{"id":6843,"date":"2024-09-09T13:38:24","date_gmt":"2024-09-09T11:38:24","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/?page_id=6843"},"modified":"2024-09-09T13:38:24","modified_gmt":"2024-09-09T11:38:24","slug":"grammatiktest-3","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/grammatiktest-3\/","title":{"rendered":"Grammatiktest 3"},"content":{"rendered":"

KG 3<\/strong><\/p>\n

1 b. G\u00f6ran var en charmig kille.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

I en sammanh\u00e5llen verbfras (\u201dvar kille\u201d) har substantivet allm\u00e4n betydelse och \u00e4r i regel artikell\u00f6st. Genom att l\u00e4gga till ett attribut (\u201dcharmig\u201d) f\u00e5r verbfrasen ett specifikt inneh\u00e5ll.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

2 b. 1961 gifte hon sig med G\u00f6ran.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dgifta sig med ngn\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

3 a. De var mycket lyckliga.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter bl.a. \u201dvara\u201d anv\u00e4nds predikatsfyllnad och ej adverb. Predikatsfyllnaden st\u00e5r i plural liksom subjektet det syftar tillbaka p\u00e5 (kongruens).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

4 c. Det var inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag var ute och reste.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Vid adjektiv som betecknar ordningsf\u00f6ljd och d\u00e4r man kan t\u00e4nka sig en motsats eller ett alternativ anv\u00e4nds ingen best\u00e4md frist\u00e5ende artikel.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

5 b. Paris var mycket vackert.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Namn p\u00e5 st\u00e4der st\u00e5r alltid i neutrum.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

6 a. Hennes pappa arbetade p\u00e5 en fabrik.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Substantivet st\u00e5r alltid i obest\u00e4md form efter possessiva pronomen.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

7 b. Jag brukar inte studera s\u00e5 mycket.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ordf\u00f6ljd i huvudsats. Satsadverbialet kommer efter det f\u00f6rsta verbet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

8 b. 1960 tr\u00e4ffade hon G\u00f6ran i parken.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dtr\u00e4ffa ngn\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

9 b. I Chile bor hela min familj.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 6.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

10 a. Jag studerade vid Uppsala universitet 1995.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Substantivet st\u00e5r i obest\u00e4md form efter ord i genitiv. Ortsnamn som slutar p\u00e5 vokal f\u00e5r inget -s i genitiv om ortnamnet och huvudordet utg\u00f6r en fast f\u00f6rbindelse.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

11 a. S\u00e5 vackert huset \u00e4r!<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dS\u00e5\u201d anv\u00e4nds i utrop d\u00e5 inget substantiv \u00e4r utsatt (= \u201dvad\u201d). Adjektivet har obest\u00e4md form.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

12 a. Hon verkar inte frisk idag.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter bl.a. \u201dvara\u201d, \u201dbli\u201d, \u201dse \u2026 ut\u201d, \u201dk\u00e4nna sig\u201d, \u201dverka\u201d, \u201danse\u201d f\u00f6ljer predikatsfyllnad, ej adverb.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

13 b. Hon fortsatte att studera.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dForts\u00e4tta\u201d \u00e4r ett oregelbundet verb som i preteritum heter \u201dfortsatte\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

14 b. Jag vet att han \u00e4r sjuk.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Rak ordf\u00f6ljd (= subjekt + predikat)<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

15 b. Det \u00e4r Evas nya kl\u00e4nning.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter possessivt pronomen kommer best\u00e4md form av adjektiv + obest\u00e4md form av substantiv. Jfr fr\u00e5ga 6.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

16 a. Jag ser g\u00e4rna samma gamla film en g\u00e5ng till.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter bl.a. \u201dsamma\u201d kommer best\u00e4md form av adjektiv + obest\u00e4md form av substantiv.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

