A1 del 2 lördagar (start 7 april)

Träff 7 - 26 maj

Så var det dags för vår sista träff för den här gången.
Vi gick igenom Framstegstest 3 tillsammans (de rätta svaren hittar ni här). Vi  konstaterade bland annat att mazariner och gifflar är äckliga, att vi skulle ha rast om en timme i en halvtimme, att förut hör till det förflutna (något som hänt tidigare) och att man kan hänga i baren ett hotell.

Annat att notera från dagens lektion:
1. Ni kan läsa mer om "var tionde minut" i Textboken på sidan 239.
2. Några vanliga synonymer till att vara onykter: berusadfull, drucken, rusig, lullig, lummig, onykter, mosig, påstruken, beskänkt, dragen, påverkad, salongsberusad, på snusen, bladig, överförfriskad, stagad, sned, rund under fötterna, knall, packad, slirig, på örat, på pickalurven, på dojan, på kanelen, på lyset, redlös, plakat, stupfull, dyngrak.
3. En del svenska uttryck är ganska obegripliga, men en lista med förklaringar till svenska idiom hittar ni här.

Kom ihåg er nya favoritsida: svenska.se och ert nya favoritord: kongruens!

Ha en fin sommar och prata mycket svenska!

***

Träff 6 - 19 maj

Idag var det näst sista gången och vi repeterade siffror som substantiv, pratade om skillnaden mellan gå och åka, och jag fick flera bra förslag på alternativa resvägar från Folkuniversitetet till Globen: Jag åker hellre buss än pendeltåg och tvärbana, men när jag har bråttom åker jag helst tunnelbana.
Vi pratade också om partikelverb; om skillnaden mellan hälsa (säga "hej" till någon": "Hon hälsade på killen i Pressbyrån") och hälsa  (besöka: "Han hälsade på en kompis i helgen") och känna (röra vid något: "Kan du känna på vattnet om det är varmt?") och känna på (uppleva något: "Skulle du vilja känna på hur det känns att hoppa fallskärm?"). Man kan också känna sig något (ana något: "Jag känner på mig att det kommer regna i morgon.")

Den 26 maj ses vi för sista gången. Då pratar vi mer om partikelverb och övar lite extra på det som ni tyckte var svårt i kapitel 6-9.

Läxa till sista gången 26 maj
  1. Prata mycket svenska!
  2. TB sid 93: 7 Partikelverb och ordföljd.
  3. Gör A1 Framstegstest 3 och mejla till mig: susanna.andersson1@folkuniversitetet.se senast onsdag 23 maj som pdf (använd exempelvis appen camscanner ).
  4. Gör alla läxor från tidigare lektioner som du ännu inte har gjort.
  5. Titta igenom kapitel 6-9: Är det något du inte förstår? Mejla mig senast onsdag så pratar vi om det på lördag.

Bonusläxa
TB+ÖB kapitel 10. Kapitlet handlar bara om fakta om Sverige (ingen ny grammatik) och ni kan göra det själva. Kontrollera era svar mot facit på Rivstarts hemsida.

***

Träff 5 - 5 maj

I dag, när solen sken över Stockholm, pratade vi om väder.
Observera subjektets position!

Solen sken i förrgår (PRETERITUM: Subjekt + verb i preteritum + dåtidsuttryck)
Det var soligt/mulet/regnigt/kallt/varmt i förra veckan (PRETERITUM: Subjekt + verb i preteritum + adjektiv+ dåtidsuttryck)
I går sken solen (PRETERITUM: Dåtidsuttryck + verb i preteritum + subjekt)

Den här veckan har det varit soligt och varmt (PRESENS PERFEKT: Nutidsuttryck + verb i presens + subjekt + verb i supinum + adjektiv)
Det regnar/blåser/åskar i dag (PRESENS: Subjekt + verb i presens + Nutidsuttryck)
I dag är det molnigt/blåsigt/kallt/varmt (PRESENS: Nutidsuttryck + verb i presens + subjekt +adjektiv)

I morgon ska det regna/åska/storma (PRESENS FUTURUM: Framtidsuttryck + verb i presens + subjekt + verb i infinitiv)
Nästa vecka kommer det att bli  snöigt och kallt (PRESENS FUTURUM: Framtidsuttryck + verb i presens + subjekt + verb i infinitiv + adjektiv)

Vad är skillnaden mellan går och åker?
När människor använder benen (promenerar) så går vi och när vi använder ett fordon så åker vi.
En buss, ett tåg, ett flyg som följer en tidtabell går, men människor åker med bussen/tåget/flyget.
I övningsboken på sidan 85 finns en utmärkt förklaring, och vi kommer förstås att öva mer på går och åker nästa gång när vi ska prata om vägbeskrivningar: Hur tar jag mig från x till y?

