{"id":9933,"date":"2026-02-17T11:07:29","date_gmt":"2026-02-17T10:07:29","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/?page_id=9933"},"modified":"2026-02-17T11:07:29","modified_gmt":"2026-02-17T10:07:29","slug":"grammatiktest-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/grammatiktest-2\/","title":{"rendered":"Grammatiktest 2"},"content":{"rendered":"

KG 2<\/strong><\/p>\n

1 b. P\u00e5 50-talet hade de en ganska stor villa.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Prepositionen \u201dp\u00e5\u201d anv\u00e4nds framf\u00f6r \u201d-talet\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

2 b. Deras hyresg\u00e4ster fick anv\u00e4nda k\u00f6ket.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Preteritumformen av verbet \u201df\u00e5\u201d \u00e4r \u201dfick\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

3 a. Han gl\u00f6mde ofta nyckeln.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Preteritumformen av verbet \u201dgl\u00f6mma\u201d \u00e4r \u201dgl\u00f6mde\u201d. Stavningsregel: m dubbeltecknas inte mellan en vokal och en konsonant.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

4 b. Ungef\u00e4r samtidigt h\u00e4nde det n\u00e5got med henne.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Objektsform efter preposition.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

5 a. Hon duschade snabbt p\u00e5 morgonen.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Adverbet best\u00e4mmer verbet (svarar p\u00e5 fr\u00e5gan: Hur?) (-t = adverb\u00e4ndelse)<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

6 b. Hon kom till Sverige 1977.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Man har ingen preposition framf\u00f6r \u00e5rtal.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

7 b. Hon har en vit telefon hemma.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Adverbet \u201dhemma\u201d uttrycker befintlighet utan preposition. Jfr. \u201di hemmet\u201d, d.v.s. preposition + substantiv.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

8 a. Jag tr\u00e4ffade henne i s\u00f6ndags.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Veckodagar i f\u00f6rfluten tid konstrueras med prepositionen \u201di\u201d + -s p\u00e5 substantivet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

9 a. Vad ska du g\u00f6ra i sommar?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Tidsprepositionen \u201di\u201d betecknar framtid vid \u00e5rstider.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

10 b. Vad brukar du g\u00f6ra p\u00e5 l\u00f6rdagarna?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dP\u00e5\u201d + veckodag i best\u00e4md form uttrycker tid i allm\u00e4nhet (= varje l\u00f6rdag).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

11 a. De tr\u00e4ffas en g\u00e5ng i m\u00e5naden.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dI\u201d \u00e4r en tidspreposition som svarar p\u00e5 fr\u00e5gan: Hur ofta?<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

12 b. Han \u00e5ker utomlands flera g\u00e5nger om \u00e5ret.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dOm\u201d \u00e4r en tidspreposition som svara p\u00e5 fr\u00e5gan: Hur ofta? Anv\u00e4nds endast om \u201ddag\u201d, \u201d\u00e5r\u201d och \u201ddygn\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

13 b. Vart ska du \u00e5ka p\u00e5 semester i \u00e5r. <\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dVart\u201d \u00e4r ett adverb som betecknar riktning\/r\u00f6relse.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

14 b. Jag ska \u00e4ta ute ikv\u00e4ll.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dUte\u201d \u00e4r ett adverb som betecknar befintlighet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

15 c. Han g\u00e5r fr\u00e5n T-banan till universitetet p\u00e5 5 minuter. <\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dP\u00e5\u201d \u00e4r en tidspreposition som svara p\u00e5 fr\u00e5gan: Hur l\u00e5ng tid beh\u00f6ver (anv\u00e4nder) man f\u00f6r att g\u00f6ra n\u00e5got? Tidsl\u00e4ngd + avslutad handling.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

16 c. Ljusen \u00e4r t\u00e4nda.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter bl.a. \u201dvara\u201d anv\u00e4nds predikatsfyllnad och ej adverb. Predikatsfyllnad st\u00e5r i plural liksom subjektet det syftar tillbaka p\u00e5 (kongruens).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

17 b. Det finns m\u00e5nga hotell i Stockholm.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ett-ord som slutar p\u00e5 konsonant har ingen \u00e4ndelse i plural.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

18 b. Jag har tre r\u00f6da tulpaner p\u00e5 bordet.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

En-ord som har betoning p\u00e5 sista stavelsen har -er i plural.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

19 a. Jag vill ha de vita lamporna.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Plural best\u00e4md form: -na.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

20 b. N\u00e4sta morgon k\u00f6pte jag en lokaltidning p\u00e5 stationen.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Substantivet st\u00e5r alltid i obest\u00e4md form efter \u201dn\u00e4sta\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

21 a. Vilken vacker tavla!<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter bl.a. \u201dvilken\u201d f\u00f6ljer obest\u00e4md form av adjektiv + obest\u00e4md form av substantiv.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

22 b. Huset ligger trevligt p\u00e5 ett berg i skogen.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 5.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

23 b. Jag k\u00e4nner mig lite sjuk idag.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter bl.a. \u201dvara\u201d, \u201dbli\u201d, \u201dse .. ut\u201d, \u201dk\u00e4nna sig\u201d, \u201dverka\u201d anv\u00e4nds predikatsfyllnad, ej adverb.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

24 c. De blev s\u00e5 glada n\u00e4r de fick se oss. <\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 23.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