17 b. Jag har varit i tre \u00e5r nu.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Perfekt anv\u00e4nds vid svar p\u00e5 fr\u00e5gan: Hur l\u00e4nge? (tidsl\u00e4ngd). Perfekt kan normalt inte anv\u00e4ndas om det finns ett tidsadverbial f\u00f6r f\u00f6rfluten tid.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

18 a. Hur ofta g\u00e5r du p\u00e5 bio?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ordf\u00f6ljd i fr\u00e5geordsfr\u00e5ga: fr\u00e5geord + verb + subjekt + adverbial (=omv\u00e4nd ordf\u00f6ljd).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

19 b. Han brukar alltid dricka te p\u00e5 morgnarna.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ordf\u00f6ljd i huvudsats: subjekt + verb 1 + satsadverbial + verb 2 + objekt + tidsadverbial.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

20 b. De har en sommarstuga dit de ofta reser.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ordf\u00f6ljd i bisats (=rak ordf\u00f6ljd, dvs subjekt + predikat). \u201dDit\u201d = relativt adverb.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

21 a. \u00c4r boken intressant? Ja, det \u00e4r den.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Kortsvar. \u201dDen\u201d syftar tillbaka p\u00e5 \u201dboken\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

22 b. Klockan \u00e4r 7.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Uttrycket \u00e4r \u201dKlockan 7\u201d eller \u201dDen \u00e4r 7\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

23 a. Jag har ingen lust att g\u00e5 p\u00e5 bio ikv\u00e4ll.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dAtt g\u00e5 p\u00e5 bio\u201d infinitivattribut till \u201dlust\u201d (dvs. en del av objektet). Konstruktionen \u00e4r: \u201d(inte) ha lust att\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

24 c. Det finns vissa b\u00f6cker som man g\u00e4rna l\u00e4ser.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

I bisats st\u00e5r satsadverbialet \u201dg\u00e4rna\u201d f\u00f6re predikatet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

25 a. Jag var i London i \u00e5tta m\u00e5nader f\u00f6rra \u00e5ret.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Tidsprepositionen \u201di\u201d uttrycker tidsl\u00e4ngd och svarar p\u00e5 fr\u00e5gan: Hur l\u00e4nge?<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

26 a. Sen blev jag arg och gick.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ordf\u00f6ljd i huvudsats: omv\u00e4nd ordf\u00f6ljd (=predikat + subjekt) om tidsadverbialet inleder satsen.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

27 b. Hon ville komma till Sverige men hon kunde inte resa hemifr\u00e5n.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dMen\u201d \u00e4r en samordnande konjunktion och binder h\u00e4r samman tv\u00e5 huvudsatser.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

28 a. Vi vaknade tidigt n\u00e4sta morgon.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Substantivet st\u00e5r alltid i obest\u00e4md form efter \u201dn\u00e4sta\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

29 a. Var bodde du f\u00f6rra \u00e5ret?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Preteritum anv\u00e4nds vid best\u00e4md tidpunkt i f\u00f6rfluten tid.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

30 b. De var s\u00e5 sjuka, att de m\u00e5ste ligga i s\u00e4ngen.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konsekutiv bisats (f\u00f6ljdbisats): \u201ds\u00e5 \u2026 att\u201d. \u201dS\u00e5\u201d kan skiljas fr\u00e5n \u201datt\u201d och placeras i huvudsatsen.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

31 b. Jag har sv\u00e5rt att trivas h\u00e4r.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r. \u201dha det sv\u00e5rt\u201d eller ha sv\u00e5rt att\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

32 a. Hon ville att hennes barn skulle f\u00e5 det bra.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Endast \u201dhennes\u201d kan st\u00e5 som attribut till subjektet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

33 a. Han funderade l\u00e4nge p\u00e5 det.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dfundera p\u00e5 ngt).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

34 b. Dit vill jag inte komma tillbaka.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet \u201dkomma\u201d uttrycker r\u00f6relse. D\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nder man \u201ddit\u201d. (\u201dD\u00e4r\u201d anv\u00e4nds vid verb som uttrycker befintlighet).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

