🌈 ALFABETET

Det svenska alfabetet är en variant av det moderna latinska alfabetet. Det består av 29 bokstäver, varav 26 är det latinska alfabetets grundbokstäver och tre är latinska bokstäver modifierade med diakritiska tecken (⟨å⟩, ⟨ä⟩ och ⟨ö⟩).

Alfabetet består av 9 vokaler (⟨a⟩, ⟨e⟩, ⟨i⟩, ⟨o⟩, ⟨u⟩, ⟨y⟩, ⟨å⟩, ⟨ä⟩, ⟨ö⟩) och 20 konsonanter. Vokalerna kan vara långa eller korta. I den här tabellen ser du att långa vokaler markeras med ”ː”. Långa vokaler och korta vokaler skrivs oftast med samma bokstav, men de låter olika (jämför ”glas” [’glɑːs] {lång vokal} med ”glass” [’glasː] {kort vokal}). Titta på tabellen nedan!

Konsonanterna kan också, ibland, uttalas på lite olika sätt, beroende på omgivningen. Vissa konsonanter uttalas på väldigt olika sätt, beroende på om de följs av så kallade ”hårda vokaler” (eller rättare sagt ”bakre”/”centrala” vokaler) eller ”mjuka vokaler” (rättare sagt ”främre” vokaler). De så kallade hårda vokalerna är ⟨a⟩, ⟨o⟩, ⟨u⟩ och ⟨å⟩. De så kallade mjuka vokalerna är ⟨e⟩, ⟨i⟩, ⟨y⟩, ⟨ä⟩ och ⟨ö⟩. Mer om hårda/mjuka vokaler lite längre ner!

Jämför ”campus” [’kam:pɵs] med ”cider” [’siːdɛr].

Jämför ”komma” [`ko’m:a] med ”köra” [`ɕœː’ra].

Jämför ”gata” [`gɑː’ta] med ”göra” [`ʝœː’ra].

	Bok-stavens namn	Konsonanter		Vokaler
		Markering i skrift	Fonetiskt tecken	Lång vokal		Kort vokal
		Markering i skrift	Fonetiskt tecken	Markering i skrift	Fonetiskt tecken	Markering i skrift	Fonetiskt tecken
A	a			glas	[ɑː]	glass	[a]
B	be	bok	[b]
C¹	se	campus	[k]
C¹	se	cider	[s]
D²	de	dop	[d]
E	e			heter	[eː]	hette	[ɛ]
F	eff	fot	[f]
G	ge	god	[g]
G	ge	göra	[ʝ]
H	hå	hot	[h]
I³	ij			skriver	[iː]	sitter	[ɪ]
J	jij	jord	[ʝ]
K	k^hå	kon	[k]
K	k^hå	köra	[ɕ]
L⁴	ell	lov	[l]
M	emm	mod	[m]
N	enn	nod	[n]
O	o			bor	[uː]	bott	[ʊ]
O	o			son	[oː]	boll	[ɔ]
P	p^he	pol	[p]
Q⁵	k^hu	quiche	[k]
R⁶	err	rov	[r]
S	ess	sot	[s]
T	t^he	tok	[t]
U	u			gul	[ʉː]	guld	[ɵ]
V	ve	våt	[v]
W⁷	dubbel-ve	webb	[v]
X	eks	väx	[ks]
Y	yj			dyr	[yː]	tyst	[ʏ]
Z⁸	säta	zebra	[s]
Å	å			månad	[oː]	måndag	[ɔ]
Ä	ä			vägen	[ɛː]	väggen	[ɛ]
Ä	ä			där	[æː]	färg	[æ]
Ö	ö			öga	[øː]	fönster	[ø]
Ö	ö			öra	[ɶː]	dörren	[ɶ]

Fotnoter:

1. Bokstaven ⟨c⟩ används inte speciellt mycket i början av ord på svenska – den finns oftast i lånord (”internationella” ord, som till exempel ”campus”, ”curry”, ”cocktail”, ”cykel”, ”cabernet”, ”café”, ”campa”, ”celebritet”, ”censur”, ”cyklon”…).

