Träff 7 - 17 mars
Vi började den sista träffen med att gå igenom Framstegstest 3 som ni gjorde hemma förra veckan.
Ett par frågor dök upp:
Fråga: För att kunna kongruensböja indefinita pronomen måste vi förstås veta om ett ord är ett en-ord eller ett ett-ord: Vi säger "Vi har ingen mjölk hemma" eftersom mjölk är ett en-ord, och "Kan du köpa något bröd också?" eftersom bröd är ett ett-ord. Men finns det ord som varken är en- eller ett-ord utan bara finns i plural (plurale tantum)?
Svar: Ja, faktiskt. Till exempel glasögon, kläder, inälvor. De orden räknas alltid som plural. Men de allra flesta ord är en- eller ett-ord.
Fråga: Varför säger vi varje ("Bussen går varje halvtimme.") ibland och var ("Bussen går var femte minut.") ibland?
Svar: Jag vet inte varför. Men jag vet att det blir rätt om ni säger varje när ni pratar övergripande: "Jag sms:ar min pojkvän varje minut/kvart/halvtimme/timme/dag/natt/dygn/vecka/månad/kvartal/år." och ni säger var/vart tillsammans med antal som ordningstal: "Jag sms:ar min pojkvän var tredje minut/timme/dag/natt/vecka/månad" (en-ord) eller "Jag sms:ar min pojkvän vart tredje dygn/kvartal/år." (ett-ord)
(se Textboken sidan 239)
Era fina resultat på Framstegstest 3 visar att ni förstår de grammatiska principerna som vi arbetat med under de senaste veckorna, men självklart kommer det att ta tid innan ni säger och skriver rätt hela tiden. Men övning ger färdighet.
Efter kursens sista fikapaus övade vi en del på adjektiv - motsatser och komparation. Men vi övade mest på hörförståelse. För det vi inte hör kan vi heller inte säga.
Det var inte helt enkelt att höra skillnaden när det bara skiljde en vokal:
Säger jag för stor, förstör eller förstår? Säger du saker eller säker?
Ibland stavas ord exakt likadant men betonas olika:
En israel bor i Israel, en ko kan gå på bete och bete sig, en banan kan ligga på banan, men kan man verkligen flyga med planet till en planet?
När vi läser en text kan vi se om ett ord har lång vokal eller lång konsonant, men när vi bara lyssnar kan det vara svårt att avgöra skillnaden:
glas/glass, vägen/väggen, mata/matta, dör/dörr, vila/villa?
Så? Förstår du eller förstör du?
Naturligtvis kan både du och den du pratar med oftast förstå vilket ord ni menar utifrån kontexten. Men inte alltid. Och det är bättre att veta än att gissa.
Igen: Övning ger färdighet.
Lyssna mycket på svenska. Prata mycket svenska. Öva på vokalerna på uttal.se. Hämta ljudfilerna på Rivstarts webbsida. Lyssna på svensk musik och sjung med. (Titta på sidan med länkar för fler tips.)
Vi avslutade kursen med ett besök på Akademibokhandeln där det var slutspurt med halva priset på rean. Att läsa böcker på svenska är ett jättebra sätt att utöka ordförrådet.
Om du vill köpa egna böcker kan du jämföra priser på bokfynd.se. Men du kan också låna böcker gratis på biblioteket. På biblioteket hjälper personalen dig att ordna ett lånekort och hitta böcker som passar just dig.
När du har lånekort kan du, utöver vanliga böcker på plats, även låna e-böcker och ljudböcker gratis på nätet. Du hittar ditt närmaste bibliotek här: Bibliotek i Stockholms län.
Jag mejlar en Excelfil med verb och adjektiv till er, så ni kan göra egna ordkort och/eller ordlistor.
Det har varit jätteroligt att följa era framsteg.
Kanske ses vi igen.
Lycka till i fortsättningen.
/susanna
PS. Bloggen från den här kursen kommer att ligga kvar på sidan, men snart flytta till "avslutade kurser" i menyn. Du kan komma tillbaka och titta när du vill. Och hör av dig om du har några frågor.
***
Träff 6 - 10 mars
Under den akademiska kvarten repeterade vi hjälpverben som vi pratade om förra veckan. (Och du som vill öva mer på hjälpverb kan göra uppgifterna här, här och här.)
