KG 12
1 c. Den här sortens familj är inte speciellt typisk.
Förklaring:
Konstruktionen är: ”den här sortens” + substantiv i obestämd form.
*
2 b. I Turkiet existerar inte ens turkarna.
Förklaring:
Adverbet ”till och med” kan endast stå i en jakande sats; en negation kombineras med ”ens”.
*
3 b. Jag tycker om rock, eller rättare sagt den melodiska delen av den.
Förklaring:
Konstruktionen är: ”rättare sagt” (=snarare). ”Rättare” är komparativ av adverbet ”rätt”.
*
4 b. Det var första gången som jag blev politiskt medveten.
Förklaring:
Emfatisk omskrivning ( = ”Det är/var X som …”)
*
5 a. Vi vet så väl vad som tillåtet.
Förklaring:
När det relativa pronomenet ”vad” är subjekt måste det följas av ”som”.
*
6 c. Såg du Jeopardy där Urban var med?
Förklaring:
”Där” är här ett relativt adverb. (= ”som” + preposition). (Frågeordet ”var” kan aldrig inleda en relativsats).
*
7 a. De har kanske förutfattade meningar om dig.
Förklaring:
”Förutfattade meningar” (=”fördomar”)
*
8 b. Jag kan inte komma på vad han heter.
Förklaring:
Partikelverbet ”komma på” = ”plötsligt komma ihåg”.
*
9 b. Jag funderar på vad som har hänt.
Förklaring:
Se fråga 5.
*
10 a. Hon längtar alltid bort.
Förklaring:
”Bort” uttrycker (tanke-)riktning, ”borta” befintlighet
*
11 b. Hon kände inte igen någon.
Förklaring:
”Ingen” i objektsställning ersätts av ”inte … någon” vid partikelverb.
*
12 a. Det känns oerhört spännande.
Förklaring:
”Oerhört” är ett förstärkande adverb (-t = adverbändelse).
*
13 b. Det är en lön som jag verkligen har förtjänat.
Förklaring:
Det relativa pronomenet ”vad” innehåller både relativpronomen och korrelat ( = ”det som”). Här måste man i stället använda ett vanligt relativt pronomen syftande på korrelatet ”lön”.
*
14 b. De pratade om vad de skulle göra efter skolan.
Förklaring:
Bestämd artikel krävs på substantivet, som har en specifik och avgränsad syftning.
*
15 b. Det kände bra att vara hemma och kunna sova i egen säng.
Förklaring:
Samordning med ”och” av två infinitivkonstruktioner (det andra ”att” behöver inte upprepas).
*
16 b. Jag håller med om det.
Förklaring:
Partikelverbet ”hålla med om” = ”ha samma åsikt som”.
*
17 a. Jag kommer från en stad som ligger vid havet.
Förklaring:
Substantivet har en specifik och avgränsad betydelse, dvs. det krävs en artikel.
*
18 a. Fastän han bara hade varit i Sverige i 3 månader, talade han bra svenska.
Förklaring:
”Fastän” är en underordnad, koncessiv konjunktion, som uttrycker motsats/motsättning ( = ”trots att”).
*
19 a. Hon studerar nu, vilket är ganska jobbigt.
Förklaring:
”Vilket” är ett relativt pronomen som syftar på en hel sats.
*
20 b. Jag köpte baddräkten i somras, men jag minns inte/har glömt var.
Förklaring:
Här används perfekt (”har glömt”), som beskriver en obestämd tidpunkt i förfluten tid (som även är aktuell i nuet).
*
21 b. Jag följer inte med. Jag har redan varit där.
Förklaring:
Se fråga 20.
*
22 b. Kan jag få en cigarett?
Förklaring:
Konstruktionen är: ”kan + subjekt + få + objekt”.
*
23 b. Han dricker för att glömma.
Förklaring:
”För att” är en underordnad, final konjunktion som uttrycker avsikt. ”För att” följs av bisats. (”för att han vill glömma”) eller infinitiv.
*
24 a. Jag gick till skolan trots att jag var trött.
Förklaring:
”Trots att” och ”även om” är båda underordnade koncessiva konjunktioner. Endast ”trots att” kan användas om något som säkert har skett.
*
25 c. Mauds man blev glad när hon hade lagat köttbullar.
Förklaring:
Obligatorisk tempusföljd vid temporal satskoppling. Bisatsens tempus (pluskvamperfekt) bestäms av huvudsatsen (preteritum), dvs. båda satserna har i detta fall då-tempus.
