Hej och välkommen till Marias blogg! Här kan du läsa om vad vi gör på lektionerna och vad du har i läxa. 🙂

8 december

Sista lektionen på kursen. Oj, så fort det har gått!

Vi gick igenom läxan som ni hade till idag. Det handlade om ordkunskap, ordbildning (substantiv och verb) och en text om pessimister.

Vi arbetade också tillsammans med ett Framstegstest – för att repetera och titta tillbaka på de grammatiska moment vi gjort under kursen. Den som vill kan själv gå till webben (nok.se/rivstart – Rivstart B1/B2 – Extramaterial…). Där finns alla texter att lyssna på, många olika övningar, verblista och Framstegstest. Till varje test finns också facit, alltså de rätta svaren.

Så vill jag tacka er alla för en trevlig kurs. Ni är alla mycket duktiga och ambitiösa! 🙂 För den som är intresserad kommer det att finnas en fortsättningskurs: B2 – del 2. Den kursen kommer troligtvis att starta i februari och den kommer snart att finnas på Folkuniversitetets hemsida. Jag skickar ett mejl till er alla när det är klart. 🙂

Jag måste också påminna er om att lämna tillbaka era böcker. Så här är informationen från Folkuniversitetet:

The book has to be returned to Folkuniversitetet after the course is completed.

Please return it to Folkuniversitetet’s reception, Kungstensgatan 45, Stockholm,

att: Charlotte Westermark. Please put a note with your name on the book.

Or send it by post to Folkuniversitetet, att: Charlotte Westermark, Box 6901,

102 39 Stockholm. Please put a note with your name on the book.

Så vill jag önska er GOD JUL och sedan GOTT NYTT ÅR! Ha det så bra och var rädda om er! Jag hoppas vi ses igen nästa år. 🙂

1 december

Redan december – oj, vad fort tiden går! Bara en vecka kvar av kursen!

Vi började med att alla fick beskriva sig själva med två adjektiv. Vilka fantastiska personer ni är! 🙂 Här kommer alla adjektiv:

• glad
• äventyrlig
• kreativ
• snäll
• öppen
• ansvarsfull
• lättsam
• nyfiken
• händig
• försiktig
• optimistisk
• utåtriktad (=extrovert)
• energisk
• noggrann
• envis
• ihärdig

Vi gick igenom hörövningarna (=läxa) i TB på s. 197 och 198. (Ljudfilerna finns på webben, kapitel 14, nr 11 och 112.) Ibland är det svårt att höra uttalet. Lyssna gärna många gånger!

Här är de rätta svaren till övning C:

1. kanske
2. skivor
3. krascha
4. usch
5. shopping
6. skjuter
7. stjärna
8. chockrosa
9. instruktion
10. skydd

Och övning D:

1. affisch
2. chilla
3. Kjell (I svenskan finns bara två ord som stavas med kj: Kjell och kjol =skirt)
4. krascha
5. känd
6. regissör
7. religiös
8. sjö
9. skydda
10. tjänar

Vi jobbade med övningar till kapitel 14, s. 143-144: byta, förändra, växla och ändra.

1. byta kläder
2. växlat pengar
3. ändrat sig
4. ändra möbleringen
5. förändra hela världen
6. byta kanal
7. ändrade några svar
8. temperaturen växlar
9. förändra landets politik
10. ändrat mig

TB s. 198. ”Pessimist eller optimist”. Vi läste om Murphys lagar och andra lagar om alltings jävlighet.

nödvändigtvis =absolut, till varje pris, oundvikligen

Lektionen gick verkligen mycket fort. Alla jobbade engagerat och ni var sååååå duktiga!! 🙂

LÄXA

1. TB s. 199 B: Ta reda på vad de kursiverade orden betyder och kombinera fraserna.
2. TB s. 200: Läs texten ”Lär av pessimisterna” och ta reda på de ord du inte förstår.
3. TB s. 201 D: Svara på frågorna.
4. ÖB (Övningar kapitel 14 – del 2)s. 145-146: Verb och substantiv
5. ÖB s. 146 C: Välj fem av ordparen (=substantiv och verb som hör ihop) från övningarna A och B och skriv egna exempel med både verbet och substantivet. (Titta på exemplet på s. 146.)