Sen pratade vi om vägbeskrivningar: Hur tar jag mig snabbast från Folkuniversitetet till Arlanda? Svaret var oväntat: Med SJ från centralen. Vi pratade (igen) om går och åker, och om till vänster, till höger och rakt fram.
Vi pratade också om siffror som substantiv: Skostorlekar och spritmängder, rum i lägenheter och busslinjer. Det var några som har trettiosexor och bor i treor. Vi gjorde övning 1C (Textboken sid 94) och 2B (Övningsboken sid 87) tillsammans.
Kom ihåg att även siffror som substantiv kan ha bestämd och obestämd form i singular och plural: Vi vill byta våran trea mot två ettor. Jag bor på femman. Han spelar fotboll med 02:orna (nolltvåorna).
I kapitel 5 lärde vi oss att tala om framtiden med ska + infinitiv, som vi använder när subjektet planerar eller bestämmer något:
Jag ska åka till Spanien på onsdag.
Men det finns fler sätt att prata om framtiden.
I kapitel 9 tittade vi på hur vi kan använda en enkel presensform + framtidsadverb för att tala om framtiden:
Jag åker till Spanien på onsdag.
Vi gjorde övning 3 (ÖB sid 88) tillsammans. Vi återkommer till presens futurum i kapitel 16.
I kapitel 9 fick vi dessutom bekanta oss med partikelverb (sidan 95 i Textboken). Ett partikelverb är ett verb som har en betonad partikel som gör att betydelsen av verbet förändras.
Förra veckan pratade vi om skillnaden mellan att bjuda och att bjuda in, att bjuda upp och att bjuda ut. Idag tittade vi på vad som händer med ordföljden när vi använder partikelverb, och vi gjorde övning 7 "Partikelverb och ordföljd" (sid 93) tillsammans.
Mer om partikelverb kommer nästa gång i kapitel 11 och senare i kapitel 16 (och många gånger igen på B-nivå), men på Youtube finns flera korta filmer om partikelverb som du kan titta på om du redan nu vill veta mer.
I dag konstaterade vi också att det är fantastiskt att ha en egen sufflör, men att det ändå kan vara väldigt svårt att komma på ett verb som börjar på bokstaven t i verbgrupp 4 (utöver att ta).
Det tog ett tag. Men till slut: att tjuta.
Läxa till nästa gång (17 mars)
Prata mycket svenska! (Och om era vänner/kollegor bara pratar engelska och skånska så får ni lyssna på radio och prata med er själva istället.)
Mejla mig
Skicka "Framstegstest 3" som pdf eller jpg till mig senast onsdag så att jag ser vad vi behöver repetera på den sista träffen.
Och du som inte hann/orkade/kunde/ville göra förra och förrförra veckans "presens perfekt och preteritum"-läxa får en ny chans! Läs Rebeccas mejl på sidan 91 i Textboken. Skriv ett mejl och berätta om hur din vecka har varit och vad du gjort. Kom ihåg att växla mellan presens perfekt och preteritum. Skicka ditt mejl (5-10 meningar) till mig senast på fredag. Använd e-postadressen/formuläret längst ner på den här sidan.
Textboken (repetera)
sid 99 "Kombinera bild och fras"
sid 100 "4 Var ligger ...?"
Övningsboken (repetera)
sid 86, Siffror som substantiv. Övning A;
sid 95, Repetera, 11 Verb: Preteritum eller presens perfekt;
Bläddra bakåt i övningsboken. Har du missat att göra någon tidigare läxa? Då är det dags att göra den nu.
Webbövningar (finns på Rivstarts webbsida under "Facit, ordlistor och hörförståelse")
kapitel 9, Grammatik, "Siffror som substantiv";
kapitel 9, Ord och fraser, "Ord", "Fraser 1", "Fraser 2" och "Dialoger"
Bonusläxa (om du har tid)
Hur svårt är det egentligen att lära sig svenska? Vad är svårast? Titta på det här klippet där författaren och sfi-läraren Sara Lövestam bland annat tipsar om hur man kan tänka för att veta om ord är en-ord eller ett-ord.
I inslaget pratar de också om dialekter. Svenska låter ju olika beroende på vem som pratar och var i landet vi befinner oss.
