{"id":10311,"date":"2026-04-20T10:03:40","date_gmt":"2026-04-20T08:03:40","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/?page_id=10311"},"modified":"2026-04-20T10:03:40","modified_gmt":"2026-04-20T08:03:40","slug":"grammatiktest-10","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/grammatiktest-10\/","title":{"rendered":"Grammatiktest 10"},"content":{"rendered":"

KG 10<\/strong><\/p>\n

1 b. Jag kan inte f\u00f6rst\u00e5 n\u00e5gonting.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dIngenting\u201d i objektsst\u00e4llning kan endast anv\u00e4ndas i huvudsats med enkelt tempus. Annars anv\u00e4nds \u201dinte \u2026 n\u00e5gonting\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

2 a. All mj\u00f6lk \u00e4r slut.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dAll(t) anv\u00e4nds tillsammans med substantiv som saknar obest\u00e4md artikel (icke-r\u00e4kningsbara), oftast \u00e4mnesnamn el.dyl. (\u201dMj\u00f6lk\u201d \u00e4r ett en-ord.).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

3 b. Vilken \u00e4r den st\u00f6rsta sj\u00f6n i Sverige?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

\u201dSt\u00f6rsta\u201d \u00e4r best\u00e4md form superlativ; denna form f\u00f6reg\u00e5s normalt av en frist\u00e5ende best\u00e4md artikel.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

4 a. Var och en m\u00e5ste ta sitt ansvar.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

\u201dVar och en\u201d anv\u00e4nds sj\u00e4lvst\u00e4ndigt, \u201dvarje\u201d och \u201dvarenda\u201d tillsammans med ett substantiv.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

5 b. Jag m\u00e5ste f\u00e5 veta vems fel det \u00e4r.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Indirekta fr\u00e5gor \u00e4r bisatser och har rak ordf\u00f6ljd (=subjekt + predikat).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

6 b. Om jag \u00e4r ledig, hj\u00e4lper jag till.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konditionala satser av denna typ har normalt tempusf\u00f6ljd, dvs antingen NU-tempus (som h\u00e4r) eller D\u00c5-tempus i b\u00e5de huvud- och bisats.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

7 a. Om det var kallt, skulle det vara om\u00f6jligt att bo d\u00e4r.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konditional satsfogning. Se fr\u00e5ga 6.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

8 a. N\u00e4r hon hade klarat rikstestet, b\u00f6rjade hon l\u00e4sa filosofi.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Obligatorisk tempusf\u00f6ljd vid temporal satskoppling. Bisatsens tempus (pluskvamperfekt) best\u00e4ms av huvudsatsen (preteritum), dvs. b\u00e5da satserna har i detta fall d\u00e5-tempus.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

9 a. Jag h\u00e5ller mig p\u00e5 avst\u00e5nd s\u00e5 att jag inte blir smittad.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dS\u00e5 att\u201d \u00e4r en underordnad, konsekutiv konjunktion som uttrycker f\u00f6ljd.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

10 a. Vad har du f\u00f6r dig?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dha ngt f\u00f6r sig\u201d; fr\u00e5gan betyder: \u201dVad g\u00f6r du?\u201d<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

11 b. N\u00e4r m\u00e5ste anm\u00e4lan skickas in?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Passiv form av verbet anv\u00e4nds bl.a. n\u00e4r det \u00e4r oklart eller mindre v\u00e4sentligt vem som utf\u00f6r handlingen.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

12 a. Lektionerna \u00e4r inst\u00e4llda idag.<\/strong><\/p>\n

Efter bl.a. \u201dvara\u201d anv\u00e4nds predikatsfyllnad och ej adverb.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

13 b. Jag tycker verkligen att du ska g\u00f6ra det.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dSka\u201d uttrycker h\u00e4r futurum och modalitet (subjektets vilja). \u201dKommer att\u201d \u00e4r en ren f\u00f6ruts\u00e4gelse om framtiden. \u201dVill\u201d uttrycker inte futurum (jfr. eng. \u201dwill\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

14 b. Det sitter en gammal gumma p\u00e5 b\u00e4nken.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Presentering (existentialsats) anv\u00e4nds n\u00e4r man vill presentera t.ex. nya personer; det \u00e4r bara subjektet \u2013 i obest\u00e4md form \u2013 som kan presenteras. Konstruktionen \u00e4r: \u201dDet\u201d (formellt subjekt) + verb + egentligt subjekt.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