25 c. Varf\u00f6r \u00e4r du s\u00e5 arg p\u00e5 honom?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Adjektivet \u201darg\u201d kombineras med prepositionen \u201dp\u00e5\u201d (negativ k\u00e4nsla; jfr \u201dtr\u00f6tt p\u00e5\u201d, \u201dgalen p\u00e5\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

26 a. N\u00e4r fl\u00f6g du sist?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dFl\u00f6g\u201d \u00e4r preteritum av \u201dflyga\u201d. \u201dSist\u201d anger f\u00f6rfluten tid.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

27 b. Vi har bytt bil. Nu har vi k\u00f6pt en gammal Volvo.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter verbet \u201dbyta\u201d anv\u00e4nds obest\u00e4md form singular av substantivet. Jfr. \u201dskaka hand\u201d. <\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

28 b. Det \u00e4r den tolfte idag.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Vid datum anv\u00e4nds adjektivets best\u00e4mda artikel; \u201dden\u201d + ordningstal<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

29 c. Var brukar du ta T-banan?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verb nummer tv\u00e5 st\u00e5r i infinitiv.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

30 b. Det \u00e4r kallt idag.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Opersonligt uttryck \u201ddet + vara + adjektiv\u201d. (Jfr. v\u00e4deruttryck: \u201dDet sn\u00f6ar\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

31 a. Vem h\u00e4mtar Lotta p\u00e5 dagis idag?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Befintlighetsprepositionen (\u201dp\u00e5\u201d, \u201di\u201d) efter \u201dh\u00e4mta\u201d, ej riktningspreposition (\u201dtill\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

32 b. N\u00e4sta g\u00e5ng g\u00f6r du inte fel p\u00e5 det h\u00e4r.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 20.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

33 b. Han ber\u00e4ttade f\u00f6r mig att han hade varit sjuk.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dber\u00e4tta ngt f\u00f6r ngn\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

34 a. Jag ska tr\u00e4ffa honom idag.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dtr\u00e4ffa ngn\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

35 b. Jag \u00e5ker fr\u00e5n mitt hem klockan 8.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Obest\u00e4md form av substantiven efter possessiva pronomen.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

36 b. \u00c4r du besviken p\u00e5 mig?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r: \u201dvara besviken p\u00e5 n\u00e5gon\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

37 a. Avesta \u00e4r en liten stad i Dalarna.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dLiten\/litet\u201d = adjektiv (best\u00e4mmer ett substantiv). \u201dLite\u201d = adverb.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

38 b. Mina morf\u00f6r\u00e4ldrar bodde inte s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n oss.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Adverb <\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

39 b. P\u00e5 sommaren \u00e4r Stockholm en vacker stad.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet kommer alltid p\u00e5 andra plats i huvudsats.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

40 b. Vi har alltid bott tillsammans.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ordf\u00f6ljd i huvudsats. Satsadverbialet kommer efter det f\u00f6rsta verbet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

41 c. Varf\u00f6r vill du redan g\u00e5 hem?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ordf\u00f6ljd i fr\u00e5geordsfr\u00e5ga (vid flera verb): fr\u00e5geord + verb 1 + subjekt + satsadverbial + verb 2 + adverb.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

42 b. Kan man inte s\u00e4ga s\u00e5?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ordf\u00f6ljd i ja\/nej-fr\u00e5ga. Omv\u00e4nd ordf\u00f6ljd (=predikat + subjekt)<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

43 a. Jag gjorde en intressant resa f\u00f6rra \u00e5ret.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dF\u00f6rra \u00e5ret\u201d konstrueras utan preposition.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

44 b. L\u00e4ser du svenska p\u00e5 Stockholms universitet?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter genitiv f\u00f6ljer obest\u00e4md form av substantivet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

45 c. Det \u00e4r herr Perssons vackra hus.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter genitiv f\u00f6ljer best\u00e4md form av adjektivet och obest\u00e4md form av substantivet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

46 a. Han b\u00f6rjar arbeta klockan 8 p\u00e5 morgonen.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 29.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

47 b. Vi best\u00e4mde oss f\u00f6r att ta en promenad.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionerna \u00e4r: \u201dbest\u00e4mma sig f\u00f6r ngt\u201d. \u201dbest\u00e4mma sig f\u00f6r att g\u00f6ra ngt\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

48 a. Jag har gl\u00f6mt vad den heter.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Perfekt anv\u00e4nds n\u00e4r ingen best\u00e4md tidpunkt st\u00e5r angiven.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

49 b. P\u00e5 vintern \u00e4r Stockholm ocks\u00e5 fint.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 39.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

50 a. Jag ska ber\u00e4tta mer en annan g\u00e5ng.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Man har normalt obest\u00e4md artikel f\u00f6re adjektivattributet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

KG 2 1 b. P\u00e5 50-talet hade de en ganska stor villa. F\u00f6rklaring: Prepositionen \u201dp\u00e5\u201d anv\u00e4nds framf\u00f6r \u201d-talet\u201d. * 2 b. Deras hyresg\u00e4ster fick anv\u00e4nda k\u00f6ket. F\u00f6rklaring: Preteritumformen av verbet \u201df\u00e5\u201d \u00e4r \u201dfick\u201d. * 3 a. Han gl\u00f6mde ofta nyckeln. F\u00f6rklaring: Preteritumformen av verbet \u201dgl\u00f6mma\u201d \u00e4r \u201dgl\u00f6mde\u201d. Stavningsregel: m dubbeltecknas inte mellan en vokal och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Grammatiktest 2<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":623,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-9933","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9933","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/users\/623"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9933"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9933\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9934,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9933\/revisions\/9934"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9933"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}