Titta på det här klippet där skådespelaren/komikern Robert Gustafsson imiterar olika dialekter. Vilka dialekter känner du igen? Vilken/vilka tycker du är svårast att förstå?
***
Träff 5 - 3 mars
När använder vi substantiv i obestämd form? När använder vi substantiv i bestämd form?
Du kan läsa om alla regler i Textboken på sidan 232, men här är några exempel:
Jag har en penna. (= obestämd form när det är ny information)
Det är min penna. (= obestämd form efter possessivt pronomen och genitiv)
Den här pennan är min. (= bestämd form efter demonstrativa pronomen)
Jag ger pennan till dig. (= bestämd form när det inte är första gången vi pratar om föremålet.)
Bli expert på substantiv i bestämd/obestämd form genom att göra övningarna: här, här, här, här, här och här
Dagens stora samtalsämne var hjälpverb.
Hjälpverb använder vi böjt efter tempus tillsammans med huvudverb i infinitiv.
Redan i kapitel fyra fick ni lära känna några vanliga hjälpverb:
Jag kanske ska/skulle träna lite oftare. (= en plan/avsikt)
Jag vill träna oftare än två gånger per vecka. (= en vilja/önskan)
Jag kan träna på torsdagar och söndagar. (= har förmåga/möjighet)
Jag måste träna minst en gång i veckan. (= ett krav/tvång)
och nu i kapitel 8 (Textboken sid 88) presenterades ytterligare några:
Jag bör/borde träna minst två gånger i veckan. (= en rekommendation/uppmaning)
Jag får träna max tio timmar i veckan. (= har tillstånd/tillåtelse)
Men jag hinner bara träna tre timmar per vecka. (= har tid)
Ibland orkar jag bara träna en timme i vecka. (= har kraft/energi)
Fast jag behöver egentligen träna minst en halvtimme om dagen. (= ett behov/en nödvändighet)
Vi kan kombinera flera hjälpverb, men bara det första verbet böjs efter tid/tempus (som vanligt), medan det/de andra tar infinitiv:
Jag skulle vilja ha en kopp kaffe.
Skulle jag kunna få en tårtbit?
Du borde kunna lära dig svenska innan sommaren.
Jag måste hinna handla mjölk efter jobbet.
Observera att vi kan använda preteritumformen av ska och bör (skulle och borde) även när vi pratar om nutid och framtid.
Ett par av hjälpverben fungerar också självständigt, som vanliga huvudverb:
Jag behöver en ny tröja.
Jag fick ett mejl i går.
(I Textboken på sidan 230 kan du läsa mer om hjälpverb.)
Sen pratade vi om olika prepositioner.
- Tidsprepositioner (Textboken sid 239) använder vi för precisera om vi talar om dåtid eller framtid:
För en vecka sedan pratade vi om presens perfekt. (Dåtid)
Om en vecka ska vi prata om presens futurum. (Framtid)
Vi använder också tidsprepositioner i fasta tidsuttryck:
I lördags såg jag en jättebra film. (Dåtid)
På lördag ska jag se en film. (Framtid)
På lördagar(na) tittar jag på film. (Återkommande, generellt)
Och vi kan använda olika tidsprepositioner när vi svarar på frågan: Hur ofta?
x gång (singular)/gånger (plural) i sekunden/minuten/timmen/veckan/månaden
x gång (singular)/gånger (plural) om dagen/dygnet/året.
(med i och om använder vi bestämd form på substantivet: timmen, veckan, året)
Vi kan också säga: x gång (singular)/gånger (plural) per sekund/minut/timme/dag/dygn/vecka/månad/år. (men med per använder vi obestämd form på substantivet: timme, vecka, år)
(Fler exempel hittar du här.) - Rumsprepositioner (Textboken sid 238) använder vi för att ange fysisk plats:
Vi befinner oss
på gatan/vägen/torget/ön
men
i staden/regionen/landskapet/landet.
Vi går
på bio/teater/restaurang
men
i affärer/skolan/kyrkan.
(Fler exempel hittar du här.)
Och till sist, vad är skillnaden mellan går och åker?
I övningsboken på sidan 85 finns en utmärkt förklaring, men vi kommer förstås att öva mer på går och åker nästa gång.