35 b. Att skriva uppsats har alltid varit jobbigt.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Infinitivuttrycket fungerar som subjekt; man kan inte samtidigt ha ett formellt subjekt (\u201ddet\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

36 b. Var och en fick en apelsin.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dVar och en\u201d anv\u00e4nds sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och betyder ungef\u00e4r \u201dvarje m\u00e4nniska\u201d. Tillsammans med ett substantiv anv\u00e4nds \u201dvarje\u201d eller \u201dvarenda\u201d.\u00a0 <\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

37 c. 1980 var det olympiad.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Man har ingen preposition framf\u00f6r \u00e5rtal.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

38 b. Han och hans barn \u00e5r ofta p\u00e5 bio.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dHans\u201d \u00e4r en del av subjektet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

39 a. Det var m\u00e5nga m\u00e5nader sedan jag fick brev ifr\u00e5n dig.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dSedan\u201d \u00e4r h\u00e4r en underordnad, temporal konjunktion.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

40 b. Jag vill veta vad dy tycker.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Indirekta fr\u00e5gor \u00e4r bisatser och har rak ordf\u00f6ljd (= subjekt + predikat).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

41 b. Varf\u00f6r kan du inte komma genast.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 18.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

42 a. Vet du vart han reste?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Indirekta fr\u00e5gor \u00e4r bisatser och har rak ordf\u00f6ljd (= subjekt + predikat).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

43 b. Luis har inte varit h\u00e4r p\u00e5 tre dagar nu.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dP\u00e5\u201d \u00e4r en tidspreposition som svarar p\u00e5 fr\u00e5gan: Hur l\u00e5ng tid + \u201dinte\u201d. (Negation + tidsl\u00e4ngd).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

44 b. Jag har t\u00e4nkt mycket p\u00e5 det.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dt\u00e4nka p\u00e5 ngt\u201d. (Jfr fr\u00e5ga 33).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

45 b. Vad ber\u00e4ttade han f\u00f6r dig?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dber\u00e4tta ngt f\u00f6r ngn\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

46 a. Hur m\u00e5nga alternativ finns det att v\u00e4lja mellan.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ett-substantiv som slutar p\u00e5 konsonant f\u00e5r ingen plural\u00e4ndelse.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

47 a. Han v\u00e5gar inte fr\u00e5ga.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dV\u00e5ga\u201d fungerar h\u00e4r som ett modalt hj\u00e4lpverb; \u201datt\u201d s\u00e4tts aldrig ut framf\u00f6r infinitiven.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

48 b. Jag kan inte engelska s\u00e5 bra.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dKunna\u201d anv\u00e4nds om spr\u00e5k.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

49 a. Har du sett de nya l\u00e4rarna?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dDe\u201d \u00e4r best\u00e4md frist\u00e5ende artikel.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

50 c. Tror du det blir kallt imorgon?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dTro\u201d = \u201dinte veta s\u00e4kert\u201d, \u201danta\u201d. (Jfr eng \u201dthink\u201d = sv \u201dtycka\u201d, \u201dt\u00e4nka\u201d, \u201dtro\u201d.)<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

KG 3 1 b. G\u00f6ran var en charmig kille. F\u00f6rklaring: I en sammanh\u00e5llen verbfras (\u201dvar kille\u201d) har substantivet allm\u00e4n betydelse och \u00e4r i regel artikell\u00f6st. Genom att l\u00e4gga till ett attribut (\u201dcharmig\u201d) f\u00e5r verbfrasen ett specifikt inneh\u00e5ll. * 2 b. 1961 gifte hon sig med G\u00f6ran. F\u00f6rklaring: Verbet konstrueras: \u201dgifta sig med ngn\u201d. * 3 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Grammatiktest 3<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":623,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-6843","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6843","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/users\/623"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6843"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6843\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6844,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6843\/revisions\/6844"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6843"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}