Vi pratade också om siffror som substantiv: Skostorlekar och spritmängder, rum i lägenheter och busslinjer. Vi kan bo i en tvåa (två rum och kök) på tvåan (andra våningen).  Vi kan vara en åttioåtta (född 1988) eller en nittiofemma (född 1995). Vi kan ta sexan (buss 6) till Karolinska Institutet från Odenplan.
Kom ihåg att även siffror som substantiv kan ha bestämd och obestämd form i singular och plural: Vi vill byta våran trea mot två ettor. Jag bor på femman. Han spelar fotboll med 02:orna (nolltvåorna).

OBS - ingen lektion nästa lördag den 12 maj. Vi ses igen den 19 maj.

Då kommer vi  att fortsätta med kapitel nio: Vi pratar mer om vädret, vägbeskrivningar, om presens futurum (vad som ska hända i framtiden): presens + framtidsadverb/kommer att + infinitiv/ska + infinitiv, och om partikelverb.

Läxa till 19 maj

Prata mycket svenska!
ÖB sid 86, övning 2A
ÖB sid 87, övning 2B
ÖB sid 88, övning 3A
ÖB sid 90, övning 4B

Bonusläxa
ÖB sid 89, Övning 4A
ÖB sid 90, Övning 4C-D
ÖB sid 91, Övning 5 (förbered dig inför nästa veckas vägbeskrivningar)
ÖB sid 92, Övning 6 (förbered dig inför nästa veckas vägbeskrivningar)
TB sid 97, Övning 2B (lyssna på ljudfil #72, fyll i siffrorna som saknas)
Lyssna på Regn hos mig med artisten Orup. Läs texten.  Titta särskilt på vilka verbtempus som används.
Lyssna på Sommaren är kort med artisten Tomas Ledin. Läs texten.  Titta särskilt på orden för väder, tid och årstider.

OBS: Ni rättar läxan i kursböckerna med hjälp av facit på Rivstarts webbsida: Logga in. Välj "Facit, ordlistor och hörförståelse". Välj "Öppna"-länken bredvid "Facit Textbok - PDF" och "Facit Övningsbok - PDF".

Nästa gång är näst sista gången och snart ska du vara redo för A2-nivå. Så passa på att fråga om det är något du inte förstår, och säg till om det är något du vill att vi ska repetera tillsammans. Vi har fortfarande tid på oss.

***

Träff 4 - 28 april

Vad har du gjort i veckan? Vad gjorde du i måndags?
När ska vi använda presens perfekt (har + supinum) och när ska vi använda preteritum?

Vi får förstås inte alla svar i kapitel 8, men i dag pratade vi länge om två (av tre) huvudregler:
Vi använder alltså presens perfekt ...
...  när resultatet är viktigare än tiden
...  när aktiviteten fortfarande pågår
... (kommer i kapitel 13:)  tillsammans med så kallade NU-adverb .

Har du pratat svenska i veckan? (Frågan om du har pratat svenska är viktigare än exakt när i veckan du i så fall pratade svenska = presens perfekt.)
Pratade du svenska i fredags? (Tidpunkten är viktig och preciserad: i fredags = preteritum)

Jag har inte pratat svenska! (Tidpunkten är inte viktig, det som är viktigt är om aktiviteten - alltså pratandet - har ägt rum eller inte = presens perfekt.)
Jag har pratat svenska i flera timmar. (Här pågår pratandet fortfarande = presens perfekt.)
Jag pratade (inte) svenska i går. (Tidpunkten är mest relevant, och det är inte jätteviktigt om aktiviteten har ägt rum eller inte = preteritum.)

Jag har varit i Sverige några månader. (Och jag är här fortfarande = pågående = presens perfekt).
Jag var i Sverige i några månader. (Men jag är inte där längre  = avslutat = preteritum).

