Karls blogg
Folkuniversitetet Språk Blogg Nätverk
Meny
Hoppa till innehåll
Hem
Om Sverige – Samhällsorientering på svenska
6. Att påverka i Sverige
B1 del 1 start 21 maj
B1 del 1 start 21 maj – läxor
B1 del 1 start 21 maj – lektionsanteckningar
B1 del 1 start 21 maj – läxor
B1 del 1 start 21 maj – lektionsanteckningar
B1 del 1 start 8 april – avslutad
B1 del 1 start 8 april – läxor
B1 del 1 start 8 april – lektionsanteckningar
B1 start 22 april
B1 start 22 april – läxor
B1 start 22 april – lektionsanteckningar
B1+ start 27 maj
B1+ start 27 maj – läxor
B1+ start 27 maj – lektionsanteckningar
B2 del 1 lördagar start 13 april
B2 del 1 lördagar start 13 april – lektionsanteckningar
B2 del 1 lördagar start 13 april – läxor
B2 del 1 lördagar start 13 april – diskussionsförslag
B2- del 1 start 9 april – avslutad
B2- del 1 start 9 april – lektionsanteckningar
B2- del 1 start 9 april – läxor
B2- del 1 start 9 april – diskussionsförslag
C1 del 1 start 20 maj
C1 del 1 start 20 maj – lektionsanteckningar
C1 del 1 start 20 maj – diskussionsförslag
C1 del 1 start 20 maj – lektionsanteckningar
C1- start 18 mars – avslutad
C1- start 18 mars – lektionsanteckningar
C1- start 18 mars – diskussionsförslag
Facit till grammatiktest
Facit till grammatiktest 1
Facit till grammatiktest 2
Facit till grammatiktest 2
Facit till grammatiktest 3
Facit till grammatiktest 4
Facit till grammatiktest 5
Facit till grammatiktest 5
Facit till Grammatiktest 8
Facit till grammatiktest 9
Facit till grammatiktest 10
Facit till grammatiktest 11
Grundemotioner + vara/bli
Huvudsatser – påståenden och frågor
Idiom
KG 3 1 b. Göran var en charmig kille. Förklaring: I en sammanhållen verbfras (”var kille”) har substantivet allmän betydelse och är i regel artikellöst. Genom att lägga till ett attribut (”charmig”) får verbfrasen ett specifikt innehåll. * 2 b. 1961 gifte hon sig med Göran. Förklaring: Verbet konstrueras: ”gifta sig med ngn”. * 3 a. De var mycket lyckliga. Förklaring: Efter bl.a. ”vara” används predikatsfyllnad och ej adverb. Predikatsfyllnaden står i plural liksom subjektet det syftar tillbaka på (kongruens). * 4 c. Det var inte första gången jag var ute och reste. Förklaring: Vid adjektiv som betecknar ordningsföljd och där man kan tänka sig en motsats eller ett alternativ används ingen bestämd fristående artikel. * 5 b. Paris var mycket vackert. Förklaring: Namn på städer står alltid i neutrum. * 6 a. Hennes pappa arbetade på en fabrik. Förklaring: Substantivet står alltid i obestämd form efter possessiva pronomen. * 7 b. Jag brukar inte studera så mycket. Förklaring: Ordföljd i huvudsats. Satsadverbialet kommer efter det första verbet. * 8 b. 1960 träffade hon Göran i parken. Förklaring: Verbet konstrueras: ”träffa ngn”. * 9 b. I Chile bor hela min familj. Förklaring: Se fråga 6. * 10 a. Jag studerade vid Uppsala universitet 1995. Förklaring: Substantivet står i obestämd form efter ord i genitiv. Ortsnamn som slutar på vokal får inget -s i genitiv om ortnamnet och huvudordet utgör en fast förbindelse. * 11 a. Så vackert huset är! Förklaring: ”Så” används i utrop då inget substantiv är utsatt (= ”vad”). Adjektivet har obestämd form. * 12 a. Hon verkar inte frisk idag. Förklaring: Efter bl.a. ”vara”, ”bli”, ”se … ut”, ”känna sig”, ”verka”, ”anse” följer predikatsfyllnad, ej adverb. * 13 b. Hon fortsatte att studera. Förklaring: ”Fortsätta” är ett oregelbundet verb som i preteritum heter ”fortsatte”. * 14 b. Jag vet att han är sjuk. Förklaring: Rak ordföljd (= subjekt + predikat) * 15 b. Det är Evas nya klänning. Förklaring: Efter possessivt pronomen kommer bestämd form av adjektiv + obestämd form av substantiv. Jfr fråga 6. * 16 a. Jag ser gärna samma gamla film en gång till. Förklaring: Efter bl.a. ”samma” kommer bestämd form av adjektiv + obestämd form av substantiv. * 17 b. Jag har varit i tre år nu. Förklaring: Perfekt används vid svar på frågan: Hur länge? (tidslängd). Perfekt kan normalt inte användas om det finns ett tidsadverbial för förfluten tid. * 18 a. Hur ofta går du på