{"id":9890,"date":"2026-02-10T07:31:37","date_gmt":"2026-02-10T06:31:37","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/?page_id=9890"},"modified":"2026-02-10T07:31:37","modified_gmt":"2026-02-10T06:31:37","slug":"grammatiktest-4","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/grammatiktest-4\/","title":{"rendered":"Grammatiktest 4"},"content":{"rendered":"<p><strong>KG 4<\/strong><\/p>\n<p><strong>1 b. Vad l\u00e5ngsamt bussen g\u00e5r!<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Adverbet best\u00e4mmer verbet (svarar p\u00e5 fr\u00e5gan: Hur?) (-t=adverb\u00e4ndelse.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>2 b. Arbetar hon p\u00e5 IKEA? Ja, det g\u00f6r hon.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Kortsvar. Vid svar p\u00e5 ja\/nej-fr\u00e5ga ers\u00e4tts fr\u00e5gans verb med en form av \u201dg\u00f6ra\u201d (utom vid hj\u00e4lpverb).<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>3 c. Vi har tv\u00e5 m\u00e5 barn.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Adjektivet \u201dliten\u201d har helt oregelbunden b\u00f6jning. I pluralis alltid \u201dsm\u00e5\u201d.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>4 b. Han undrar vilket berg som \u00e4r h\u00f6gst.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>N\u00e4r fr\u00e5geordet \u00e4r subjekt kr\u00e4vs \u201dsom\u201d i indirekt tal.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>5 a. Jag f\u00f6rst\u00e5r ingenting av vad han sa.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Verbet konstrueras: \u201df\u00f6rst\u00e5 ngt av vad ngn s\u00e4ger\u201d.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>6 c. Det \u00e4r kungens vackra slott.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Adjektivet st\u00e5r i best\u00e4md form och substantivet i obest\u00e4md form efter genitiv.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>7 b. Blir det samma gamla falukorv idag som ig\u00e5r?<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Adjektivet st\u00e5r i best\u00e4md form och substantivet i obest\u00e4md form efter bl.a. \u201dsamma\u201d.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>8 b. Jag b\u00f6rjade studera svenska 1996.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Man har ingen preposition framf\u00f6r \u00e5rtal.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>9 b. Vi blev f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver resultatet.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Efter vissa adjektiv anv\u00e4nds \u201d\u00f6ver\u201d: \u201datt bli f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver ngt\u201d. (\u00c4ven: \u201dglad, ledsen, stolt).<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>10 c. Jag tr\u00e4ffade henne i s\u00f6ndags.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Veckodagar i f\u00f6rfluten tid konstrueras med tidsprepositionen \u201di\u201d + -s p\u00e5 substantivet.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>11 a. Vad ska du g\u00f6ra i sommar?<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201dI\u201d uttrycker framtid vid bl.a. \u00e5rstider.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>12 b. Du f\u00e5r inte g\u00e5r f\u00f6rr\u00e4n du \u00e4r klar.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201dInte \u2026 f\u00f6rr\u00e4n\u201d \u00e4r en underordnad, temporal konjunktion. \u201dF\u00f6rr\u00e4n\u201d fordrar en negation f\u00f6re bisatsen.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>13 b. Han undrar vem som kommer hit.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Indirekt fr\u00e5ga som inleds med interrogativt pronomen (\u201dvem\u201d). Endast n\u00e4r pronomenet st\u00e5r som subjekt m\u00e5ste det f\u00f6ljas av \u201dsom\u201d.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>14 a. Jag bor i s\u00f6dra Stockholm.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Konstruktionerna \u00e4r: \u201di s\u00f6dra Stockholm\u201d och s\u00f6der om Stockholm.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>15 b. Varf\u00f6r vill du inte komma?<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Ordf\u00f6ljd i fr\u00e5geordsfr\u00e5ga: omv\u00e4nd ordf\u00f6ljd (=predikat + subjekt).<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>16 c. Han b\u00f6rjar arbeta klockan 8 p\u00e5 morgonen.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Verb 2 (3, 4) st\u00e5r alltid i infinitiv.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>17 b. Det gick ovanligt bra p\u00e5 provet.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201dOvanligt\u201d \u00e4r ett f\u00f6rst\u00e4rkande adverb som best\u00e4mmer adverbet \u201dbra\u201d.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>18 c. Nobelpristagaren ser mycket lycklig ut.