På lördag kommer vi också att fortsätta med - och göra klart - kapitel nio: Vi kommer prata om presens futurum (hur vi använder presens för att tala om framtiden) och om partikelverb.
Nästa gång är näst sista gången och snart ska du vara redo för A2-nivå. Så passa på att fråga om det är något du inte förstår, och säg till om det är något du vill att vi ska repetera tillsammans. Vi har fortfarande tid på oss.
Bra jobbat i idag!
Kom ihåg att prata mycket svenska (och fika oftare!)
Läxa till nästa gång (10 mars)
Mejla mig
Du som inte hann/orkade/kunde/ville göra förra veckans "presens perfekt och preteritum"-läxa får en ny chans!
Läs Rebeccas mejl på sidan 91 i Textboken. Skriv ett mejl och berätta om hur din vecka har varit och vad du gjort. Kom ihåg att växla mellan presens perfekt och preteritum. Skicka ditt mejl (5-10 meningar) till mig senast på fredag. Använd e-postadressen/formuläret längst ner på den här sidan.
Övningsboken (repetera det vi har pratat om idag)
sid 48: Repetera hjälpverb (kapitel 5);
sid 79-80: Hjälpverb;
sid 81: Prepositioner;
sid 89-90: Tidsprepositioner;
sid 91-92: Rumsprepositioner;
sid 85: Gå och åk;
Bonusläxa (om du har tid)
Webbövningar (finns på Rivstarts webbsida under "Facit, ordlistor och hörförståelse")
Kapitel 8, Grammatik, "Hjälpverb";*
Kapitel 8, Grammatik, "Prepositioner";
Kapitel 9, Grammatik, "Går och åker";
Kapitel 9, Grammatik, "Tidsprepositioner";
Kapitel 9, Grammatik, "Prepositioner i på";
***
Träff 4 - 24 februari
Vad har du gjort i veckan? Vad gjorde du i måndags?
När ska vi använda presens perfekt (har + supinum) och när ska vi använda preteritum?
Vi får förstås inte alla svar i kapitel 8, men i dag pratade vi länge om två (av tre) huvudregler.
Vi använder alltså presens perfekt ...
... när resultatet är viktigare än tiden
... när aktiviteten fortfarande pågår
... (kommer i kapitel 13:) tillsammans med så kallade NU-adverb .
Har du diskat? (Frågan om du har diskat är viktigare än exakt när du i så fall diskade = presens perfekt.)
Diskade du i fredags? (Tidpunkten är viktig och preciserad: i fredags = preteritum)
Jag har inte diskat! (Tidpunkten är inte viktig, det som är viktigt är om aktiviteten - alltså diskandet - har ägt rum eller inte = presens perfekt.)
Jag har diskat i flera timmar. (Här pågår diskandet fortfarande = presens perfekt.)
Jag diskade (inte) i går. (Tidpunkten är mest relevant, och det är inte jätteviktigt om aktiviteten har ägt rum eller inte = preteritum.)
Jag har bara jobbat på Ericsson i några månader. (Men jag jobbar där fortfarande = pågående = presens perfekt).
Jag jobbade bara på Ericsson i några månader. (Men jag jobbar inte där längre = avslutat = preteritum).
Jag har åkt skidor / Jag har aldrig åkt skidor. (Generell tid, aldrig eller någon gång: om/att jag har åkt skidor är viktigare än när jag eventuellt åkte skidor = presens perfekt)
Jag åkte (inte) skidor när jag var i Österrike. (En preciserad tidpunkt = preteritum)
Jag har bott i Stockholm i tio år. (Och jag bor där fortfarande = pågående = presens perfekt).
Jag bodde i Stockholm i tio år. (Men jag bor inte där längre = avslutat = preteritum).
Okej, det räcker för den här gången. Reglerna finns också på sidan 230 i Textboken och mycket mer om presens perfekt kommer alltså i kapitel 13, och sen fler gånger på B-nivå.
I dag har vi också använt adverb för att berätta var vi är (position) och var vi är på väg (destination):
"Vi är/sitter/ligger/bor/sover/badar/myser/äter hemma." (Tillsammans med positionsadverb använder vi "stilla" verb.)
men
"Vi går/åker/ringer/kommer/flyttar/springer/hoppar/rusar/flyger hem." (Tillsammans med destinationsadverb använder vi "rörliga" verb.)