bio? Förklaring: Ordföljd i frågeordsfråga: frågeord + verb + subjekt + adverbial (=omvänd ordföljd). * 19 b. Han brukar alltid dricka te på morgnarna. Förklaring: Ordföljd i huvudsats: subjekt + verb 1 + satsadverbial + verb 2 + objekt + tidsadverbial. * 20 b. De har en sommarstuga dit de ofta reser. Förklaring: Ordföljd i bisats (=rak ordföljd, dvs subjekt + predikat). ”Dit” = relativt adverb. * 21 a. Är boken intressant? Ja, det är den. Förklaring: Kortsvar. ”Den” syftar tillbaka på ”boken”. * 22 b. Klockan är 7. Förklaring: Uttrycket är ”Klockan 7” eller ”Den är 7”. * 23 a. Jag har ingen lust att gå på bio ikväll. Förklaring: ”Att gå på bio” infinitivattribut till ”lust” (dvs. en del av objektet). Konstruktionen är: ”(inte) ha lust att”. * 24 c. Det finns vissa böcker som man gärna läser. Förklaring: I bisats står satsadverbialet ”gärna” före predikatet. * 25 a. Jag var i London i åtta månader förra året. Förklaring: Tidsprepositionen ”i” uttrycker tidslängd och svarar på frågan: Hur länge? * 26 a. Sen blev jag arg och gick. Förklaring: Ordföljd i huvudsats: omvänd ordföljd (=predikat + subjekt) om tidsadverbialet inleder satsen. * 27 b. Hon ville komma till Sverige men hon kunde inte resa hemifrån. Förklaring: ”Men” är en samordnande konjunktion och binder här samman två huvudsatser. * 28 a. Vi vaknade tidigt nästa morgon. Förklaring: Substantivet står alltid i obestämd form efter ”nästa”. * 29 a. Var bodde du förra året? Förklaring: Preteritum används vid bestämd tidpunkt i förfluten tid. * 30 b. De var så sjuka, att de måste ligga i sängen. Förklaring: Konsekutiv bisats (följdbisats): ”så … att”. ”Så” kan skiljas från ”att” och placeras i huvudsatsen. * 31 b. Jag har svårt att trivas här. Förklaring: Konstruktionen är. ”ha det svårt” eller ha svårt att”. * 32 a. Hon ville att hennes barn skulle få det bra. Förklaring: Endast ”hennes” kan stå som attribut till subjektet. * 33 a. Han funderade länge på det. Förklaring: Verbet konstrueras: ”fundera på ngt). * 34 b. Dit vill jag inte komma tillbaka. Förklaring: Verbet ”komma” uttrycker rörelse. Därför använder man ”dit”. (”Där” används vid verb som uttrycker befintlighet). * 35 b. Att skriva uppsats har alltid varit jobbigt. Förklaring: Infinitivuttrycket fungerar som subjekt; man kan inte samtidigt ha ett formellt subjekt (”det”). * 36 b. Var och en fick en apelsin. Förklaring: ”Var och en” används självständigt och betyder ungefär ”varje människa”. Tillsammans med ett substantiv används ”varje” eller ”varenda”. * 37 c. 1980 var det olympiad. Förklaring: Man har ingen preposition framför årtal. * 38 b. Han och hans barn år ofta på bio. Förklaring: ”Hans” är en del av subjektet. * 39 a. Det var många månader sedan jag fick brev ifrån dig. Förklaring: ”Sedan” är här en underordnad, temporal konjunktion. * 40 b. Jag vill veta vad dy tycker. Förklaring: Indirekta frågor är bisatser och har rak ordföljd (= subjekt + predikat). * 41 b. Varför kan du inte komma genast. Förklaring: Se fråga 18. * 42 a. Vet du vart han reste? Förklaring: Indirekta frågor är bisatser och har rak ordföljd (= subjekt + predikat). * 43 b. Luis har inte varit här på tre dagar nu. Förklaring: ”På” är en tidspreposition som svarar på frågan: Hur lång tid + ”inte”. (Negation + tidslängd). * 44 b. Jag har tänkt mycket på det. Förklaring: Verbet konstrueras: ”tänka på ngt”. (Jfr fråga 33). * 45 b. Vad berättade han för dig? Förklaring: Verbet konstrueras: ”berätta ngt för ngn”. * 46 a. Hur många alternativ finns det att välja mellan. Förklaring: Ett-substantiv som slutar på konsonant får ingen pluraländelse. * 47 a. Han vågar inte fråga. Förklaring: ”Våga” fungerar här som ett modalt hjälpverb; ”att” sätts aldrig ut framför infinitiven. * 48 b. Jag kan inte engelska så bra. Förklaring: ”Kunna” används om språk. * 49 a. Har du sett de nya lärarna? Förklaring: ”De” är bestämd fristående artikel. * 50 c. Tror du det blir kallt imorgo
Landsdelar och landskap
Litteratur
Olika typer av bisatser
Sök efter:
B2- del 1 start 9 april – avslutad