LYCKA TILL med läxan! Vi ses nästa tisdag och då får vi ha lite fika ”på distans”. Inte så roligt kanske, men bättre än ingenting. 🙂 Glöm inte att titta på julkalendern  – Mirakel – på svt.play!

Ha det så bra och var rädda om er! 🙂

24 november

Vi började lektionen (numera på zoom! 🙂 ) med att berätta något positivt från veckan som gått. Vi fick höra om många trevliga saker, bland annat: nya lägenheter, nytt jobb, ljus som lyser upp både staden och humöret, en presentation som gått mycket bra, en semesterresa… Så härligt med positiva nyheter! 🙂 🙂 🙂 Några uttryck som användes:

• avundsjuk = jealous
• ett sockerrör
• en deltagare
• dyka – dök – dykt
• buda – budade – budat = ge ett bud (t.ex. vid ett lägenhetsköp)
• en kund
• skriva under ett kontrakt

Vi gick igenom läxan. TB s. 194 – Konsumentregler

1. 10 år
2. Reparation / annan vara tillbaka / prisavdrag / köpet hävs
3.  Affären byter ägare, upphör eller går i konkurs
4.  Pengarna tillbaka
5.  Konsumentköplagen
6.  Lämna tillbaka varan innan tiden gått ut + i samma skick som vid köpet
7.  Oftast inte
8.  Tydlig information, skriftlig
9.  10 år
10.  Byte mot annan vara (inte pengar)

Vi pratade om orden i TB på s. 196.

• lämna tillbaka = återlämna
• ändra sig = ångra sig
• en gång = ett tillfälle
• självklart = naturligtvis
• förstå fel = missförstå
• pengar (sedlar och mynt) = kontanter
• sluta att finnas = upphöra
• oftast / för det mesta = vanligtvis
• en produkt man köper = en vara
• inte obligatoriskt, inget tvång = frivilligt
• bli sämre = försämras
• pengar som dras bort = ett prisavdrag
• som fanns från början = ursprunglig
• bli vitare / ljusare = blekna
• sköta dåligt = missköta
• affärerna går så dåligt att man måste lägga ner företaget = en konkurs / affären upphör

Vi tittade i övningshäftet på s. 140: Transitiva och intransitiva verb

Transitiva verb kan ha ett objekt. Exempel:

• Hon bleker håret varannan månad.
• De väcker sina barn klockan sju.
• Kan du släcka ljuset?

Intransitiva verb kan inte ha objekt. Många intransitiva verb slutar på -na. Exempel:

• Texten på kvittot bleknade efter två veckor.
• De vaknar klockan sju.
• Ljuset slocknade plötsligt.

Vi arbetade tillsammans med övning B på s. 141-142.

1. föll / fällde
2. brann / brände / kylde / brinna
3. lägger / väcka / ställt / vaknar / står
4. slocknat / släckte / slocknade
5. bleka / bleknar
6. spricker / sätta / spräcker
7. sänkt / sjunker
8. dog
9. dränkte / lägga / ligga / drunkna

Vi gjorde också s. 144: Verb

1. hållit (hålla en föreläsning för)
2. kallad (bli kallad till ett möte)
3. framfört (framföra kritik mot)
4. lösa (lösa ett problem)
5. göra åt (göra något åt saken)
6. hålla (hålla sig till ordningen / återgå till ordningen)
7. drog (dra slutsatsen att)

Vi repeterade några uttryck som betyder ”gå sönder” och gav exempel:

• En bil kan krascha, liksom en dator.
• Glaset spricker om jag tappar det i golvet. En spegel kan spricka.
• Ett par jeans kan krympa om du tvättar dem för varmt.
• Hjärtat brister om du blir lämnad av den du älskar.

LÄXA: På webben, kapitel 14:

1. Ordkunskap: olika sätt att gå sönder.
2. Verb: grupp 4, transitiva och intransitiva
3. Verb: transitiva och intransitiva
4. Adjektiv: motsatser

TB s. 197 C + 198 D . Ljudfil 110 + 111 (på webben). sju-ljudet och tjugoljudet. Lyssna (många gånger!!) och skriv orden du kan höra.

LYCKA TILL med läxan! Om du har frågor kan du mejla mig. 🙂

Vi ses nästa vecka på zoom. Ha det så bra tills dess!