15 b. F\u00f6rst \u00e5t vi p\u00e5 Riche, sedan gick vi p\u00e5 Operabaren.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: \u201dSedan\u201d och \u201dd\u00e5 och d\u00e5\u201d \u00e4r b\u00e5da tidsadverb. \u201dSedan\u201d = \u201dd\u00e4refter\u201d, \u201defter\u00e5t\u201d; \u201dd\u00e5\u201d = \u201dvi den tiden\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

16 a. Vi blir glada om solen skiner.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dOm\u201d \u00e4r en underordnad, konditional konjunktion, som uttrycker villkor.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

17 a. Inbrottstjuven kom in i aff\u00e4ren genom att sl\u00e5 in k\u00e4llarf\u00f6nstret.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dGenom att\u201d \u00e4r en underordnad, deskriptiv konjunktion; den kan f\u00f6reg\u00e5 en infinitiv eller en bisats.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

18 b. Det var en fantastiskt fin teaterpj\u00e4s.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

\u201dFantastiskt\u201d \u00e4r ett adverb (-t = adverb\u00e4ndelse) som best\u00e4mmer adjektivet \u201dfin\u201d. <\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

19 a. Vi far till Bali i sommar.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dI sommar\u201d uttrycker framtid, varf\u00f6r man m\u00e5ste anv\u00e4nda presensformen av \u201dfara\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

20 b. Jag gick ut med hunden n\u00e4r vi hade \u00e4tit kv\u00e4llsmat.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 8<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

21 b. Emma \u00e4r lika gammal som Ester.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6relsekonstruktionen \u00e4r: \u201dlika\u201d + adjektiv + som\u201d<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

22 b. Jag satte rosorna i kristallvasen.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Preteritum av \u201ds\u00e4tta\u201d \u00e4r \u201dsatte\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

23 a. Han blev utn\u00e4mnd till professor.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

Efter bl.a. \u201dbli\u201d anv\u00e4nds predikatsfyllnad (h\u00e4r: \u201dutn\u00e4mnd till professor\u201d). Perfekt particip kongruerar med subjektet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

24 a. Alla fakta talar f\u00f6r att det \u00e4r Olofsson som \u00e4r m\u00f6rdaren.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dFaktum\u201d har en oregelbunden (latinsk) pluralform: \u201dfakta\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

25 a. Var ligger n\u00e4rmaste postkontor?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Best\u00e4md form superlativ av \u201dn\u00e4ra\u201d \u00e4r \u201dn\u00e4rmaste\u201d. Man s\u00e4tter inte ut n\u00e5gon frist\u00e5ende best\u00e4md artikel.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

26 b. Vet du var R\u00f6da havet ligger?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Bl.a. vid vissa namn som best\u00e5r av adjektiv och substantiv s\u00e4tter man inte ut n\u00e5gon frist\u00e5ende best\u00e4md artikel.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

27 c. Tusentals m\u00e4nniskor s\u00e5g matchen.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r: \u201dtusentals\u201d (= \u201dflera tusen\u201d). (\u201dTusentalet\u201d anger ett \u00e5rhundrade).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

28 b. Lisa har en ett\u00e5rig son.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r: \u201den ett\u00e5rig son\u201d eller \u201den ett\u00e5ring\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

29 b. En person d\u00f6dades vid branden. \u2013 Jas\u00e5.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dVisst\u201d = \u201dabsolut\u201d: \u201djas\u00e5\u201d = \u201ds\u00e4ger du det, verkligen\u201d; \u201dja vars\u201d = \u201df\u00f6r all del\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

30 b. Nej, nu kan jag inte v\u00e4nta l\u00e4ngre.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dFy\u201d \u00e4r en interjektion, som uttrycker ogillande (=\u201dusch\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

31 a. M\u00e5tte han lyckas!<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dM\u00e5tte\u201d \u00e4r preteritumformen av det modala \u201dm\u00e5\u201d, som h\u00e4r uttrycker en f\u00f6rhoppning\/\u00f6nskan. Det motsvarar snarast en konjunktiv.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

32 a. Nej, \u00e4r det verkligen sant?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dNej, \u00e4r det verkligen sant?\u201d uttrycker samtidigt tvivel och f\u00f6rv\u00e5ning.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

33 b. Vad vill du helst g\u00f6ra?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