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Man placerar adjektiv mellan \u201dse\u201d och \u201dut\u201d. F\u00f6rst\u00e4rkande adverb s\u00e4tter man f\u00f6re adjektivet.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>19 b. Han brukar alltid komma f\u00f6rsent.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Ordf\u00f6ljd i huvudsats: subjekt + verb 1 + satsadverbial + verb 2 + adverbial.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>20 a. Varf\u00f6r vill du inte g\u00e5 ut idag?<\/strong><\/p>\n<p><strong>Se fr\u00e5ga 15.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>21 a. Barnet \u00e4r inte friskt.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Efter bl.a. \u201dvara\u201d anv\u00e4nds predikatsfyllnad och ej adverb.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>22 b. Tycker du om kinesisk mat?<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201dMat\u201d \u00e4r ett en-ord (utrum), som saknar pluralform.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>23 b. Till slut gjorde jag det.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Verbet st\u00e5r p\u00e5 andra plats i huvudsats.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>24 a. Vad sa den lilla mannen?<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Stavningsregel: n\u00e5gra vanliga ord skrivs med enkelt n i slutet av ordet efter kort vokal (jfr \u201dv\u00e4n\u201d9). Mellan tv\u00e5 vokaler dubbeltecknas n om den f\u00f6rsta vokalen \u00e4r kort (jfr \u201dv\u00e4nnen\u201d)<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>25 b. Han satt kvar.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201dSatt\u201d \u00e4r preteritum av det intransitiva \u201dsitta\u201d. (\u201dSatte\u201d \u00e4r preteritum av det transitiva \u201ds\u00e4tta\u201d).<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>26 a. Katten ligger lugnt i huset och sover.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Ng-ljudet skrivs endast med g framf\u00f6r n (Jfr \u201dtvungen\u201d\/\u201dtvungna\u201d. Man skriver ng framf\u00f6r n om ordets ob\u00f6jda form redan har ng.)<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>27 b. Det var verkligen tr\u00e5kigt att h\u00f6ra.<\/strong><\/p>\n<p><strong>Se fr\u00e5ga 21<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>28 b. Jag ska tr\u00e4ffa henne ikv\u00e4ll.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Verbet konstrueras: \u201dtr\u00e4ffa ngn\u201d<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>29 a. Vi sprang genom skogen.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201dSprang\u201d \u00e4r preteritum av det starka verbet \u201dspringa\u201d.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>30 b. Jag har den starkaste pappan i v\u00e4rlden.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Prepositionen \u00e4r \u201di\u201d.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>31 b. Det \u00e4r trevligt att komma ih\u00e5g sin barndom.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201dAtt komma ih\u00e5g sin barndom\u201d \u00e4r egentligt subjekt och \u201ddet\u201d \u00e4r formellt subjekt. \u201dTrevligt\u201d \u00e4r predikatsfyllnad. \u201dSin\u201d har h\u00e4r generell syftning; \u201dmin\u201d skulle kr\u00e4va \u201djag\u201d. <\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>32 a. Vi hade olika \u00e4mnen i skolan.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Ett-ord som slutar p\u00e5 vokal f\u00e5r -n i plural.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>33 b. Har du varit p\u00e5 Nordiska museet?<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n<p><strong>Man anv\u00e4nder ingen frist\u00e5ende best\u00e4md artikel vid nationalitetsadjektiv i vissa st\u00e5ende uttryck.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>34 a. Kan jag f\u00e5 lite socker?<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201dLite\u201d \u00e4r ett adverb. \u201dLiten\u201d \u00e4r ett adjektiv.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>35 c. Hon kunde inte trivas d\u00e4r.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Modala hj\u00e4lpverb (som \u201dkunna\u201d) st\u00e5r tillsammans med infinitiven av ett annat verb.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>36 b. Efter 15 \u00e5r l\u00e4mnade pappa sitt arbete.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Efter possessivt pronomen kommer alltid obest\u00e4md form av substantivet.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>37 b. Den l\u00e4gsta temperaturen i Valparaiso \u00e4r +5.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Best\u00e4md form superlativ av \u201dl\u00e5g\u201d heter \u201dl\u00e4gsta\u201d. (\u201dL\u00e4ngsta\u201d \u00e4r superlativ av \u201dl\u00e5ng\u201d.)