17 november

Vi började med det som alla pratar om hela tiden – covid 19. Alla deltagare har fått ett meddelande från Folkuniversitetet där det står att lektionerna från nästa vecka (för vår del den 24 november) kommer att vara på distans. Jag kommer att skicka en inbjudan till zoom-lektion i god tid före nästa lektion. 🙂

Vi gick igenom läxan.

Är/blir + perfekt particip. Kom ihåg:

• är + perfekt particip = fokus på tillstånd eller resultat
• blir + perfekt particip = fokus på händelse eller förändring

1. Banken på Nytorget blev rånad igår.
2. Frank är bortrest. Han kommer hem nästa vecka.
3. Kajsa blev frustrerad när hon inte kunde lösa problemet.
4. Akta, biffen blir bränd om du steker den på förhör värme.
5. Sixten har varit sjukskriven i två månader nu. (är fortfarande sjuk)
6. Morfar blev inlagd på sjukhus i lördags.
7. Jag måste gå till jobbet eftersom min cykel är/ var/blev stulen.
8. Fem cyklar har blivit stulna den här månaden.
9. Förskolan är / var stängs på grund av sjukdom.
10. Min bror var irriterad hela dagen igår.

Indefinita och reflexiva possessiva pronomen. Kom ihåg:

• sin – sitt – sina refererar till subjektet i samma sats.
• sin – sitt – sina kan aldrig vara en del av subjektet.

1. Det är bra att veta vad alla ens kurskamrater heter.
2. Om man tappar bort sitt passerkort kan man låna  ett i receptionen.
3. Det är normalt att man är orolig när ens barn är ute på kvällarna.
4. Det är trevligt om någon pratar med en på bussen.
5. Man brukar säga att man lär av sina misstag.
6. När ens pengar håller på att ta slut måsta man snåla.
7. Man måste akta sig så att ingen tar ens plånbok när man är på stranden.
8. Om någon med okänt nummer ringer till en kanske man inte vill svara.
9. Man kan känna sig lite nedstämd när ens barn flyttar hemifrån.
10. Det är viktigt att man tar hand om sin hälsa.

Verb med -s. Egna exempel med verben låtsas / skäms / umgås / lyckas / misslyckas / svettas / trivs / kräks

• Jag skämdes när jag inte hade gjort läxan.
• Det är trevligt att umgås med sina vänner.
• På sommaren när det är mycket varmt brukar man svettas.
• Efter festen kräktes jag hela natten.
• Jag har misslyckats många gånger med att laga lasagne.
• Hon låtsades att hon var en hund.

Vi repeterade emfatisk omskrivning:

• De var jag som läste boken om Sveriges historia igår.
• Det var boken om Sveriges historia jag läste igår.
• Det var igår jag läste boken …

TB s. 191. Emfatisk omskrivning när man borde veta: Var är det du bor nu igen?

• Varifrån kommer du? – Varifrån är det du kommer nu igen?
• Var bor du? – Var är det du bor nu igen?
• Hur kommer du till kursen? –  Hur är det du kommer till kursen nu igen?
• Vilka språk talar du? – Vilka språk är det du talar nu igen?

TB s. 192. Trasigt. Vi tittar på orden som betyder  trasigt (=broken) och kombinerar uttrycken:

1. Skjortan krymper (= blir mindre)
2. Datorn kraschar eller hänger sig
3. Spegeln spricker
4. Otvättade jeans torrfäller (= tappar färg)
5. Något av dålig kvalitet håller inte måttet
6. Motorn hackar
7. Hjärtat brister
8. Skidan går av

Alla berättade om en situation när man varit missnöjd och klagat på en sak eller en tjänst.

Vi läste ”Mobilproblem”.

LÄXA: TB s. 194-196.