Och så tränade vi uttal, hörförståelse och stavning. Vi fokuserade på ord som innehåller rd, rl, rn, rt och rs - men vi fick också med ett par homofoner: "Jag har gärna en hjärna av järn."
Det var visserligen kallt och snöade, men solen sken också i Stockholm i dag.
Och nästa gång kommer vi precis som vanligt att prata om vädret och om vad vi har gjort i veckan.
Men vi kommer dessutom att prata om prepositioner för plats och tid, och om skillnaden mellan gå och åka ... fast mest ska vi träna på att använda olika hjälpverb. Som ni kanske minns så introducerades några hjälpverb i kapitel 4: ska/skulle, vill, kan och måste, och i kapitel 8 presenteras fler: bör/borde, får, måste, hinner, orkar och behöver.
Men tills vi ses nästa gång: Prata mycket svenska!
PS: Kom ihåg att ni kan öva hörförståelse (och läsning/uttal) genom att lyssna på ljudfilerna som finns på Rivstarts webbsida under "Ljudfiler".
Och du som inte bor i en lyhörd lägenhet kan sjunga på svenska i duschen!
PS 2: Här kan du se resultatet av kursutvärderingen. Majoriteten vill ha mer konversation, hörövningar och övningar i små grupper samt mer om Sveriges kultur och traditioner, så det försöker jag ordna till nästa gång. Och ni får självklart säga till om det är något särskilt ni vill att vi ska prata om på lektionerna framöver.
Läxa till nästa gång (3 mars)
Mejla mig
Läs Rebeccas mejl på sidan 91 i Textboken. Skriv ett mejl och berätta om hur din vecka har varit och vad du gjort. Kom ihåg att växla mellan presens perfekt och preteritum.
Skicka ditt mejl (5-10 meningar) till mig senast på fredag. Använd e-postadressen/formuläret längst ner på den här sidan.
Öva uttal
1. Lyssna flera gånger på ljudfil 61 (finns på Rivstarts webbsida). Hur låter rd, rl, rn, rt och rs?
2. Se filmerna - öva när du är hemma (och inte på bussen hem från jobbet).
Övningsboken (repetera det vi har pratat om idag)
sid 75 -76 "Verb: presens perfekt (har + supinum)" Övning 1A + 1B;
sid 76-77 "Verb: Preteritum eller presens perfekt";
sid 77 "Adverb: Hem/hemma";
sid 78 "Vad är det för väder?";
sid 84: "11. Verb: infinitiv, presens eller presens perfekt"
Kom ihåg att kontrollera dina svar mot facit för övningsboken som finns på Rivstarts webbsida.
Bonusläxa (om du har tid)
Webbövningar (finns på Rivstarts webbsida under "Facit, ordlistor och hörförståelse")
Kapitel 8, Grammatik: "Adverb: hem/hemma", "Verb: preteritum eller presens perfekt", "Verb: tempus", "Verbgrupperna 1-4: preteritum", "Verbgrupper 1-4: supinum"
Kapitel 8, Ord och fraser: "Vädret".
***
Träff 3 - 17 februari
I dag jobbade vi intensivt med kongruens: hur vi använder obestämd artikel (en, ett) och indefinita pronomen (flera, ingen, inget, inga, någon, något, några) tillsammans med adjektiv och substantiv, och hur substantivets genus (en-ord eller ett-ord) och numerus (singular eller plural) bestämmer formen på artikel/pronomen (en bil, ingen bil, någon bil - ett hus, inget hus, något hus - flera hundar, inga hundar, några hundar) och på adjektiv (en/ingen/någon fin liten bil - ett/inget/något fint litet hus - flera/inga/några fina små hundar).
Sen komparerade vi adjektiv: Mitt barn är litet och fult, deras barn är mindre och fulare än hans barn, men ditt barn är minst och fulast. (Och kom ihåg: det är skillnad på fula barn och fulla barn.)
Vi konstaterade också att många bor på tredje våningen och att Tyskland ligger på första plats i medalj-ligan (men de flesta av oss har ingen koll på OS).