<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>38 a. Kriget b\u00f6rjade samma \u00e5r som jag f\u00f6ddes.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201dSom\u201d \u00e4r h\u00e4r ett relativt pronomen som syftar p\u00e5 korrelatet \u201d\u00e5r\u201d. \u201dAtt\u201d \u00e4r en allm\u00e4n underordnande konjunktion (och kan aldrig vara en relativinledare). (Jfr eng. \u201dthat\u201d = sv \u201dsom\u201d, \u201datt\u201d.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>39 b. Vi tre har alltid bott tillsammans.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Ordf\u00f6ljd i huvudsats. Se fr\u00e5ga 19.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>40 a. Ungef\u00e4r samtidigt h\u00e4nde n\u00e5got med henne.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Objektsform (\u201dhenne\u201d efter preposition.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>41 b. Jag har en vit telefon hemma.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201dHemma\u201d betecknar befintlighet; \u201dhem\u201d anv\u00e4nds vid verb som uttrycker riktning\/r\u00f6relse.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>42 b. Hur m\u00e5nga g\u00e5nger om \u00e5ret \u00e5ker du utomlands?<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201dOm\u201d \u00e4r en tidspreposition som svarar p\u00e5 fr\u00e5gan: Hur ofta? Anv\u00e4nds endast om \u201d\u00e5r\u201d, \u201ddag\u201d och \u201ddygn\u201d.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>43 a. Vill du komma fram till tavlan?<\/strong><\/p>\n<p><strong>Se fr\u00e5ga 41.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>44 b. K\u00f6r f\u00f6rsiktigt!<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Imperativformen \u00e4r densamma som verbstammen.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>45 a. P\u00e5 50-talet hade vi en villa utanf\u00f6r Stockholm.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Perfekt anv\u00e4nds ofta vid upprepad handling och d\u00e4r det inte finns ett best\u00e4mt tidsadverbial i f\u00f6rfluten tid.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>46 a. Hur m\u00e5nga g\u00e5nger har du varit p\u00e5 bio i \u00e5r?<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Perfekt anv\u00e4nds ofta vid upprepad handling och d\u00e4r det inte finns ett best\u00e4mt tidsadverbial i f\u00f6rfluten tid.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>47 b. Hon tror alltid att hon har r\u00e4tt.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Se fr\u00e5ga 19, 39.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>48 b. N\u00e4r du kommer till Stockholm ska du ringa mig!<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Om bisatsen inleder meningen har huvudsatsen omv\u00e4nd ordf\u00f6ljd.<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>49 a. Var inte arg p\u00e5 honom!<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201dP\u00e5\u201d anv\u00e4nds efter vissa adjektiv, ofta vid negativ k\u00e4nsla: \u201darg p\u00e5\u201d , \u201dtr\u00f6tt p\u00e5\u201d, \u201dgalen p\u00e5\u201d. Jfr \u201dgalen i choklad\u201d (positiv k\u00e4nsla\u201d.<\/strong><\/p>\n<p><strong>* <\/strong><\/p>\n<p><strong>50 b. Vilka h\u00e5rda \u00e4pplen du har k\u00f6pt!<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Obest\u00e4md form av adjektiv + obest\u00e4md form av substantiv. Utropssatser av typen \u201dvilken + (adjektiv) + substantiv bisatsordf\u00f6ljd (=subjekt + predikat). D\u00e5 inget substantiv \u00e4r utsatt anv\u00e4nds \u201dvad\u201d (Ex. \u201dVad bra!\u201d, \u201dVad fint!).<\/strong><\/p>\n<p><strong>*<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>KG 4 1 b. Vad l\u00e5ngsamt bussen g\u00e5r! F\u00f6rklaring: Adverbet best\u00e4mmer verbet (svarar p\u00e5 fr\u00e5gan: Hur?) (-t=adverb\u00e4ndelse. * 2 b. Arbetar hon p\u00e5 IKEA? Ja, det g\u00f6r hon. F\u00f6rklaring: Kortsvar. Vid svar p\u00e5 ja\/nej-fr\u00e5ga ers\u00e4tts fr\u00e5gans verb med en form av \u201dg\u00f6ra\u201d (utom vid hj\u00e4lpverb). * 3 c. Vi har tv\u00e5 m\u00e5 barn. F\u00f6rklaring: Adjektivet &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/grammatiktest-4\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Grammatiktest 4<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":623,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-9890","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9890","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/users\/623"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9890"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9890\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9891,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/9890\/revisions\/9891"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9890"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}