{"id":6772,"date":"2024-08-16T15:14:52","date_gmt":"2024-08-16T13:14:52","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/?page_id=6772"},"modified":"2024-08-16T15:14:52","modified_gmt":"2024-08-16T13:14:52","slug":"grammatiktest-7","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/grammatiktest-7\/","title":{"rendered":"Grammatiktest 7"},"content":{"rendered":"

KG 7<\/strong><\/p>\n

1 b. R\u00f6kning \u00e4r livsfarligt.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Predikatsfyllnaden st\u00e5r i neutrum, eftersom substantivet \u201dr\u00f6kning\u201d har en generell betydelse (= \u201dDet \u00e4r livsfarligt att r\u00f6ka\u201d.)<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

2 b. Hon tycker om all sorts musik.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dAll sorts\u201d \u00e4r singular, \u201dalla sorters\u201d plural.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

3 a. All frukt var slut.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dAll(t)\u201d anv\u00e4nds tillsammans med substantiv som saknar obest\u00e4md artikel (icke r\u00e4kningsbara), oftast \u00e4mnesnamn el. dyl.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

4 b. I allm\u00e4nhet \u00e4r dessa kursb\u00f6cker mycket dyra.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dI allm\u00e4nhet\u201d = \u201dvanligen\u201d<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

5 a. Av egen erfarenhet vet jag att det \u00e4r s\u00e5.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dErfarenhet\u201d kombineras med prepositionen \u201dav\u201d och uttrycker h\u00e4r orsak.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

6 a. Efter det att de (hade) \u00e4tit frukost tog de bussen in till stan.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dEfter det att\u201d \u00e4r en temporal konjunktion (= sedan).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

7 b. Den b\u00e4sta studenten tog sin examen p\u00e5 2 \u00e5r.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dP\u00e5\u201d uttrycker h\u00e4r tidsl\u00e4ngd som avslutad handling.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

8 b. Det var Peters tredje f\u00f6rs\u00f6k p\u00e5 ett \u00e5r att klara rikstestet.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Substantivet st\u00e5r i obest\u00e4md form efter ord i genitiv.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

9 a. P\u00e5 vintern \u00e5ker vi alltid till fj\u00e4llen.<\/strong><\/p>\n

\u201dP\u00e5\u201d uttrycker tid i allm\u00e4nhet vid b.la. \u00e5rstider.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

10 c. Det finns m\u00e5nga exempel p\u00e5 detta.<\/strong><\/p>\n

Kan du exemplifiera?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: \u201dExempel\u201d f\u00f6ljs av prepositionen \u201dp\u00e5\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

11 b. Han \u00e4r en av de mest framtr\u00e4dande kritikerna av svenska kyrkan.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

L\u00e5nga adjektiv och particip kompareras vanligen med \u201dmer\u201d, \u201dmest\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

12 b. S\u00e4tt in alla meddelanden om nya rutiner i p\u00e4rmen.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

Ett-substantiv som slutar p\u00e5 -ande\/-ende (presens particip) har -en i plural.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

13 a. Alla studerande ans\u00f6kte om studiemedel till v\u00e5rterminen.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

En-substantiv som slutar p\u00e5 -ande\/-ende (presens particip) har ingen \u00e4ndelse i plural (5:e deklinationen).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

14 b. Landsh\u00f6vdingen invigde ett nytt k\u00f6pcentrum i Stockholm.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dCentrum\u201d = singular, \u201dcentra\u201d = plural<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

15 a. Vem \u00e4r l\u00e4ngst, Peter eller Sune?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Vid en j\u00e4mf\u00f6relse mellan tv\u00e5 anv\u00e4nds superlativ.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

16 a. N\u00e4r v\u00e4ljer man n\u00e4sta president p\u00e5 Island?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Substantivet st\u00e5r alltid i obest\u00e4md form efter \u201dn\u00e4sta\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

17 b. Uppsala \u00e4r gammalt.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

