{"id":10314,"date":"2026-04-20T10:04:24","date_gmt":"2026-04-20T08:04:24","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/?page_id=10314"},"modified":"2026-04-20T10:04:24","modified_gmt":"2026-04-20T08:04:24","slug":"grammatiktest-12","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/grammatiktest-12\/","title":{"rendered":"Grammatiktest 12"},"content":{"rendered":"

KG 12<\/strong><\/p>\n

1 c. Den h\u00e4r sortens familj \u00e4r inte speciellt typisk.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r: \u201dden h\u00e4r sortens\u201d + substantiv i obest\u00e4md form.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

2 b. I Turkiet existerar inte ens turkarna.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Adverbet \u201dtill och med\u201d kan endast st\u00e5 i en jakande sats; en negation kombineras med \u201dens\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

3 b. Jag tycker om rock, eller r\u00e4ttare sagt den melodiska delen av den.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r: \u201dr\u00e4ttare sagt\u201d (=snarare). \u201dR\u00e4ttare\u201d \u00e4r komparativ av adverbet \u201dr\u00e4tt\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

4 b. Det var f\u00f6rsta g\u00e5ngen som jag blev politiskt medveten.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

Emfatisk omskrivning ( = \u201dDet \u00e4r\/var X som \u2026\u201d)<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

5 a. Vi vet s\u00e5 v\u00e4l vad som till\u00e5tet.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r det relativa pronomenet \u201dvad\u201d \u00e4r subjekt m\u00e5ste det f\u00f6ljas av \u201dsom\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

6 c. S\u00e5g du Jeopardy d\u00e4r Urban var med?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dD\u00e4r\u201d \u00e4r h\u00e4r ett relativt adverb. (= \u201dsom\u201d + preposition). (Fr\u00e5geordet \u201dvar\u201d kan aldrig inleda en relativsats). <\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

7 a. De har kanske f\u00f6rutfattade meningar om dig.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dF\u00f6rutfattade meningar\u201d (=\u201df\u00f6rdomar\u201d)<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

8 b. Jag kan inte komma p\u00e5 vad han heter.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Partikelverbet \u201dkomma p\u00e5\u201d = \u201dpl\u00f6tsligt komma ih\u00e5g\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

9 b. Jag funderar p\u00e5 vad som har h\u00e4nt.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 5.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

10 a. Hon l\u00e4ngtar alltid bort.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dBort\u201d uttrycker (tanke-)riktning, \u201dborta\u201d befintlighet<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

11 b. Hon k\u00e4nde inte igen n\u00e5gon.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dIngen\u201d i objektsst\u00e4llning ers\u00e4tts av \u201dinte \u2026 n\u00e5gon\u201d vid partikelverb.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

12 a. Det k\u00e4nns oerh\u00f6rt sp\u00e4nnande.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dOerh\u00f6rt\u201d \u00e4r ett f\u00f6rst\u00e4rkande adverb (-t = adverb\u00e4ndelse).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

13 b. Det \u00e4r en l\u00f6n som jag verkligen har f\u00f6rtj\u00e4nat.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Det relativa pronomenet \u201dvad\u201d inneh\u00e5ller b\u00e5de relativpronomen och korrelat ( = \u201ddet som\u201d). H\u00e4r m\u00e5ste man i st\u00e4llet anv\u00e4nda ett vanligt relativt pronomen syftande p\u00e5 korrelatet \u201dl\u00f6n\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

14 b. De pratade om vad de skulle g\u00f6ra efter skolan.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Best\u00e4md artikel kr\u00e4vs p\u00e5 substantivet, som har en specifik och avgr\u00e4nsad syftning.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

15 b. Det k\u00e4nde bra att vara hemma och kunna sova i egen s\u00e4ng.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Samordning med \u201doch\u201d av tv\u00e5 infinitivkonstruktioner (det andra \u201datt\u201d beh\u00f6ver inte upprepas).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

16 b. Jag h\u00e5ller med om det.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Partikelverbet \u201dh\u00e5lla med om\u201d = \u201dha samma \u00e5sikt som\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

17 a. Jag kommer fr\u00e5n en stad som ligger vid havet.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Substantivet har en specifik och avgr\u00e4nsad betydelse, dvs. det kr\u00e4vs en artikel.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