1. Läs texten. (s. 195-196)
2. Svara på frågorna (s. 194-195)
3. Leta efter synonymer till orden (s. 196)

Lycka till med läxan! Vi ses nästa tisdag – på zoom. Om ni har några frågor (om vad som helst) är det bara att skicka ett mejl till mig. Jag svarar så fort jag kan. 🙂

Ha en fin vecka! Och var rädda om er! 🙂

10 november

Vi började med att repetera några ord och uttryck från förra veckan:

• garva = skratta  Substantiv: ett garv / ett skratt
• snackar= prata Substantiv: ett snack / ett prat
• käka = äta Substantiv: ett käk
• haja = förstå OBS! substantiv: en haj = a shark 🙂
• Oj, vad varmt det är!
• Äsch, det var så lite!
• Pust, vilken jobbig trappa!
• Burr, jag fryser!
• Blä, vilken äcklig mat!

Vi lyssnade på allas dikter. Vi fick höra om sommaren, om vintern och om tiden som är just nu och fram till jul. Ni skriver FANTASTISKA dikter med både rim och vackra och stämningsfulla ord!! Jag är mycket imponerad! 🙂 🙂 🙂

Vi lyssnade på Gustaf Frödings dikt ”Strövtåg i hembygden”, tonsatt och framförd av den svenska gruppen Mando Diao. Musiken finns på den här bloggens länk ”Musik”. Så kan ni lyssna flera gånger om ni vill. 🙂 (Jag tar med texten nästa vecka också.)

TB s. 188. ”Hur är du?” Vi pratade om adjektiven och berättade för varandra vilka egenskaper vi har.

TB s. 189. Vi lyssnade på texten ”Kontorskaos” utan att titta på texten i boken. Vi försökte höra vad personerna pratade om och vilka problem de hade. Sedan läste vi dialogen och tittade på orden.

• ett gräl = en arg diskussion, en konflikt
• med kort varsel = på kort tid
• en vaktis = en vaktmästare = en person som tar hand om det praktiska på en arbetsplats
• förbannad = mycket arg
• ett tjat : från verbet tjata= säga / påpeka samma sak många gånger
• skylla på någon = anklaga någon / säga att det var någons fel
• fullt upp = mycket att göra
• himla = väldigt mycket (för att förstärka ett ord)
• bli galen på = bli irriterad på

TB s. 191. Emfatisk omskrivning = när man vill ha extra fokus på en del av en mening.

1. Är det någon som tror att disken diskar sig själv? = Tror någon att disken diskar sig själv?
2. Vem är det som alltid dricker upp min mjölk? = Vem dricker alltid upp min mjölk?
3. Varför är det ingen som har fyllt på kopieringspapper? Varför har ingen fyllt på …?
4. Är det bara jag som gör det? Gör bara jag det?

Övningar från övningsboken. (Finns att hämta nästa vecka.) Samma mening kan ha olika fokus. exempel:

• Jag åt upp din chokladkakan igår. Det var jag som åt upp din chokladkaka igår. (=inte någon annan.)
• Jag åt upp din chokladkaka igår. Det var din chokladkaka (som) jag åt upp igår. (=inte ditt äpple.)
• Jag åt upp din chokladkaka i köket. Det var i köket (som) jag åt upp din chokladkaka. (=inte i sovrummet.)
• Jag åt upp din chokladkaka igår. Det var igår (som) jag åt upp din chokladkaka. (=inte idag).
• ”som” behöver man bara när man fokuserar på subjektet.

1. Var det i Sverige ni träffades? (fokus på Sverige)
2. Vem är det som har ritat ert hus? (fokus på vem)
3. Är det inte Jansson som har målat den här tavlan? (fokus på Jansson)
4. Var det 1998 ni gifte er? (fokus på år 1998)
5. Varför är det ingen som har gjort läxan? (fokus på ingen)

Vi repeterar och pratar lite mer om emfatisk omskrivning nästa vecka. 🙂

LÄXA

Ett övningsmaterial delades ut på lektionen. Det handlar om

är/blir + perfekt particip. Alla tempus av verben kan användas i denna konstruktion. Alltså:

• vara /är / var / har varit
• bli/ blir /blev / har blivit

Tänk på:

• är + perfekt particip  används vid ett tillstånd. (Dörren är låst.)
• blir + perfekt particip används vid en förändring. (Jag blev utelåst.)

Läxan handlar också om:

Indefinita pronomen (man) och reflexiva possessiva pronomen. Titta gärna i grammatiken i TB s. 282!

Verb med -s: deponensverben låtsas / skäms / umgås / lyckas / misslyckas / svettas / trivs / kräks.