St\u00e4der \u00e4r ett-ord.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

18 a. Hennes kl\u00e4nning var f\u00f6r kort.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Substantivet st\u00e5r i obest\u00e4md form efter possessiva pronomen.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

19 b. Vi kunde inte sova d\u00e4rf\u00f6r att trafiken p\u00e5 gatan st\u00f6rde oss.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dD\u00e4rf\u00f6r att\u201d \u00e4r en kausal konjunktion (=bisatsinledare). \u201dD\u00e4rf\u00f6r\u201d (=\u201dav den orsaken\u201d) \u00e4r ett adverb som inleder en huvudsats.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

20 b. Vi trivs b\u00e4st i v\u00e5r sommarstuga p\u00e5 landet.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dP\u00e5 landet\u201d. \u201dI staden\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

21 a. Var bor du?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dVar\u201d uttrycker befintlighet, \u201dvart\u201d riktning\/r\u00f6relse.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

22 a. Han gick fram till soffan och satte sig.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dFram\u201d uttrycker riktning\/r\u00f6relse, \u201dframme\u201d befintlighet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

23 a. De undrar vem som bor d\u00e4r.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r ett interrogativt pronomen (\u201dvem\u201d) st\u00e5r som subjekt i en indirekt fr\u00e5ga m\u00e5ste det f\u00f6ljas av \u201dsom\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

24 b. Han ville veta vad vi gjorde.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Indirekta fr\u00e5gor \u00e4r bisatser och har rak ordf\u00f6ljd (=subjekt + predikat).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

25 b. V\u00e5r son har skilt sig fr\u00e5n sin fru.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dSkilja sig\u201d \u00e4r ett reflexivt verb.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

26 a. S\u00e5 du beter dig!<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dBete sig\u201d \u00e4r ett reflexivt verb.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

27 b. Petra \u00e4r verkligen snygg, n\u00e5got som man inte kan inte kan s\u00e4ga om hennes syster.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dN\u00e5got som\u201d syftar p\u00e5 en predikatsfyllnad (eller en hel sats) = \u201dvilket\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

28 b. Hunden la sig p\u00e5 mattan.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dL\u00e4gga sig\u201d anv\u00e4nds h\u00e4r reflexivt (=subjekt och objekt \u00e4r samma person).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

29 a. Statsministern och hans fru ska g\u00e5 p\u00e5 Operan ikv\u00e4ll.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dSin\u201d kan aldrig anv\u00e4ndas tillsammans med subjektet (= som attribut).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

30 a. V\u00e5r lilla flicka \u00e4r otroligt sn\u00e4ll.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dOtroligt\u201d \u00e4r ett adverb (-t = adverb\u00e4ndelse) som best\u00e4mmer adjektivet \u201dsn\u00e4ll\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

31 b. Vi bor i Sigtuna, d\u00e4r vi trivs bra.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dD\u00e4r\u201d \u00e4r h\u00e4r ett relativt adverb (=\u201dsom \u2026 i\u201d) som inleder en bisats.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

32 b. Huset som jag bor i ligger p\u00e5 Stora gatan.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dSom\u201d + preposition kan ers\u00e4tta ett relativt adverb (\u201dd\u00e4r\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

33 b. Huset varifr\u00e5n han kom ligger vid Stortorget i Gamla Stan.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dVarifr\u00e5n\u201d \u00e4r h\u00e4r ett relativt adverb (=\u201dsom \u2026 ifr\u00e5n\u201d), som inleder en bisats (dvs. rak ordf\u00f6ljd).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

34 a. Kiruna \u00e4r Sveriges nordligaste stad. Dit vill jag g\u00e4rna \u00e5ka.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dDit\u201d uttrycker riktning\/r\u00f6relse, \u201dd\u00e4r\u201d befintlighet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

35 a. Det \u00e4r alltid samma gamla visa.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Substantivet st\u00e5r i obest\u00e4md form efter \u201dsamma\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