Jag har åkt skidor / Jag
har aldrig åkt skidor. (Generell tid, aldrig eller någon gång: om/att jag har åkt skidor är viktigare än när jag eventuellt åkte skidor = presens perfekt)
Jag åkte (inte) skidor när jag var i Schweiz. (En preciserad tidpunkt = preteritum)

Jag har bott i Stockholm i tio år.
(Och jag bor där fortfarande = pågående = presens perfekt).
Jag bodde i Stockholm i tio år. (Men jag bor inte där längre = avslutat = preteritum).

Reglerna finns också på sidan 230 i Textboken och mycket mer om presens perfekt kommer alltså i kapitel 13, och sen fler gånger på B-nivå.

I dag har vi också använt adverb för att berätta var vi är (position) och var vi är på väg (destination):
"Vi är/sitter/ligger/bor/sover/badar/myser/äter hemma." (Tillsammans med positionsadverb använder vi "stilla" verb.)
men
"Vi går/åker/ringer/kommer/flyttar/springer/hoppar/rusar/flyger hem." (Tillsammans med destinationsadverb använder vi "rörliga" verb.)

Och vi pratade om hjälpverb.
Hjälpverb använder vi böjt efter tempus tillsammans med huvudverb i infinitiv.
Redan i kapitel fyra fick ni lära känna några vanliga hjälpverb:
Jag kanske ska/skulle träna lite oftare. (= en plan/avsikt)
Jag vill träna oftare än två gånger per vecka.  (= en vilja/önskan)
Jag kan träna på torsdagar och söndagar. (= ha förmåga/möjlighet)
Jag måste träna minst en gång i veckan. (= ett krav/tvång)

och nu i kapitel 8 (Textboken sid 88) presenterades ytterligare några:
Jag bör/borde träna minst två gånger i veckan. (= en rekommendation/uppmaning)
Jag får träna max tio timmar i veckan.
(= ha tillstånd/tillåtelse)
Men jag hinner bara träna tre timmar per vecka.
(= ha tid)
Ibland orkar jag bara träna en timme i vecka.
(= ha kraft/energi)
Fast jag behöver egentligen träna minst en halvtimme om dagen. (= ett behov/en nödvändighet)

Vi kan kombinera flera hjälpverb, men bara det första verbet böjs efter tid/tempus (som vanligt), medan det/de andra tar infinitiv:
Jag skulle vilja ha en kopp kaffe.
Skulle jag kunna en tårtbit?
Du borde kunna lära dig svenska innan sommaren.
Jag måste hinna handla mjölk efter jobbet.
Observera att vi kan använda preteritumformen av ska och bör (skulle och borde) även när vi pratar om nutid och framtid.

Ett par av hjälpverben fungerar också självständigt, som vanliga huvudverb:
Jag behöver en ny tröja.
Jag fick ett mejl i går.

(I Textboken på sidan 230 kan du läsa mer om hjälpverb.)

Nästa gång kommer vi att prata om vädret och - som vanligt - om vad vi har gjort i veckan. Dessutom kommer vi att prata om prepositioner för plats och tid, och om skillnaden mellan och åka.  Och så ska vi  träna uttal, hörförståelse och stavning.

Tills vi ses nästa gång: Prata mycket svenska!

OBS: Datum för kommande träffar är 5, 19 och 26 maj.

Läxa till 5 maj

Övningsboken
sid 75-81: Gör alla uppgifter till kapitel 8 som du inte redan har gjort.
sid 83-84: Repetera frågeord, pronomen och verb.

Uttal
Öva på sju-ljudet (Läs om sju-ljudet i TB på sidan 27 + sid 221, lyssna också på ljudfilerna #17+18 och #182+183 som finns på Rivstarts webbsida).

Bonusläxa

TB sid 91: Skriv ett mejl till mig och berätta om vad du har gjort i veckan. Växla mellan presens perfekt och preteritum. Mejla texten till mig senast fredag 19:00.
TB sid 82: Ordningstal.
TB sid 86: Lär dig fraserna för att beskriva vädret (vi går igenom tillsammans nästa gång)
Gör webbövningarna för Hjälpverb (finns under kapitel 5 och 8, du behöver inte logga in.)

***

Träff 3 – 21 april

I dag pratade vi om vilken mat som vi tycker är godast, och om substantiv i singular/plural, i obestämd/bestämd form.
Några viktiga ord:
kaka(n), kakor(na);
bulle(n), bullar(na);
bakelse(n), bakelser(na);
tårta(n), tårtor(na).
Det mesta som smakar gott finns alltså i plural, men mjölk(en) finns bara i singular.
Ni hittar reglerna för de olika substantivgrupperna i Övningsboken på sidan 17 (obestämd form singular), sidan 26 (bestämd form singular), sidan 36 (obestämd form plural) och sidan 67 (bestämd form plural).