Skriv verben i alla tempus ( imperativ – infinitiv – presens – preteritum – supinum) och skriv sedan två meningar med varje verb. Välj tempus själv!

På webben kan man också öva emfatisk omskrivning (kapitel 14).

Lycka till med läxan! Vi ses nästa vecka. 🙂

3 november

Vi började prata om det som alla pratar om sedan i mars…. CORONA! Som alla vet är läget allvarligt och vi måste alla hjälpas åt. På Folkuniversitetet fortsätter kurserna som vanligt, dvs. lektonerna sker på plats i Folkuniversitetets lokaler. Precis som tidigare gäller det att stanna hemma om man är sjuk, tvätta händerna ofta osv. Om det blir några ändringar kommer ni alla att bli kontaktade. Alltså, om ni inte hör något annat fortsätter vi att träffas på tisdagar som vi brukar.

Vi läste texterna i TB på s. 179-183 och fyllde i de ord (verb) som fattades. Så här ska det vara:

Påskkärringen

1. trodde
2. trolla
3. delta
4. red
5. använda
6. skydda
7. gömde
8. målade
9. klädde
10. lägga

Tomten

1. väcka
2. skötas
3. missköter
4. ställer
5. få
6. gäller
7. klä (om) = byta kläder
8. bankar
9. handlar
10. funderar = tänker

Sankta Lucia

1. dog
2. förbli
3. bad
4. bota
5. skänka
6. kastades (kasta i fängelse)
7. klagade
8. brännas
9. sätta
10. sticka

Vi lyssnade på en hörövning, TB s. 184 (103). Vad pratar de om?

Personerna som pratar i övningen använder många familjära ord eller slang. Vi arbetar med just sådana uttryck i övningar i ett kopierat material. (För den som inte kunde närvara finns materialet nästa vecka.)

• As-, skit-, sjukt och värsta är ord och prefix för att förstärka något negativt eller positivt.
• En farsa, en morsa, en brorsa och en syrra är familjeord.
• Fattar / hajar betyder förstår.
• Jäkla / jävla / fasen är svordomar, alltså ”fula ord” som man kan använda för att förstärka något.
• Garvar betyder skrattar. (asgarvar = skrattar jättemycket)
• Snackar betyder pratar.
• Hallå kan användas för att visa förvåning, glädje, irritation eller ilska.
• Käkar betyder äta. (käk = mat)

Vi jobbar också med interjektioner, spontana utrop för att förstärka det någon annan eller vi själva säger. Exempel:

• nämen = man är överraskad
• oj = förvåning
• puh = när man är för varm
• usch = fy = när man ogillar något
• burr = när man fryser
• äsch = när något inte är så viktigt
• aj = när man har ont
• hoppsan = förvåning
• pust = något är jobbigt
• blä= något är äckligt

Utrop

Vilken / vilket / vilka + adjektiv + substantiv + subjekt + verb:

• Vilken pinsam jul det var!
• Vilket vackert väder det har blivit!
• Vilka fina påskkärringar ni var förra året!

Vad + adjektiv/adverb + subjekt + verb:

• Å gud, vad gulliga ni är!
• Vad filmen var intressant!
• Vad dåligt jag mår idag!
• Vad fantastiskt vackert Lucian sjöng på konserten!

Partikelverb

• ha på sig = vara klädd
• frysa ihjäl = frysa så att man ”nästan dör”
• lysa upp
• passa på = ta tillfället
• klä ut sig = byta kläder så att man blir någon annan
• gå runt
• dela ut
• slå ut = blommor slår ut
• bry sig om
• dyker upp = plötsligt bli synlig eller märkas
• komma ihåg = minnas
• blanda ihop
• hålla reda på

LÄXA

Skriv en egen dikt!

Läs i TB på s. 186 för att hämta inspiration från den svenska poeten Gustaf Fröding.

Läs på s. 187 för att se hur man kan skriva en dikt. Exempel:

• repetition av samma ord
• bokstavsrim = orden börjar på samma ljud
• raderna rimmar
• varannan rad rimmar

Skriv en egen dikt där du utgår från en årstid. Du får själv bestämma vilken metod du vill använda. Dikten behöver inte vara lång! Lek med orden och använd din fantasi! Nästa vecka lyssnar vi på varandras dikter. 🙂

Om du inte får någon annan information (= mejl) ses vi alltså som vanligt i FU:s lokaler nästa vecka. Ta hand om dig! 🙂

27 oktober

Vi började med att läsa en artikel från Dagens Nyheter om hur man bildar nationalitetsord. Inte helt enkelt! (Jag tar med artikeln nästa vecka också.)