18 a. Fast\u00e4n han bara hade varit i Sverige i 3 m\u00e5nader, talade han bra svenska.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dFast\u00e4n\u201d \u00e4r en underordnad, koncessiv konjunktion, som uttrycker motsats\/mots\u00e4ttning ( = \u201dtrots att\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

19 a. Hon studerar nu, vilket \u00e4r ganska jobbigt.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dVilket\u201d \u00e4r ett relativt pronomen som syftar p\u00e5 en hel sats.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

20 b. Jag k\u00f6pte baddr\u00e4kten i somras, men jag minns inte\/har gl\u00f6mt var.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

H\u00e4r anv\u00e4nds perfekt (\u201dhar gl\u00f6mt\u201d), som beskriver en obest\u00e4md tidpunkt i f\u00f6rfluten tid (som \u00e4ven \u00e4r aktuell i nuet).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

21 b. Jag f\u00f6ljer inte med. Jag har redan varit d\u00e4r.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 20.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

22 b. Kan jag f\u00e5 en cigarett?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r: \u201dkan + subjekt + f\u00e5 + objekt\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

23 b. Han dricker f\u00f6r att gl\u00f6mma.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dF\u00f6r att\u201d \u00e4r en underordnad, final konjunktion som uttrycker avsikt. \u201dF\u00f6r att\u201d f\u00f6ljs av bisats. (\u201df\u00f6r att han vill gl\u00f6mma\u201d) eller infinitiv.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

24 a. Jag gick till skolan trots att jag var tr\u00f6tt.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dTrots att\u201d och \u201d\u00e4ven om\u201d \u00e4r b\u00e5da underordnade koncessiva konjunktioner. Endast \u201dtrots att\u201d kan anv\u00e4ndas om n\u00e5got som s\u00e4kert har skett.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

25 c. Mauds man blev glad n\u00e4r hon hade lagat k\u00f6ttbullar.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Obligatorisk tempusf\u00f6ljd vid temporal satskoppling. Bisatsens tempus (pluskvamperfekt) best\u00e4ms av huvudsatsen (preteritum), dvs. b\u00e5da satserna har i detta fall d\u00e5-tempus.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

26 c. Det var f\u00f6rst n\u00e4r Nils ber\u00e4ttade det som jag f\u00f6rstod.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 4.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

27 a. Hela sm\u00f6rpaketet gick \u00e5t.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dHela\u201d anv\u00e4nds tillsammans med r\u00e4kningsbara substantiv.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

28 a. Jag g\u00e5r p\u00e5 gymnastik var tredje dag.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r: \u201dvar(t) + ordningstal + substantiv i obest\u00e4md form singular.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

29 a. Herr Strand avgick vid 65 \u00e5rs \u00e5lder.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Partikelverb. Verbet har olika betydelse vid fast och l\u00f6s sammans\u00e4ttning: \u201davgick\u201d = \u201dslutade\u201d, \u201dgicka av\u201d = \u201dgick s\u00f6nder\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

30 c. Det h\u00e4r begriper v\u00e4l varenda m\u00e4nniska<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dVar och en\u201d, \u201dvart\u201d, och \u201dvarenda\u201d \u00e4r samtliga indefinita pronomen. \u201dVar och en\u201d anv\u00e4nds sj\u00e4lvst\u00e4ndigt, \u201dvarenda\u201d och \u201dvart\u201d tillsammans med substantiv (en-ord resp. ett-ord).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

31 a. En biljett kostar idag ca 70 kronor, vilket \u00e4r r\u00e4tt mycket pengar.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 19.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

32 a. S\u00e5 l\u00e4nge vi \u00e4r n\u00f6jda, forts\u00e4tter vi.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

\u201dS\u00e5 l\u00e4nge (som) \u00e4r en underordnad, temporal konjunktion.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

33 b. Stoppa karamellen i munnen.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Placeraverben \u201ds\u00e4tta\u201d, \u201dst\u00e4lla\u201d, \u201dl\u00e4gga\u201d m fl motsvarar ofta ett verb i andra spr\u00e5k (jfr eng \u201dput\u201d) \u201dStoppa\u201d anv\u00e4nds placerar ngt i ngt som \u00e4r en slags volym.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

34 c. Jag ska s\u00e4tta in 500 kronor p\u00e5 banken.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dS\u00e4tta\u201d ing\u00e5r \u00e4ven i fasta uttryck som \u201ds\u00e4tta in\u201d = \u201dplacera pengar i bank\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

