subjekt och predikat).
*
41 b. De som inte kan komma idag, kan komma imorgon.
Förklaring:
Negationen ”inte” står före verbet i bisatsen.
*
42 b. Jag tänker åka till London nästa vecka.
Förklaring:
Verbet ”tänka” konstruera som ett modalt hjälpverb och betyder ”planera, ha för avsikt”. Det följs aldrig av ”att”.
*
43 a. Antalet arbetslösa har ökat.
Förklaring:
Konstruktionen är: ”antalet” + obestämd form av substantivet.
*
44 a. Vi har 40 timmars arbetsvecka.
Förklaring:
Måttgenitiv används bl.a. för att precisera tid.
*
45 b. Hon mindes ingenting.
Förklaring:
Stavningsregel: n dubbeltecknas aldrig framför d (eller t).
*
46 b. Å ena sidan är det begripligt, å andra sidan är det obegripligt.
Förklaring:
Konstruktionen är ”å ena sidan … å andra sidan”. Prepositionen ”å” används i vissa stående uttryck.
*
47 a. De som var borta var sjuka.
Förklaring:
”De” är ett självständigt determinativt pronomen i subjektsform. Det följs av en nödvändig relativsats.
*
48 a. Han undrade vad som var bäst för honom.
Förklaring:
När ett interrogativt pronomen står som subjekt i bisatsen, måste man lägga till ”som” i indirekt fråga.
*
49 b. Jag har varit i Umeå i en vecka nu.
Förklaring:
Tidsprepositionen ”i” uttrycker här tidslängd och svarar på frågan: Hur länge?
*
50 b. När brukar du stiga upp på morgonen?
Förklaring:
”På morgonen” = allmänt, upprepad handling; ”i morgon” = framtid.
*