Sedan var det dags att sitta i små grupper och berätta om en högtid i det egna landet. Det blev många intressanta och spännande presentationer om både kända och mindre kända högtider runt om i världen. Den som inte presenterade fick lyssna och sedan ställa frågor till berättaren. Det blev livliga och trevliga samtal. Bra jobbat, alla!

Här är några ord och uttryck som dök upp under lektionen:

• på landsbygden = på landet  (motsats: i stan)
• en beskyddare
• södra halvklotet
• katolik – katolsk(t) – katolicism
• gömmer
• en vegetarian – vegetarisk (mat)
• Valborg
• jäser – en jäsning
• en munk
• en overall
• en ballong
• tacksam

Jag har fått texter skickade till mig från de flesta i gruppen. Det var mycket intressant läsning och jag tycker att ni skriver fantastiskt bra! Ni som ännu inte skickat in era texter kan göra det under veckan så hinner ni få feedback innan vi har nästa lektion. 🙂

LÄXA

TB s. 179-183: Läs texterna och fyll i luckorna. Orden som ska fyllas i är VERB och ibland måste de böjas i ett annat tempus för att passa i texten. (Kom ihåg att det ska vara infinitiv efter ett hjälpverb!). Lycka till med läxan! Vi pratar om texterna och verben nästa vecka.

Ha det så bra! Vi ses. 🙂

20 oktober

Vi började med att gå igenom texten i det kopierade häftet (=läxa). För den som vill repetera reglerna för när man ska använda obestämd och bestämd form av substantivet – titta i TB på s. 279-281!

Vi fortsatte att gå igenom läxan, nu i TB på s. 174-176. Vi läste texterna och fyllde i luckorna. Vi pratade om några ord:

• tar ganska lätt på= tycker inte att något är så viktigt
• så smått = lite
• pynta = dekorera
• en bock = en ”maskulin” get
• en björk = ett vanligt träd med vit och svart stam
• uppståndelse = att stiga upp från att ha varit död
• i stillhet = i lugn och ro
• av papp = av kartong
• lövad = klädd i löv
• vårdagjämningen = dag och natt lika långa (20-21 mars)
• sommarsolståndet= när dagen är som längst (=21 juni)
• höstdagjämningen= dag och natt lika långa (21-22 september)
• vintersolståndet = när natten är som längst (=21 december)

Vi svarade också på frågorna på s. 176.

TB s. 177: Högtidsångest. Vi läste introduktionen och arbetade sedan med texterna på s. 178. Det handlar om fyra olika högtider och problem som några (fiktiva) personer upplever. Så här hör texterna ihop:

• Jul: f / i / c
• Nyår: h / b / e
• Påsk: j / d
• Midsommar: a / g / k

Några ord:

• ett gräl= ett bråk/ när man inte tycker samma sak/ en ”negativ” diskussion
• ett fyrverkeri= som man skjuter upp i luften vid t.ex nyår
• inte alls= inte på något sätt

LÄXA

Skriv en text om någon (eller flera) högtider som DU firar. Om du inte firar någon av de högtider vi pratat om (jul, påsk, midsommar) kan du istället berätta om en annan högtid som är viktig för dig. Berätta:

• NÄR firar du?
• HUR firar du?
• VAD äter du?
• Med VEM firar du?
• Något annat som är VIKTIGT när du firar denna högtid.

Skriv texten och skicka den till mig för feedback: maria.cederblad@folkuniversitetet.se

Ta också med texten till nästa lektion. Då ska du få berätta om din högtid för de andra. Vi kommer att sitta i små grupper och prata. LYCKA TILL med din text!