35 a. L\u00e4gg kl\u00e4derna i byr\u00e5l\u00e5dan!<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dL\u00e4gga\u201d inneb\u00e4r att man placerar ngt i horisontellt l\u00e4ge.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

36 c. Jag st\u00e5r inte ut l\u00e4ngre!<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Partikelverbet \u201dst\u00e5 ut\u201d = \u201duth\u00e4rda\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

37 b. Jag v\u00e4ntar till n\u00e4sta g\u00e5ng. Jag st\u00e5r \u00f6ver.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

Partikelverbet \u201dst\u00e5 \u00f6ver\u201d = \u201dv\u00e4nta\u201d, \u201davst\u00e5 sin tur\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

38 a. L\u00e4gg dig inte i det h\u00e4r!<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Partikelverbet \u201dl\u00e4gga sig i ngt\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

39 a. Vad sk\u00f6nt att v\u00e4rmen h\u00e5ller i sig.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Partikelverbet \u201dh\u00e5lla i sig\u201d = \u201dforts\u00e4tta\u201d<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

40 b. Vad snabbt barn utvecklas!<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Passiv form anv\u00e4nds bl.a. n\u00e4r det \u00e4r oklart eller mindre v\u00e4sentligt vem som utf\u00f6r handlingen.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

41 a. Retas inte med aporna!<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r \u201dretas inte med\u201d eller \u201dreta inte\u201d. \u201dReta\u201d \u00e4r transitivt (kan ha direkt objekt), \u201dretas\u201d intransitivt.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

42 a. Hur m\u00e5nga ryms i bilen?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r: \u201dngt\/ngn ryms + preposition + ngt\u201d eller \u201dngt rymmer ngt\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

43 a. Usch, vad du envisas!<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dEnvisas\u201d \u00e4r ett verb som alltid har s-form. S k deponens. Konstruktionen betyder \u201dvara + predikatsfyllnad\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

44 b. \u00c4r spisen avst\u00e4ngd?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Vid partikelverb (som \u201dst\u00e4nga av\u201d) skrivs partikeln ihop med verbets participformer.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

45 a. Breven \u00e4r iv\u00e4gskickade.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter bl.a. \u201dvara\u201d anv\u00e4nds predikatsfyllnad (h\u00e4r: perfekt particip). Participet st\u00e5r i plural liksom subjektet,<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

46 b. Ju mer godis jag \u00e4ter, desto tjockare blir jag. <\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dJu \u2026 desto\u201d \u00e4r en underordnad, komparativ konjunktion som uttrycker j\u00e4mf\u00f6relse. \u201dJu\u201d inleder bisatsen ( = rak ordf\u00f6ljd), \u201ddesto\u201d huvudsatsen ( = omv\u00e4nd ordf\u00f6ljd).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

47 a. Han gillar inte bl\u00e5st och regn.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Vid or\u00e4knebara substantiv uttrycker artikell\u00f6sheten allm\u00e4n betydelse, dvs. refererar till f\u00f6reteelserna som s\u00e5dana.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

48 b. Jag vet inte vem hon bes\u00f6ker.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Indirekt fr\u00e5ga som inleds med ett interrogativt pronomen (\u201dvem\u201d). Endast n\u00e4r pronomenet st\u00e5r som subjekt m\u00e5ste det f\u00f6ljas av \u201dsom\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

49 b. Jag fr\u00e5gar mig vad som h\u00e4nder d\u00e4r.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 48<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

50 c. Jag har inte torts s\u00e4ga det \u00e4nnu.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dT\u00f6ras\u201d (=v\u00e5ga) \u00e4r oregelbundet och konstrueras som ett modalt hj\u00e4lpverb. Det slutar alltid p\u00e5 -s (deponens). Supinumformen \u00f6r \u201dtorts\u201d.<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

KG 12 1 c. Den h\u00e4r sortens familj \u00e4r inte speciellt typisk. F\u00f6rklaring: Konstruktionen \u00e4r: \u201dden h\u00e4r sortens\u201d + substantiv i obest\u00e4md form. * 2 b. I Turkiet existerar inte ens turkarna. F\u00f6rklaring: Adverbet \u201dtill och med\u201d kan endast st\u00e5 i en jakande sats; en negation kombineras med \u201dens\u201d. * 3 b. Jag tycker om … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Grammatiktest 12<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":623,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10314","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10314","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/users\/623"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10314"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10314\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10315,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10314\/revisions\/10315"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10314"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}