Sen komparerade vi adjektiv:
Huset är stort och dyrt.
Det här huset är mycket större och dyrare än det där huset.
Deras hus är störst och dyrast.
(När vi jämför personer kan vi använda objektspronomen : "Jag är längre än dig" eller subjektspronomen + är: "Jag är längre än du är.")
Fortsätt att träna hemma med adjektivkorten. Hitta på meningar med olika former av varje adjektiv. Öva både på kongruens:
Har din kusin en fin bil (en-ord) /ett fint hus (ett-ord) /några fina cyklar (plural)?;
och på att komparera:
Min bil/mitt hus/mina cyklar är finare än min brors bil/hus/cyklar, men min mormors bil/hus/cyklar är finast av alla.
De grammatiska reglerna för adjektiv hittar du i Textbokens minigrammatik, sid 233-235.

Kom ihåg att många ord låter nästan likadant, men betyder helt olika saker. Därför är det förstås viktigt att öva uttal:
Äta [ääta] och etta [etta]
Sjön [schönn] och skön [schöön]

Några ordramsor att träna på:
"Sju sjösjuka sjömän sköttes av sju sköna sjuksköterskor på skeppet 'Shanghai'"
"Sex laxar i en laxask."
"Knut satt vid en knut och knöt en knut. När Knut knutit knuten var knuten knuten."

När svenskar pratar svenska använder vi ofta diskurspartiklar (små ord som saknar betydelse), för det kan liksom vara bra att ha typ utfyllnadsord, alltså ord som vi kan säga medan vi, du vet, letar efter det rätta ordet, alltså så det inte ba(ra) blir helt tyst, typ, jättelänge om vi måste tänka samtidigt som vi pratar med någon. Och när någon annan pratar och vi håller med nickar vi bara och säger absolut, exakt, precis.
Men vi skriver förstås inte så.

Till sist började vi med kapitel 8 och pratade om ordningstal (se Textboken, sidan 223):
Vilken våning bor du på? Jag bor på sjätte våningen.
När fyller du år? Jag fyller år den tjugosjunde januari.

Nästa vecka fortsätter vi med kapitel 8: Vi ska öva mer på ordningstal, prata om adverb för destination (“Jag gick hem.”) och för position (“Du är hemma.”), och om skillnaden mellan preteritum och presens perfekt.

Njut av vårsolen. Och prata mycket svenska.

Läxa till 28 april (tjugoåttonde april)

Övningsboken (repetera)
sid 63-64: “Indefinita pronomen: någon/något/några”
sid 64-65: “Adjektiv”
sid 65-66: “Indefinita pronomen: ingen/inget/inga”
sid 67-68: “Substantiv: bestämd form plural”
sid 68-69: “Adjektiv: komparation”
sid 70: “Adjektivmotsats i komparativ”
sid 72: “Indefinita pronomen + adjektiv + substantiv”
sid 76: “Ordningstal och månader”

OBS: Ni rättar övningarna med hjälp av facit på Rivstarts webbsida: Logga in. Välj "Facit, ordlistor och hörförståelse". Välj "Öppna"-länken bredvid "Facit Övningsbok - PDF").
Om ni har frågor kan ni mejla till mig, eller ta med nästa gång.

Ni kan också göra övningarna på Rivstarts webbsida: Logga in. Välj "Facit, ordlistor och hörförståelse". Välj "Gå till"-länken bredvid "Webbövningar" längst ner i listan, klicka på "Kapitel 7" och "kapitel 8".)

Bonusläxa

Skriv tio meningar om vad som helst och mejla till mig senast fredag kl 19:00.
Läs dialogen i Textboken på sidan 72 (och lyssna på ljudfil # 52). Stryk under alla substantiv i bestämd form plural och alla adjektiv.
Lyssna på ljudfil # 50 (Textboken sidan 66) om shopping. Vad shoppar du? Hur mycket shoppar du för varje månad? Vad är det bästa du har köpt? Skriv egna svar på frågorna. Om du vill kan du mejla dina svar till mig senast fredag kl 19:00.
Repetera. Gör webbövningar till kapitel 1-7 i den förra upplagan av Rivstart A1+A2. Du behöver inte logga in.