(Och inom parentes: Lyssna på hur svenskar pratar med varandra i olika situationer. Det kan liksom vara bra att ha typ utfyllnadsord, alltså ord som vi kan säga medan vi, du vet, letar efter det rätta ordet, alltså så det inte liksom blir helt tyst, typ, jättelänge om vi måste tänka samtidigt som vi pratar med någon. Och när någon annan pratar och vi håller med så nickar vi bara och säger absolut, exakt, precis. Men vi skriver förstås inte så.)
Nästa vecka fortsätter vi med kapitel 8: Vi ska prata om adverb för destination ("Jag gick hem.") och för position ("Du är hemma."), och om skillnaden mellan preteritum och presens perfekt. Dessutom kommer vi att träna uttal: hur låter ljuden rd, rl, rn, rt och rs som finns i ord som bord, ärlig, barn, kort, först?
Annars då?
Jo, vid rasten nästa gång har vi kommit halvvägs i kursen. Därför är det dags att göra en utvärdering och bestämma hur vi ska jobba resten av kursen. Vill du ha mer grammatik? Mer övningar i par eller i helklass?
Den som vill kan fylla i pdf:en Mittutvärdering språk i förväg och ta med, men utvärderingen kommer förstås också att finnas på papper på lördag.
Ses då!
Prata mycket svenska.
Läxa till nästa gång (24 februari)
Öva uttal
Vokalen u - igen - öva både på långa u som i fula och på korta u som i fulla
och lyssna noga på skillnaden mellan bokstaven o och bokstaven u:
och när ni ändå håller på: öva på y också
Övningsboken (repetera allt som vi har pratat om idag)
sid 63-64: "Indefinita pronomen: någon/något/några"
sid 64-65: "Adjektiv"
sid 65-66: "Indefinita pronomen: ingen/inget/inga"
sid 67-68: "Substantiv: bestämd form plural"
sid 68-69: "Adjektiv: komparation"
sid 70: "Adjektivmotsats i komparativ"
sid 72: "Indefinita pronomen + adjektiv + substantiv"
sid 76: "Ordningstal och månader"
Kom ihåg att kontrollera dina svar mot facit för övningsboken som finns på Rivstarts webbsida.
Bonusläxa (utöver, eller istället för, övningarna i boken)
Webbövningar (finns på Rivstarts webbsida under "Facit, ordlistor och hörförståelse")
Kapitel 6, Grammatik: "Substantiv: bestämd och obestämd form"
Kapitel 7, Grammatik: Gör minst två övningar av "Substantiv 1: alla former", "Substantiv 2: alla grupper", "Substantiv efter demonstrativa pronomen 1", "Substantiv efter demonstrativa pronomen 2" och minst tre övningar av "Adjektiv: komparation 1", "Adjektiv komparation 2", "Indefinita pronomen: inte någon, inte något, inte några", "Indefinita pronomen: ingen, inget, inga", "Indefinita pronomen + adjektiv + substantiv" och "Demonstrativa pronomen".
Kapitel 7, Ord och fraser: "Adjektiv: motsatser"
Kapitel 8, Ord och fraser: "Ordningstal"
***
Träff 2 - 10 februari
I dag fortsatte vi att arbeta med kapitel 6 i Rivstart.
Vi pratade väldigt mycket om de olika verbgrupperna och vi tränade särskilt på att böja verben i preteritum.
(Klicka här för att hämta en pdf med verben som vi tränade på i dag. Om du är osäker på vad verben betyder eller hur de ska böjas kan du slå upp dem på svenska.se (eller på Cooljugator). Försök att använda preteritumformen av varje verb i en mening: Hon gick på bio i går. Jag hjälpte min man med läxan. Han åkte till Gävle i lördags.)
Vi började också att arbeta med kapitel 7, och vi pratade om kläder och färger. Men mest pratade vi om adjektiv.
(Tydliga tabeller över hur adjektiven böjs och används finns i Textboken på sidan 233-235. Där kan du också läsa om vilka adjektiv som är speciella.)
I dag använde vi även indefinita pronomen: "Har du någon röd penna?" "Nej, jag har ingen röd penna."
Om en vecka fortsätter vi att arbeta med kapitel 7. Då kommer vi bland annat att prata om substantiv i bestämd och obestämd form. Vi kommer också att komparera adjektiv (fin, finare, finast; bra, bättre, bäst).
