B2- del 1 start 9 april – diskussionsförslag

SvD (230503): Ryktet om samvetets röst betydligt överdrivet

  1. Samvetet – medfött eller förvärvat?
  2. Varken stipulativ eller tentativ definition.
  3. Äger varje individ en moralisk identitet?
  4. Montaigne och samvetet som en inre strid.
  5. Idag: Harmoni och inre frid – istället för strid.
  6. Strävan efter harmoni. Epikuros. Kontemplation, bön och avskildhet.
  7. Frihet från starka sinnesrörelser – men inte ett tillstånd av samvetslöshet.
  8. Erik Erikson och ”negativt samvete”. Dålig moralisk kompass.
  9. Klimatångest. 8 av 10 unga lider av ”klimatångest”.
  10. Klimatångest och Luthers självförakt – inte konstruktivt.
  11. Den äldre Luther och samvetets dialogiska karaktär.
  12. the one percent och samvetslösheten som förutsättning för framgång.
  13. Framgångens höga pris …
  14. Den yngre högljudda generationen, fenomenet ”woke” och färdiga uppsättningar regler för rätt och fel.

**********************************************************************************

Allvarligt talat: Varför är ett ”nej” starkare än ett ”ja”?

  1. Språkvärldar. Lars Gustafssons metafor om den ”solvarma stenen”. Sapir-Whorf-hypotesen.
  2. Hopi-språket och tidsuppfattning.
  3. Nätet och att kunna hoppa mellan språkvärldar.
  4. Samtida offentlighet och stark upptagenhet av grupptillhörighet/självbespegling/utseende/konsumtion istället för det vi har gemensamt (demografi).
  5. Språket är inte en boja.
  6. Vad är makt till för? Respekt och maktutövning. Att vinna respekt genom sina handlingar. Villigheten att ge upp makten (demokrati). Vad gör makten med människan? Varken libertarianism eller proletariatets diktatur.
  7. God makt – nära viljan att ta ansvar.
  8. Tendensen att välja de enkla svaren. Resultat: att ge den andra skulden.
  9. När vet man när man ska ge upp? De i förtid döda 27-åringarna. Att ge upp sina ambitioner. Vår kultur premierar att ge upp. Livet som horisontupplevelse. Nyfikenheten ger oss skäl att inte ge upp.
  10. Nej och ja. Den avvikande åsikten. Nejet som kreativ metod. Den tomma provokationen. Att riva ner och att bygga upp. Tradition och förnyelse.

**********************************************************************************