Bra jobbat, alla! Vi ses nästa vecka! 🙂

13 oktober

Vi började lektionen med att berätta lite om hur vi haft det under dagen. De flesta hade haft en mycket bra dag. Skönt! 🙂

Vi fortsatte med att alla fick presentera sina nyheter (=läxan). Vi fick höra nyheter, särskilt från svt, till exempel om arbetsskador relaterade till Corona-pandemin, klimatförändringarnas påverkan på Gotland, en invasiv växt, kriminella gäng, Nobelpriset i kemi och ekonomi och några andra intressanta ämnen. Bra berättat, alla!! 🙂

Vi började arbeta med TB (=textboken) på s.171. Vilka högtider visas på bilderna?

TB s.172-173. Tre texter om tre olika svenska högtider.

1. jul
2. midsommar
3. påsk

Vi läste texterna högt och pratade om innehållet och orden.

• en vegan
• en vegetarian
• Kalle Anka
• Små Grodorna
• en snaps
• en stång
• frysa ihjäl = frysa så att man dör
• en käpp = hjälpmedel när man ska gå

Vi arbetade med några övningar (kopierade) från övningsboken: ”Substantiv i obestämd form med eller utan artikel.”

• När som betyder på samma sätt som / i likhet med har substantivet artikel. Exempel: Du är ju precis som ett barn.
• När som betyder i egenskap av, har substantivet inte artikel. Exempel: Som barn gick jag alltid runt…
• Substantivet har oftast inte artikel vid utrustning, hjälpmedel, ägodelar, klädesplagg… Exempel: Hon har glasögon. Jag bor i lägenhet. Han har jacka och byxor.
• När man använder beskrivande adjektiv har man ofta artikel. Exempel: Jag ska köpa en ny mössa. Hon har ofta en prickig blus. Vi bor i ett rött hus.

Övning A

1. Alla ungdomar i klassen har mobil. (=utrustning)
2. Jag ska köpa en vit skjorta idag. (=adjektiv)
3. Måste du alltid tala som en professor. (=på samma sätt som)
4. Jag kan inte läsa utan glasögon. (=hjälpmedel)
5. Som barn var han alltid glad. (=i egenskap av)
6. Hon går alltid klädd i kjol och blus. (=klädesplagg utan adjektiv)
7. Farfar går med rollator. (=hjälpmedel)
8. Man har stort ansvar som förälder. (=i egenskap av)
9. Bilen har krockkudde. (=utrustning) (Krockkudde=airbag)
10. Han beter sig som en tonåring. (=på samma sätt som)

Övning B = LÄXA. Läs texten och ändra substantiven så att de blir korrekta. Det kan vara bra att repetera reglerna för när man ska använda obestämt eller bestämt substantiv, TB s. 279-281. Den som inte var på lektionen får materialet nästa vecka. 🙂

Mer LÄXA – TB s. 174-176:

1. Läs texterna.
2. Placera meningarna a-g på rätt plats.
3. Ta reda på de ord du inte förstår.
4. Titta också på frågorna på s. 176.

MYCKET BRA JOBBAT!! Ha en fin fortsättning på veckan! Vi ses nästa tisdag. 🙂

6 oktober

Så trevligt att träffa er alla! 🙂

Vi ägnade i stort sett hela lektionen åt att lära känna varandra. Alla fick berätta om varifrån man kommer, varför man är i Sverige, hur länge man varit här och vad man tycker bäst om med Sverige. Vi fick till exempel höra om

• naturen
• ordning och reda
• snälla människor
• bra arbetsmiljö

För att prata med varandra ännu mer spelade vi ett spel: ”Vad skulle du göra om…?” Det blev spännande samtal om ämnen som

• …. om du hittade 10 000 kronor på gatan?
• … du var en diktator i en vecka?
• … du kunde läsa folks tankar?
• … du måste välja en gren att ställa upp i sommar-OS?
• … en berömd regissör ville ge dig huvudrollen i sin nästa film?

Lektionen gick mycket snabbt och vi hann inte arbeta någonting i boken. Det blir nästa vecka. 🙂

LÄXA

Berätta om en nyhet som du sett på TV eller läst om i en tidning (eller på internet). Du kan till exempel titta på svt (Rapport eller Aktuellt).

1. Vad handlar nyheten om?
2. Var händer det? (plats, stad, land)
3. När?
4. Var hörde / såg du om nyheten?

Hör av dig om du har några frågor: maria.cederblad@folkuniversitetet.se

Lycka till med läxan! Vi ses nästa vecka. 🙂