36 a. Vilka vackra rosor! <\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

De flesta substantiv som \u00e4r en-ord och slutar p\u00e5 -a f\u00e5r -or i plural (1:a deklinationen); \u201den ros\u201d \u00e4r ett undantag.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

37 b. Vi tr\u00e4ffas v\u00e4l ikv\u00e4ll?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dTr\u00e4ffas\u201d = \u201dtr\u00e4ffar varandra\u201d (verbet har reciprok betydelse).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

38 b. Han \u00e4r professor i sociologi.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dProfessor i sociologi\u201d = \u201dsociologiprofessor\u201d<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

39 b. \u201dR\u00f6ra sig\u201d anv\u00e4nds h\u00e4r reflexivt (=subjekt och objekt \u00e4r samma person.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dR\u00f6ra sig\u201d anv\u00e4nds h\u00e4r reflexivt ( = subjekt och objekt \u00e4r samma person).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

40 a. Han m\u00e5lade stolarna vita.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dVita\u201d \u00e4r objektiv predikatsfyllnad och best\u00e4mmer objektet \u201dstolarna\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

41 b. Han p\u00e5minde mig om mitt l\u00f6fte.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dp\u00e5minna ngn om ngt\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

42 b. Kungen \u00f6verl\u00e4mnade nobelpriset till honom.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201d\u00f6verl\u00e4mna till ngn.\u201d<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

43 a. Gunnel Vallquist \u00f6versatte Proust till svenska p\u00e5 1970-talet.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Preteritum av \u201d\u00f6vers\u00e4tta\u201d \u00e4r \u201d\u00f6versatte\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

44 b. Antalet inv\u00e5nare har stigit under de senaste \u00e5ren.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Substantivet har obest\u00e4md form efter \u201dantalet\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

45 a. Det st\u00e4mmer inte om man j\u00e4mf\u00f6r de tv\u00e5 uppgifterna.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

N\u00e5gra verb i 2:a konjugationen, vilkas stam slutar p\u00e5 -r efter l\u00e5ng vokal, har ingen presens\u00e4ndelse. <\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

46 b. Kan du redog\u00f6ra f\u00f6r diskussionen?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dredog\u00f6ra f\u00f6r ngt\u201d,<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

47 b. Det finns m\u00e5nga vackra f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n vikingatiden p\u00e5 Historiska museet.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ett-substantiv som slutar p\u00e5 konsonant har ingen \u00e4ndelse i plural.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

48 a. Han \u00e4r protestant.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ett substantiv i predikativ st\u00e4llning som betecknar religion, yrke etc. st\u00e5r utan obest\u00e4md artikel (klassificerande predikatsfyllnad).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

49 b. N\u00e4r anl\u00e4nde de?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

N\u00e5gra verb i 2:a konjugationen, vilkas stam slutar p\u00e5 -nd. tappar -d i preteritum.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

50 b. De anl\u00e4nder till Sverige imorgon.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dAnl\u00e4nda\u201d uttrycker f\u00f6rflyttning och f\u00f6ljs av prepositionen \u201dtill\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

KG 7 1 b. R\u00f6kning \u00e4r livsfarligt. F\u00f6rklaring: Predikatsfyllnaden st\u00e5r i neutrum, eftersom substantivet \u201dr\u00f6kning\u201d har en generell betydelse (= \u201dDet \u00e4r livsfarligt att r\u00f6ka\u201d.) * 2 b. Hon tycker om all sorts musik. F\u00f6rklaring: \u201dAll sorts\u201d \u00e4r singular, \u201dalla sorters\u201d plural. * 3 a. All frukt var slut. F\u00f6rklaring: \u201dAll(t)\u201d anv\u00e4nds tillsammans med substantiv … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Grammatiktest 7<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":623,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-6772","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6772","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/users\/623"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6772"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6772\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6773,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6772\/revisions\/6773"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6772"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}