2. Konsonanten /d/ uttalas ibland [ɾ], som i spanskans ’pero’ [’pɛɾo], eller engelskans ’water’ [ˈwɔɾɚ] (amerikansk engelska), eller japanskans ’これ’ [ko’ɾɛ]. Detta händer när vi har en lång vokal som efterföljs av ett obetonat ord [oftast ett pronomen] som börjar på /d/. Till exempel: ”Vad sa du?” uttalas /vasɑːɾɵ/, inte */vasɑːdɵ/.

3. En mycket känd (!) variant (allofon) av /i/-ljudet är det så kallade ”Viby-i:et” eller ”Lidingö-i:et”. Det är ett mer ”dämpat” eller ”surrande” /i/-ljud, och förekommer i vissa svenska dialekter. ”Viby-i:et” transkriberas ofta så här: [ɨ]. Lyssna på jämförelsen mellan standarduttalet av långt /i/ ([iː]) och uttalet med långt ”Viby-i” ([ɨː]) i ordet ’liten’: [iː, ɨː, `liː’tɛn, `lɨː’tɛn]

4. I vissa dialekter av svenskan finns det en tendens att uttala /l/-ljudet nästan som /r/. Det kallas för ”tjockt l” eller ”kakuminalt l” [ɽ]. Jämför, i ordet ’mjölk’, standarduttalet [’mjœlːk] och uttal med ”tjockt l” [’mjœɽːk].

5. Bokstaven ⟨q⟩ används inte speciellt mycket på svenska – den finns oftast i lånord (”internationella” ord, som till exempel ”queer”, ”quinoa”, ”quiz”, ”iq”, ”niqab”…).

6. Det finns många olika /r/-ljud i svenskan. I standardsvenska uttalas /r/-ljudet som ett rullande ljud ([r]). Uttalet av /r/ varierar stort mellan olika regioner i Sverige och mellan olika talare. Dessutom påverkas /r/ av ljuden det omges av (det genomgår assimilation). En ganska utspridd variant av /r/ är [ʁ]. Lyssna på ordet ’rad’ först med standard [r] och sedan med tungrots-r [ʁ]. (Typiskt för några varieteter av svenskan –bland dem, de svenska utjämnade dialekter och regionala former av standardsvenska som i dag brukas i Skåne– är att diftongera lång vokal, som i exemplet nedan. Ordet ’rad’ uttalas alltså [ʁɛ̆ɑːd], inte *[ʁɑːd], på skånska.)

7. Bokstaven ⟨w⟩ används inte speciellt mycket på svenska – den finns oftast i lånord (”internationella” ord, som till exempel ”wasabi”, ”wc”, ”whiskey”, ”webb”…). Ibland uttalas det [w] och ibland [v]; det är nog oftast en smakfråga.

8. På svenska har vi inget ljud som motsvaras av /z/-ljudet som finns i ord som ’zoo’ [zuː] eller ’lazy’ [ˈleɪzi] (på engelska), eller ’désert’ [deˈzɛʁ] eller ’poison’ [pwaˈzɔ̃] (på franska). På svenska säger vi alltid [s], även om vi skriver ⟨z⟩! Till exempel: ordet ’frisör’ [frɪˈsœːr].

Lyssna på vokalljuden!

Långt ”a”: [ɑː] som i ’glas’

Kort ”a”: [a] som i ’glass’

Långt ”e”: [eː] som i ’heter’

Kort ”e”: [ɛ] som i ’hette’

Långt ”i”: [iː] som i ’skriver’

Kort ”i”: [ɪ] som i ’sitter’

Långt ”o”: [uː] som i ’bor’

Kort ”o”: [ʊ] som i ’bott’

OBSERVERA: bokstaven ”o” uttalas ibland som bokstaven ”å” (alltså [oː] när ljudet är långt, och [ɔ] när ljudet är kort)!