\u201dHelst\u201d \u00e4r superlativformen av adverbet \u201dg\u00e4rna\u201d. (Komparativformen \u201dhellre\u201d anv\u00e4nds tillsammans med \u201d\u00e4n\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

34 b. Vad ska vi bjuda p\u00e5? Kyckling och ris.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dbjuda (ngn) p\u00e5 ngt\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

35 a. Jag t\u00e4nkte inte komma imorgon.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dT\u00e4nka\u201d fungerar h\u00e4r som modalt hj\u00e4lpverb; \u201datt\u201d s\u00e4tts aldrig ut framf\u00f6r infinitiven.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

36 c. L\u00e5t bli att r\u00f6ka!<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

Imperativet konstrueras: \u201dl\u00e5t bli att\u201d (= \u201dsluta\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

37 a. Mattias l\u00e4r vara sjuk.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dL\u00e4r\u201d \u00e4r ett modalt hj\u00e4lpverb som uttrycker ett (obevisat) p\u00e5st\u00e5ende (=\u201dp\u00e5st\u00e5s\u201d, \u201ds\u00e4gs\u201d)<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

38 b. T\u00e5get b\u00f6r vara h\u00e4r om en halvtimme.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dB\u00f6ra\u201d \u00e4r ett modalt hj\u00e4lpverb som h\u00e4r uttrycker ett antagande.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

39 b. Ingmar Bergman blir beundrad \u00f6verallt.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 23.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

40 b. Hon kom springande emot mig.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter bl.a. \u201dkomma\u201d anv\u00e4nder man presens participformen av det andra verbet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

41 a. Maten \u00e4r klar. L\u00e5t oss s\u00e4tta oss till bords.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

Efter vissa prepositioner, bl.a. \u201dtill\u201d finns det gammal kasusb\u00f6jning av substantivet (h\u00e4r: genitiv).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

42 b. Allt roligt tar slut fort.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dAllt\u201d anv\u00e4nds med substantiverat adjektiv.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

43 a. Jag blev sittande ganska l\u00e4nge.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dBli\u201d kan kombineras med presens particip av verben \u201dsitta\u201d, \u201dst\u00e5\u201d och \u201dligga\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

44 a. Katten \u00e4r bortsprungen.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Vid partikelverb (som \u201dspringa bort\u201d) skrivs partikeln ihop med verbets participformer.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

45 b. Handskarna \u00e4r omh\u00e4ndertagna.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Perfekt participformen i plural \u00e4r \u201domh\u00e4ndertagna\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

46 b. Var var du ig\u00e5r morse?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u00a0\u201dIg\u00e5r\u201d kan endast kombineras \u201dmorse\u201d, som uttrycker f\u00f6rfluten tid.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

47 a. Svenssons brukar vara hemma p\u00e5 jularna.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dP\u00e5 jularna\u201d = \u201dvarje jul\u201d, d.v.s. uttrycker n\u00e5got generellt.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

48 b. Har du v\u00e4ntat l\u00e4nge p\u00e5 mig?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dv\u00e4nta p\u00e5 ngn\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

49 b. Vi g\u00e5r till cafeterian f\u00f6r att dricka kaffe.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

\u201dF\u00f6r att\u201d \u00e4r en underordnad, final konjunktion som uttrycker avsikt.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

50 b. Huden \u00e5ldras tidigt.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet \u201d\u00e5ldras\u201d slutar alltid p\u00e5 -s som i passiv form, men har aktiv betydelse (s.k. deponens). Andra exempel: hoppas, trivas, lyckas.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

KG 10 1 b. Jag kan inte f\u00f6rst\u00e5 n\u00e5gonting. F\u00f6rklaring: \u201dIngenting\u201d i objektsst\u00e4llning kan endast anv\u00e4ndas i huvudsats med enkelt tempus. Annars anv\u00e4nds \u201dinte \u2026 n\u00e5gonting\u201d. * 2 a. All mj\u00f6lk \u00e4r slut. F\u00f6rklaring: \u201dAll(t) anv\u00e4nds tillsammans med substantiv som saknar obest\u00e4md artikel (icke-r\u00e4kningsbara), oftast \u00e4mnesnamn el.dyl. (\u201dMj\u00f6lk\u201d \u00e4r ett en-ord.). * 3 b. Vilken … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Grammatiktest 10<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":623,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10311","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10311","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/users\/623"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10311"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10311\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10312,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10311\/revisions\/10312"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10311"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}