Dessutom ska vi börja jobba med kapitel 8 och prata om ordningstal (första, andra, tredje )
Läxa till nästa gång (17 februari)
Textboken
sidan 69. Övning 2B: Skriv adjektivmotsatser.
sidan 71. Övning 3D: Skriv fem meningar där du använder indefinit pronomen.
Övningsboken
sidan 57. Övning 5: Fyll i verben.
sidan 61. Övning 11: Fyll i verbgruppen.
sidan 61. Övning 12: Fyll i de olika substantivformerna.
Bonusläxa (om du har tid)
Övningsboken
sidan 64. Övning 2A: Skriv adjektivets motsats.
sidan 65 Övning 2B: välj rätt adjektiv.
sidan 59, 60 och 62. Repetera!
Webbövningar (finns på Rivstarts webbsida under "Facit, ordlistor och hörförståelse")
kapitel 6, "Grammatik": Gör de fyra verb-övningarna.
kapitel 6, "Grammatik": Gör övningen "Adjektiv efter verb"
kapitel 7, "Ord och fraser": Gör övningen "Adjektiv: motsatser"
kapitel 7, "Grammatik": Gör övningen "Verb: Presens och preteritum"
Och prata mycket svenska!
Mycket bra jobbat i dag.
Vi ses om en vecka.
***
Träff 1 - 3 februari
I dag har vi presenterat oss för varandra. Vi har berättat om oss själva (varifrån vi kommer, var vi bor, vilka språk vi kan, hur gamla vi är, när vi fyller år) och vi har berättat om våra familjer (partner, barn, husdjur).
Vi började arbeta med kapitel 6.
Vi pratade bland annat om släktingar (syskon, föräldrar, mostrar och fastrar, morbröder och farbröder och andra som vi är släkt med), och använde relativt pronomen ("Jag har en bror som har en hund som är svart, vit och grå", "Jag har en pappa som är pensionär").
Vi använde också subjektspronomen ("Jag har en penna"), objektspronomen ("Jag ger pennan till dig") och possessiva pronomen ("Det var min penna, nu är det din penna").
Vi pratade lite om uttal, särskilt om y och u ("bryt brunt bröd"), om både och/varken eller, och så repeterade vi frekvensadverb (aldrig, sällan, ibland, ofta, alltid).
Inför nästa gång tittade vi på tidsadverben på sidan 58 i textboken (i måndags, i lördags, i höstas).
Nästa vecka kommer vi att prata mer om verb i preteritum och ni ska få berätta vad ni har gjort i veckan.
Läxa till nästa vecka
Textboken
sidan 61, övning 2B: Skriv meningar med possessiva pronomen och adjektiv.
sidan 62, "Dynamitkungen": Läs texten, både tyst och högt, slå upp ord du inte förstår. (Du kan också lyssna på texten. Ljudfilen finns på Rivstarts webbsida.)
sidan 63, övning 3A: Kombinera verbgrupp med rätt beskrivning
Övningsboken
sidan 58, övning 6: Skriv om meningarna. Byt ut namnen mot subjektspronomen eller objektspronomen.
Och prata mycket svenska!
Bonusläxa (om du har tid)
Övningsboken
sidan 53 - 56: Repetera de olika formerna av pronomen.
Webbövningar (finns på Rivstarts webbsida under "Övrigt")
Kapitel 6, "Ord och fraser": Gör övningarna"Släktord" och "Fraser".
Kapitel 6, "Grammatik": Gör övningarna "Substantiv: bestämd och obestämd form", "Possessiva pronomen", "Objektspronomen 1" och "Objektspronomen 2".
***
Hej och välkommen till kursen!
Vi kommer att arbeta med kapitel 6 till 10 i boken Rivstart A1/A2 under sju lördagar, från och med 3 februari till och med 17 mars. Du hittar kursplanen som pdf-fil här.
På den här sidan kommer jag efter varje lektion skriva lite kort om vad vi gått igenom, påminna om läxan till nästa vecka och kanske lägga ut extra material som vi pratat om.
Kom ihåg att prata mycket svenska!
/susanna
Klicka här eller använd formuläret om du vill mejla mig:
[contact-form-7 id="114" title="Kontakt"]