Långt ”o”: [oː] som i ’son’

Kort ”o”: [ɔ] som i ’boll’

Långt ”u”: [ʉː] som i ’gul’

Kort ”u”: [ɵ] som i ’guld’

Långt ”y”: [yː] som i ’dyr’

Kort ”y”: [ʏ] som i ’tyst’

Långt ”å”: [oː] som i ’månad’

Kort ”å”: [ɔ] som i ’måndag’

Långt ”ä”: [ɛː] som i ’vägen’

Kort ”ä”: [ɛ] som i ’väggen’

OBSERVERA: ”ä” blir mer öppen framför [r]!

Långt ”ä”: [æː] som i ’där’

Kort ”ä”: [æ] som i ’färg’

Långt ”ö”: [øː] som i ’öga’

Kort ”ö”: [ø] som i ’fönster’

OBSERVERA: ”ö” blir mer öppen framför [r]!

Långt ”ö”: [ɶː] som i ’öra’

Kort ”ö”: [œ] som i ’dörren’

🌈 LJUD UTAN BOKSTÄVER…

På svenska har vi 8–9 ljud som inte direkt (eller inte endast) motsvaras av en enda bokstav, nämligen ”sju-ljudet” ([ɧ], alternativt [ʃ]), ”tjugo-ljudet” ([ɕ]), ”eng-ljudet” ([ŋ]), supradentalerna eller retroflexerna ([ʂ], [ʈ], [ɖ], [ɳ] och [ɭ]), och ”ji-ljudet” ([ʝ]). De här ljuden kan skrivas på lite olika sätt.

Ljudets namn	Fonetiskt tecken	Skrivs	Exempel	Uttal
7-ljudet	[ɧ] eller [ʃ]	sj	sju	[’ɧʉː] eller [’ʃʉː]
		sk	skön	[’ɧøːn] eller [’ʃøːn]
		skj	skjuta	[`ɧʉː’ta] eller [`ʃʉː’ta]
		sch	schack	[’ɧakː] eller [’ʃakː]
		stj	stjärna	[`ɧæː’ɳa] eller [`ʃæː’ɳa]
		ch	choklad	[ɧʊ’klɑːd] eller [ʃʊ’klɑːd]
		–ti–	station	[stɑ’ɧuːn] eller [stɑ’ʃuːn]
		j	jour	[’ɧuːr] eller [’ʃuːr]
		g	geni	[ɧɛ’niː] eller [ʃɛ’niː]
20-ljudet	[ɕ]	tj	tjugo	[`ɕʉː’gʊ]
		k	köra	[’ɕœːra]
		kj	kjol	[’ɕuːl]
		ch	check	[’ɕɛkː]
eng-ljudet	[ŋ]	ng	många	[’moŋːa]
		g	regn	[’rɛŋːn]
		n	bank	[’baŋːk]
supradentaler eller retroflexer	[ʂ]	–rs–	först	[’fœʂːt]
	[ʈ]	–rt–	sport	[’spɔʈː]
	[ɖ]	–rd–	bord	[’buːɖ]
	[ɳ]	–rn–	barn	[’bɑːɳ]
	[ɭ]	–rl–	pärla	[`pæː’ɭa]
ji-ljudet	[ʝ]	j	jag	[’ʝɑːg]
		g	gör	[’ʝɶːr]
		dj	djur	[’ʝʉːr]
		gj	gjorde	[`ʝuː’ɖɛ]
		hj	hjälp	[’ʝɛlːp]
		lj	ljud	[’ʝʉːd]

🌈 LYSSNA PÅ [ɧ], [ʃ], [ɕ], [ŋ], [ʂ], [ʈ], [ɖ], [ɳ], [ɭ]), [ʝ]

Det kan kännas lite svårt i början med de här ljuden. Ingen panik! Det kommer med tiden. 🙂

7-ljudet [ɧ] : sju, skön, skjuta, schack, stjärna, choklad, station, jour, geni

OBSERVERA: 7-ljudet kan också uttalas [ʃ] – det beror lite på dialekt eller person (eller både och!). Lyssna på hur folk pratar där du bor och imitera : sju, skön, skjuta, schack, stjärna, choklad, station, jour, geni