Vill du öva mer på grammatik? Några av övningarna till boken "På svenska! Grammatik" kan du göra här utan att du har läst boken, men kan provläsa boken här om du är intresserad.
På förlaget Natur & Kulturs hemsida hittar du också övningar till deras andra kursböcker. Välj "Svenska som andraspråk" i menyn. Du behöver inte logga in, och många övningar kan du göra utan att ha läst böckerna.

***

Träff 2 - 14 april

I dag fortsatte vi att arbeta med kapitel 6 i Rivstart.

Vi pratade om de olika verbgrupperna och vi tränade på att använda verben i preteritum. (I Textboken på sidan 228 kan du se hur de olika verbgrupperna böjs. )
Tänk på ...
... att preteritum-ändelserna i verbgrupp 2a (-de) och i verbgrupp 2b  (-te) låter likadant. Vi hör ingen skillnad på [köpde/köpte], så ni behöver inte fundera så mycket på det när ni pratar. Men när vi skriver är det förstås bra om vi stavar rätt (och när vi skriver har vi tid att titta på om grupp 2-verbets stam slutar med en av P, K, S, T, X-konsonanterna (exempelvis: pa/köpte, röka/rökte, läsa/läste, heta/hette, växa/växte) - i så fall är det verbgrupp 2b: -te)
... att alla nya verb som vi behöver hamnar i verbgrupp 1.
Vi mejlar/sms:ar/messar/netflixar/googlar/chattar/(nät)dejtar ... Så om ni behöver hitta på ett nytt verb för att beskriva vad ni gör så är det bara att slänga på -ar, -ade, och -at i presens, preteritum och supinum, så blir det rätt 🙂
Fortsätt att träna hemma med verbkorten. Försök att använda preteritumformen av varje verb i en mening: Vi gick hem från jobbet klockan fem i går. Jag drack kaffe på rasten. Hon pratade svenska med sin hyresvärd i morse. Han reste till Spanien i somras.

I dag på morgonen = i morse.
I går på morgonen = i går morse.
(OBS! morse är ett substantiv som INTE går att böja. Det är varken ett en-ord eller ett-ord. Det finns ingen pluralform av morse. Det går INTE att använda morse i bestämd form.
Och vi kan INTE använda morse för att prata om framtiden, bara om det förflutna.
Alltså: Vi kan säga i morse, i går morse, eller i måndags/tisdags/etc morse. (Se tidsadverben i Textboken på sidan 58). Men när vi pratar om en morgon i framtiden får vi istället säga måndag/tisdag/etc morgon.)

Vi pratade också om verb med objektspronomen, och med olika prepositioner (se Textboken på sidan 57):
Han ringde henne.
Hon träffade honom. (Behöver inte betyda något annat än att de sågs, men: Hon hade en träff med honom = Hon dejtade honom).
Jag pratade svenska med er.
Ni berättade en historia för oss.
Hon åt middag med honom. = De åt middag. Vi vet inte var.
Hon åt middag hos honom. = Hon åt middag hemma hos honom. Platsen är viktigt, men vi vet inte med vem hon åt. Hon kanske inte åt med honom, bara hos honom, kanske åt hon middag ensam?
(Listan med alla objektspronomen finns i Textboken på sidan 235.)

Och vi pratade om adjektiv. Adjektiv använder vi för att beskriva saker och varelser (varelser = människor och djur).
Adjektiv (ett eller flera) kan stå före substantivet: "Jag har en söt och snäll hund", och de kan stå efter verbet: "Min hund är söt och snäll."
Adjektiv böjs efter huvudordets genus (en/ett) och numerus (singular/plural):
en-ord i singular har adjektiv i grundform (exempelvis: fin, svår, rolig);
ett-ord i singular har adjektiv+t (exempelvis: fint, svårt, roligt), och
plural - oavsett om ordet är en- eller ett-ord i singular - har adjektiv+a (exempelvis: fina, svåra, roliga).

Tabell över hur adjektiven böjs finns  i Textboken på sidan 233. Där kan du också läsa om vilka adjektiv som är speciella.