*
26 c. Det var först när Nils berättade det som jag förstod.
Förklaring:
Se fråga 4.
*
27 a. Hela smörpaketet gick åt.
Förklaring:
”Hela” används tillsammans med räkningsbara substantiv.
*
28 a. Jag går på gymnastik var tredje dag.
Förklaring:
Konstruktionen är: ”var(t) + ordningstal + substantiv i obestämd form singular.
*
29 a. Herr Strand avgick vid 65 års ålder.
Förklaring:
Partikelverb. Verbet har olika betydelse vid fast och lös sammansättning: ”avgick” = ”slutade”, ”gicka av” = ”gick sönder”.
*
30 c. Det här begriper väl varenda människa
Förklaring:
”Var och en”, ”vart”, och ”varenda” är samtliga indefinita pronomen. ”Var och en” används självständigt, ”varenda” och ”vart” tillsammans med substantiv (en-ord resp. ett-ord).
*
31 a. En biljett kostar idag ca 70 kronor, vilket är rätt mycket pengar.
Förklaring:
Se fråga 19.
*
32 a. Så länge vi är nöjda, fortsätter vi.
Förklaring:
”Så länge (som) är en underordnad, temporal konjunktion.
*
33 b. Stoppa karamellen i munnen.
Förklaring:
Placeraverben ”sätta”, ”ställa”, ”lägga” m fl motsvarar ofta ett verb i andra språk (jfr eng ”put”) ”Stoppa” används placerar ngt i ngt som är en slags volym.
*
34 c. Jag ska sätta in 500 kronor på banken.
Förklaring:
”Sätta” ingår även i fasta uttryck som ”sätta in” = ”placera pengar i bank”.
*
35 a. Lägg kläderna i byrålådan!
Förklaring:
”Lägga” innebär att man placerar ngt i horisontellt läge.
*
36 c. Jag står inte ut längre!
Förklaring:
Partikelverbet ”stå ut” = ”uthärda”.
*
37 b. Jag väntar till nästa gång. Jag står över.
Förklaring:
Partikelverbet ”stå över” = ”vänta”, ”avstå sin tur”.
*
38 a. Lägg dig inte i det här!
Förklaring:
Partikelverbet ”lägga sig i ngt”.
*
39 a. Vad skönt att värmen håller i sig.
Förklaring:
Partikelverbet ”hålla i sig” = ”fortsätta”
*
40 b. Vad snabbt barn utvecklas!
Förklaring:
Passiv form används bl.a. när det är oklart eller mindre väsentligt vem som utför handlingen.
*
41 a. Retas inte med aporna!
Förklaring:
Konstruktionen är ”retas inte med” eller ”reta inte”. ”Reta” är transitivt (kan ha direkt objekt), ”retas” intransitivt.
*
42 a. Hur många ryms i bilen?
Förklaring:
Konstruktionen är: ”ngt/ngn ryms + preposition + ngt” eller ”ngt rymmer ngt”.
*
43 a. Usch, vad du envisas!
Förklaring:
”Envisas” är ett verb som alltid har s-form. S k deponens. Konstruktionen betyder ”vara + predikatsfyllnad”.
*
44 b. Är spisen avstängd?
Förklaring:
Vid partikelverb (som ”stänga av”) skrivs partikeln ihop med verbets participformer.
*
45 a. Breven är ivägskickade.
Förklaring:
Efter bl.a. ”vara” används predikatsfyllnad (här: perfekt particip). Participet står i plural liksom subjektet,
*
46 b. Ju mer godis jag äter, desto tjockare blir jag.
Förklaring:
”Ju … desto” är en underordnad, komparativ konjunktion som uttrycker jämförelse. ”Ju” inleder bisatsen ( = rak ordföljd), ”desto” huvudsatsen ( = omvänd ordföljd).
*
47 a. Han gillar inte blåst och regn.
Förklaring:
Vid oräknebara substantiv uttrycker artikellösheten allmän betydelse, dvs. refererar till företeelserna som sådana.
*
48 b. Jag vet inte vem hon besöker.
Förklaring:
Indirekt fråga som inleds med ett interrogativt pronomen (”vem”). Endast när pronomenet står som subjekt måste det följas av ”som”.
*
49 b. Jag frågar mig vad som händer där.
Förklaring:
Se fråga 48
*
50 c. Jag har inte torts säga det ännu.
Förklaring:
”Töras” (=våga) är oregelbundet och konstrueras som ett modalt hjälpverb. Det slutar alltid på -s (deponens). Supinumformen ör ”torts”.