20-ljudet [ɕ] : tjugo, köra, kjol, check

eng-ljudet [ŋ] : många, regn, bank

retroflext [ʂ] : först, förstå, person, ursäkta

retroflext [ʈ] : sport, borta, fort, hårt

retroflext [ɖ] : bord, hård, värd, vård

retroflext [ɳ] : barn, björn, vintern, gärna

retroflext [ɭ] : pärla, härlig, porla

ji-ljudet [ʝ] : jag, gör, djur, gjorde, hjälp, ljud

OBSERVERA: ji-ljudet kan också uttalas [j] – det beror lite på (bland annat) om man vill betona just det ordet eller inte. Om man inte vill betona ord som innehåller ji-ljudet, så uttalar man oftast [j] : jag, gör, djur, gjorde, hjälp, ljud

🌈 MIMA FRAMFÖR SPEGELN!

Vokalerna kan vara rundade (y, ö, u, o, å) eller orundade (i, e, ä, a). De kan vara främre eller bakre, slutna eller öppna… Man måste tänka på vad man gör med läpparna, var man placerar tungan… usch, det är så mycket att hålla reda på! Hur ska man göra? Jo, det bästa är att lyssna och imitera, lyssna och imitera, lyssna och imitera, lyssna och imitera…

Gå till badrummet, titta på dig själv i spegeln, och mima… mima… mima tills det låter som det ska! Titta på de här bilderna och testa bara – kolla om du kan göra samma sak… Lycka till! 🙂

🌈 HÅRDA VOKALER…? MJUKA VOKALER…?

På svenska har vi så kallade ”hårda” vokaler och ”mjuka” vokaler. De hårda vokalerna är: ⟨a⟩, ⟨u⟩, ⟨o⟩ och ⟨å⟩. De mjuka vokalerna är: ⟨i⟩, ⟨e⟩, ⟨ä⟩, ⟨ö⟩ och ⟨y⟩. På svenska finns det två bokstäver (⟨g⟩ och ⟨k⟩) och en kombination av två bokstäver (⟨sk⟩) som ofta uttalas på ett sätt när de står framför en hård vokal, och på ett annat sätt när de står framför en mjuk vokal. Men det är inte alltid så – det finns undantag! Titta!

⟨g⟩ + hård vokal = [g] (ex. gata, guld, god, gå)

⟨g⟩ + mjuk vokal = [ʝ] (ex. gift, ge, gärna, göra, gym) [*undantag: gem, gegga, gejser, geisha]

⟨k⟩ + hård vokal = [k] (ex. kaffe, kul, komma, kål)

⟨k⟩ + mjuk vokal = [ɕ] (ex. Kina, kemi, kär, köra, kyrka) [*undantag: kille, kissa, kör, kebab, keltisk, kenyan, keps]

⟨sk⟩ + hård vokal = [sk] (ex. skaka, skugga, skola, skål) [*undantag: människa, människor]

⟨sk⟩ + mjuk vokal = [ɧ] (ex. skidor, sked, skägg, skön, skylt) [*undantag: skeptisk, skelett, skejta, skippa]

TIPS! Kom ihåg de hårda och mjuka vokalerna med hjälp av de här ramsorna!

Hårda vokaler: Apan Odlar Utan Åker (”the monkey farms without a field”)

Mjuka vokaler: Erik Ifrån Ystad Äter Ödlor (”Erik from Ystad eats lizards”)

🌈 LATHUND

Här har du en lathund (cheat-sheet) för [g], [k] och [sk] + hårda vokaler VS [ʝ], [ɕ] och [ɧ] + mjuka vokaler. Hoppas det hjälper!

🌈 IPA [aɪ pʰiː eɪ]

Samma bokstav kan ofta stå för flera olika ljud. När man lär sig nya språk, är det därför bra att kunna det internationella fonetiska alfabetet IPA (International Phonetic Alphabet). I IPA står varje tecken för ett språkljud. Med IPA undviker man alltså att blanda ihop stavningen med uttalet.

Har du hört talas om International Phonetic Alphabet ([ɪntəˈnæʃənəl fəˈnɛtɪk ˈalfəbɛt])? Klicka här och testa själv! IPA-Chart