En del adjektiv kan man bara använda för att beskriva vissa saker:
stor - liten (volym/omfång/omfattning: ett stort rum, en liten restaurang, en liten stund/smula/ostbit; även om varelsers kroppsbyggnad: ett litet barn, en stor kvinna, många små fåglar) - KOM IHÅG: en liten ..., ett litet ..., men flera små ....
lång - kort (längd människor/avstånd/tid: en lång lärare, en lång resa, ett kort meddelande, ett långt brev, en kort stund/dag/lektion)
hög - låg (höjd föremål: ett högt berg, ett lågt hus, många höga träd och ett par låga buskar)
bred - smal (vidd utrymmen: en bred gata, en smal gränd, smala korridorer, breda eller smala höfter/axlar)
tjock - smal (omfång personer/kroppsdelar: en tjock man, en smal kille, tjocka eller smala armar/ben.)
tjock - tunn (dimension: en tjock bok, ett tunt papper, tunna skikt, tjockt eller tunt hår)

Till sist avslutade vi med att påminna om skillnaden mellan hur orden skrivs och hur de låter:
Vi skriver: "Vad sa du?", men vi säger: [Vasaru?]
Vi skriver "Det var roligt i dag", men vi säger: [De va rolit ida.]
Du kan läsa mer om vilka bokstäver som försvinner eller förändras i Textboken på sidan 216-217. Kom ihåg att lyssna på ljudfilerna också (#153 - #166). Alla ljudfiler finns på Rivstarts webbsida. (Logga in. Välj "Ljudfiler").

(Vi övade också lite på Stockholms-ö: Bokstaven ö uttalas/låter olika beroende på om ö:et står före ett r eller om det står före någon annan bokstav: I öga är ö:et runt och tydligt, i öra är ö:et öppet och slappt, ibland lite u-aktigt. Ni behöver förstås inte prata stockholmska, men det är bra att veta att det där konstiga ljudet som vi gör före r är ett slött ö och inget annat.)

Nästa lördag fortsätter vi att arbeta med kapitel 7. Då kommer vi att prata om tidsadverb och substantiv i bestämd och obestämd form. Vi ska också komparera adjektiv (fin, finare, finast; stor, större, störst; bra, bättre, bäst).
Om du vill kan du redan nu läsa om hur man komparerar adjektiv i Textboken på sidan 234-235.
Men gör läxan först!

Läxa till nästa gång (21 april)

Textboken
sidan 69.
Övning 2B: Skriv tolv meningar där du använder adjektiven som attribut (före substantivet): "Jag läste en bra bok igår." eller som predikativ (efter verbet): "Boken som jag läste igår var bra." Och använd gärna verb i preteritum!
sidan 71. Övning 3D: Skriv fem meningar där du använder indefinit pronomen: ingen/inget/inga.
De totalt sjutton meningarna mejlar du till mig senast fredag klockan 19:00. Du hittar e-postadress/mejlformulär längst ner på den här sidan.
Övningsboken
sidan 57.
Övning 5: Fyll i tabellen.
sidan 61. Övning 11: Fyll i rätt verbgrupp.
sidan 61. Övning 12: Repetera - Fyll i de olika substantivformerna.
Prata svenska
Hälsa på busschaufförer och spärrvakter, fråga din chef/sambo/katt om allt är bra, beställ lunch och fika ("En Big Mac och en cappuccino, tack!" - inte så svenskt, men en bra början), och sjung i duschen.

Bonusläxa (om du har tid)

Övningsboken
sid 59. Repetera - Övning 8 "Subjektspronomen, objektspronomen och possessiva pronomen."
sid 62. Repetera - Övning 13 "Siffror" + Övning 14 "Klockan".
Webbövningar (finns på Rivstarts webbsida under "Facit, ordlistor och hörförståelse", se instruktioner under förra veckans bonusläxa.)
kapitel 6, "Grammatik": Gör de fyra verb-övningarna.
kapitel 6, "Grammatik": Gör övningen "Adjektiv efter verb"
kapitel 7, "Ord och fraser": Gör övningen "Adjektiv: motsatser"
kapitel 7, "Grammatik": Gör övningen "Verb: Presens och preteritum"

***

Träff 1 – 7 april

I dag har vi presenterat oss för varandra. Vi har berättat om oss själva (varifrån vi kommer, var vi bor, vilka språk vi kan, hur gamla vi är och vad vi gör), om våra familjer och husdjur, och om våra släktingar: syskon, föräldrar, mostrar och fastrar, morbröder och farbröder, svågrar och svägerskor, kusiner, och alla andra som vi är släkt med.

Vi använde många olika pronomen:
subjektspronomen (“Jag har en penna”),
objektspronomen (“Jag ger pennan till dig”) och
possessiva pronomen (“Det var min penna, nu är det din penna”. "Är det dina pennor?").
Vi använde också ett par indefinita pronomen (“Har du något block?” “Nej, jag har inget block.” "Kan du rekommendera någon bra restaurang?"), och
ett relativt pronomen ("Jag har en bror som heter ..."  "Jag har en bil som är gammal.”).

Du hittar listan med alla personliga pronomen som vi använde idag i Textboken på sidan  235. OBSERVERA! Det står fel i boken: singular första person possessiva pronomen ska vara min/mitt/mina.
Du kan läsa om indefinita pronomen (någon/något/några och ingen/inget/inga) i Textboken på sidan 236, och om relativa pronomen (som, där) i Textboken på sidan 237.

Vi pratade även om uttal: om y och u (“bryt brunt bröd“, "ni nyser nu"), om rs-ljudet (årstider, för fem minuter sedan, bärs och köttfärs) och om sju-ljudet - som ibland kallas sje-ljudet - (blås och sikta på vokalen).
Du kan läsa mer om uttal i Textboken på sidan 214 -222, och öva på ljuden hemma.
Vi kommer förstås att prata mer om uttal framöver.

Det är viktigt att ni har både Textboken och Övningsboken. Om ni vill köpa böckerna på nätet kan ni jämföra priser här (ni ska ha båda böckerna i andra upplagan.)
Det har varit svårt att få tag på Övningsboken, men nu ska den finnas att köpa igen.

Bra jobbat i dag!
Nästa vecka kommer vi att fortsätta arbeta med kapitel 6. Då ska vi prata om verb, verbgrupper och tidsadverb.

Kom ihåg att prata mycket svenska!

Läxa till nästa vecka

Textboken
sidan 61, Titta på övning 2B+2C: Hitta på egna meningar med possessiva pronomen och adjektiv. Använd olika former. Exempel: Mina barn är snälla. (plural). Hans hus är stort.(ett-ord).  Deras hund är liten.(en-ord).
sidan 62, “Dynamitkungen”: Läs texten, både tyst och högt, slå upp ord du inte förstår. Du kan också lyssna på texten. Alla ljudfiler finns på Rivstarts webbsida. (Logga in. Välj "Ljudfiler", "Kapitel 6, #45".) Vi ska arbeta med texten nästa vecka.
sidan 63, övning 3A: Kombinera verbgrupp med rätt beskrivning

Övningsboken (pdf här för de som inte fått tag på övningsboken än)
sidan 55 övning 3: Skriv rätt pronomen. Byt ut orden till vänster mot possessiva pronomen.
sidan 58, övning 6: Skriv om meningarna. Byt ut namnen mot subjektspronomen eller objektspronomen.

Bonusläxa (om du har tid)

Övningsboken
sidan 53 – 56: Repetera alla olika former av pronomen.
Webbövningar (finns på Rivstarts webbsida: Logga in. Välj "Facit, ordlistor och hörförståelse". Välj "Gå till"-länken bredvid "Webbövningar" längst ner i listan, klicka på "Kapitel 6".)
Kapitel 6, “Ord och fraser”: Gör övningarna”Släktord” och “Fraser”.
Kapitel 6, “Grammatik”: Gör övningarna “Substantiv: bestämd och obestämd form”, “Possessiva pronomen”, “Objektspronomen 1” och “Objektspronomen 2”.
Uttal
Titta på filmerna om vokaler på uttal.se.

Om du har problem med att hitta webbövningarna kan du göra motsvarande övningar till kapitel 6 från förra versionen av Rivstart A1+A2 här , då behöver du inte logga in.

OBS: Ni rättar läxan med hjälp av facit på Rivstarts webbsida: Logga in. Välj "Facit, ordlistor och hörförståelse". Välj "Öppna"-länken bredvid "Facit Textbok - PDF" och "Facit Övningsbok - PDF").
Om ni har någon fråga eller några frågor kan ni mejla till mig, eller ta med till nästa gång.

***

Hej och välkommen till kursen!

Vi kommer att arbeta med kapitel 6 till 10 i boken Rivstart A1+A2 under sju lördagar, från och med 7 april till och med 26 maj (men inte 12 maj). Du hittar kursplanen som pdf-fil här.

På den här sidan kommer jag efter varje lektion skriva lite kort om vad vi gått igenom, påminna om läxan till nästa vecka och kanske lägga ut extra material som vi pratat om.

Kom ihåg att prata mycket svenska!
/susanna

Klicka här eller använd formuläret om du vill mejla mig: