{"id":10308,"date":"2026-04-20T10:02:27","date_gmt":"2026-04-20T08:02:27","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/?page_id=10308"},"modified":"2026-04-20T10:02:27","modified_gmt":"2026-04-20T08:02:27","slug":"grammatiktest-6","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/grammatiktest-6\/","title":{"rendered":"Grammatiktest 6"},"content":{"rendered":"

KG 6<\/strong><\/p>\n

1 b. Bostaden tillh\u00f6r inte mig.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet konstrueras: \u201dtillh\u00f6ra ngn\u201d eller \u201dh\u00f6ra till ngn\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

2 a. Jag k\u00e4nner mig s\u00e4mre idag \u00e4n ig\u00e5r.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dS\u00e4mre\u201d \u00e4r den neutrala komparativformen till \u201dd\u00e5lig\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

3 b. Kan du spela fiol?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Artikel saknas vid instrument (fast verbfras).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

4 b. Kaffet har kallnat.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Det framg\u00e5r exakt vilket kaffe som har kallnat (dvs. \u201dkaffe\u201d har inte generell syftning.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

5 a. Var sjunde m\u00e5nad kommer hans farbror och h\u00e4lsar p\u00e5.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Indefinit pronomen \u201dvar\u201d + ordningstal + obest\u00e4md form singular av substantivet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

6 b. Vi brukar \u00e5ka till Kanarie\u00f6arna vartannat \u00e5r.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dVartannat\u201d\/\u201dVartannat\u201d \u00e4r indefinita pronomen.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

7 a. Han kom till Sverige 1993.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Man har ingen preposition framf\u00f6r \u00e5rtal.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

8 a. Han s\u00e4ger att han aldrig har begripit n\u00e5got.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ordf\u00f6ljd i bisats: subjekt + satsadverbial + verb 1 + verb 2 + objekt. Man kan inte anv\u00e4nda dubbel negation (!aldrig ingenting\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

9 b. Vi m\u00e5ste l\u00e4ra oss att ta ansvar.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Fast verbfras (substantivet \u00e4r artikell\u00f6st).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

10 b. N\u00e4r man \u00e4r 14 \u00e5r s\u00e5 har man inte s\u00e5 stora erfarenheter.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Mycket vanlig talspr\u00e5klig konstruktion. Man placerar ett trycksvagt \u201ds\u00e5\u201d p\u00e5 fundamentets plats efter adverbialet (h\u00e4r en tidsbisats) som kommer att ligga utanf\u00f6r satsen i extraposition. Omv\u00e4nd ordf\u00f6ljd f\u00f6ljer. (Jfr den samordnande konjunktionen \u201ds\u00e5\u201d.) <\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

11 a. Det \u00e4r samma regniga v\u00e4der idag som ig\u00e5r.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter bl.a. \u201dsamma\u201d kommer best\u00e4md form av adjektiv + obest\u00e4md form av substantiv.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

12 b. Ja, det finns det f\u00f6rst\u00e5s.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Kortsvar. Vi svar p\u00e5 ja\/nej-fr\u00e5ga upprepas \u201dfinns\u201d om fr\u00e5gan ocks\u00e5 inneh\u00e5ller \u201dfinns\u201d. Formellt subjekt kr\u00e4vs.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

13 b. Naturligtvis \u00e4r det ju alltid s\u00e5.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Man kan aldrig inleda en mening med \u201df\u00f6rst\u00e5s\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

14 b. F\u00f6r sex, sju \u00e5r sedan f\u00f6rekom det ofta.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dF\u00f6r \u2026 sedan\u201d \u00e4r en sammanst\u00e4lld preposition (enkel preposition + adverb).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

15 c. Jag tycker att det \u00e4r utm\u00e4rkt.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dTycka\u201d betyder \u201danse\u201d, \u201dha en \u00e5sikt\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

16 a. De trodde att de inte gjorde n\u00e5gonting.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

I objektsst\u00e4llning i bisats anv\u00e4nds \u201dinte \u2026 n\u00e5gonting\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

17 a. I Ryssland \u00e4r m\u00e4nniskor ganska engagerade nu.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet st\u00e5r p\u00e5 andra plats i huvudsats.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

18 a. Jag vet faktiskt inte.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Satsadverbialen kommer efter verbet i huvudsats.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

19 b. Jag k\u00e4nner till Sverige r\u00e4tt bra.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dK\u00e4nna till\u201d \u00e4r ett partikelverb. Betydelsen ligger n\u00e4ra \u201dveta\u201d. \u201dK\u00e4nna\u201d betyder att man \u00e4r \u201dbekant med en person\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

20 a. Jag \u00e4r verkligen lik min mamma.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6relsekonstruktionen \u00e4r: \u201datt vara lik ngn\u201d, (Jfr \u201dsamma + adjektiv) + substantiv + som.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

21 a. Mamma blev glad \u00f6ver presenten.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dGlad\u201d kombineras med prepositionen \u201d\u00f6ver\u201d (eller \u201df\u00f6r\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

22 b. Kvinnor s\u00f6ker v\u00e5rd oftare \u00e4n m\u00e4n.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Fast verbfras: \u201ds\u00f6ka v\u00e5rd (f\u00f6r ngt) \u201d; obest\u00e4md form av abstrakt substantiv.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

23 b. Vad har du f\u00f6r symptom?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ett-substantiv som slutar p\u00e5 konsonant har ingen \u00e4ndelse i plural. <\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

24 a. Om jag f\u00e5r v\u00e4lja skulle jag g\u00e5 till en kvinnlig tandl\u00e4kare.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ordf\u00f6ljd: verbet st\u00e5r p\u00e5 andra plats efter bisats (dvs n\u00e4r bisatsen \u00e4r fundament i huvudsatsen).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

25 b. Jag tror i alla fall att det ska g\u00e5 bra.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Man b\u00f6rjar inte en mening med \u201di alla fall\u201d. Verbet st\u00e5r p\u00e5 andra plats i huvudsats.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

26 a. Det var annorlunda \u00e4n jag trodde.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201d\u00c4n\u201d anv\u00e4nds vid komparativ samt vid \u201dannan\u201d, \u201dannorlunda\u201d och \u201dannanstans\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

27 a. Det \u00e4r roligt att prata med vanligt folk.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dFolk\u201d \u00e4r h\u00e4r ett neutralt kollektivt substantiv (icke-r\u00e4kningsbart). Det betyder \u201dett obest\u00e4mt antal m\u00e4nniskor\u201d. I betydelsen \u201dnation\u201d, \u201dfolkslag\u201d \u00e4r \u201dfolk\u201d d\u00e4remot r\u00e4kningsbart och kan anv\u00e4ndas i plural.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

28 b. Han fick mig att skratta.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r: \u201df\u00e5 ngn att g\u00f6ra ngt\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

29 b. Vi har l\u00e4rt k\u00e4nna varandra genom Niklas.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dAtt l\u00e4ra k\u00e4nna ngn\u201d betyder \u201db\u00f6ra k\u00e4nna ngn\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

30 b. Om man inte k\u00e4nner varandra \u00e4r det sv\u00e5rt.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

I bisats st\u00e5r satsadverbialet (\u201dinte\u201d) f\u00f6re predikatet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

31 a. Han \u00e4r engelsman.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Ett substantiv i predikativ st\u00e4llning som betecknar religion, yrke etc. st\u00e5r utan obest\u00e4md artikel (klassificerande predikatsfyllnad). <\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

32 a. Vi k\u00e4nner oss s\u00e5 glada idag.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Efter bl.a. \u201dvara\u201d, \u201dbli\u201d, \u201dse \u2026 ut\u201d, \u201dk\u00e4nna sig\u201d och \u201dverka\u201d anv\u00e4nds predikatsfyllnad och ej adverb.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

33 b. Han var framme i Trelleborg 10.43.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r: \u201dvara framme i\u201d<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

34 b. Natten var m\u00f6rk och han b\u00f6rjade bli r\u00e4dd.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r \u201dvara framme i\u201d. (Jfr \u201dkomma fram till\u201d).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

35 a. Han kom emellertid fram till slut.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

En mening kan ej b\u00f6rja med adverbet \u201demellertid\u201d och ett kommatecken. B\u00f6rja med subjekt + predikat ( = rak ordf\u00f6ljd).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

36 b. N\u00e4r Charles visslar kommer hunden.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Se fr\u00e5ga 24.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

37 b. Nu kan jag s\u00e4ga vad jag vill.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dVad\u201d \u00e4r ett relativt pronomen (= \u201ddet som\u201d); den relativa bisatsen har rak ordf\u00f6ljd (=subjekt + predikat).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

38 c. Jag kommer att sakna dig.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Futurum. \u201dKommer att\u201d uttrycker en f\u00f6ruts\u00e4gelse eller prognos om framtiden.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

39 b. Inte ens p\u00e5 l\u00e5ng sikt kan b\u00f6cker ers\u00e4tta l\u00e4rare.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dEns\u201d anv\u00e4nds negerat: \u201dinte ens\u201d. \u201d\u00c4ven\u201d betyder \u201docks\u00e5\u201d och st\u00e5r i jakande sats.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

40 a. Jag vet inte riktigt hur det kommer att bli.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Indirekta fr\u00e5gor \u00e4r bisatser och har rak ordf\u00f6ljd (=subjekt och predikat).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

41 b. De som inte kan komma idag, kan komma imorgon.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Negationen \u201dinte\u201d st\u00e5r f\u00f6re verbet i bisatsen.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

42 b. Jag t\u00e4nker \u00e5ka till London n\u00e4sta vecka.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Verbet \u201dt\u00e4nka\u201d konstruera som ett modalt hj\u00e4lpverb och betyder \u201dplanera, ha f\u00f6r avsikt\u201d. Det f\u00f6ljs aldrig av \u201datt\u201d.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

43 a. Antalet arbetsl\u00f6sa har \u00f6kat.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r: \u201dantalet\u201d + obest\u00e4md form av substantivet.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

44 a. Vi har 40 timmars arbetsvecka.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

M\u00e5ttgenitiv anv\u00e4nds bl.a. f\u00f6r att precisera tid.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

45 b. Hon mindes ingenting.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Stavningsregel: n dubbeltecknas aldrig framf\u00f6r d (eller t).<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

46 b. \u00c5 ena sidan \u00e4r det begripligt, \u00e5 andra sidan \u00e4r det obegripligt.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring: <\/strong><\/p>\n

Konstruktionen \u00e4r \u201d\u00e5 ena sidan \u2026 \u00e5 andra sidan\u201d. Prepositionen \u201d\u00e5\u201d anv\u00e4nds i vissa st\u00e5ende uttryck.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

47 a. De som var borta var sjuka.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dDe\u201d \u00e4r ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt determinativt pronomen i subjektsform. Det f\u00f6ljs av en n\u00f6dv\u00e4ndig relativsats.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

48 a. Han undrade vad som var b\u00e4st f\u00f6r honom.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r ett interrogativt pronomen st\u00e5r som subjekt i bisatsen, m\u00e5ste man l\u00e4gga till \u201dsom\u201d i indirekt fr\u00e5ga.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

49 b. Jag har varit i Ume\u00e5 i en vecka nu.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

Tidsprepositionen \u201di\u201d uttrycker h\u00e4r tidsl\u00e4ngd och svarar p\u00e5 fr\u00e5gan: Hur l\u00e4nge?<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

50 b. N\u00e4r brukar du stiga upp p\u00e5 morgonen?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rklaring:<\/strong><\/p>\n

\u201dP\u00e5 morgonen\u201d = allm\u00e4nt, upprepad handling; \u201di morgon\u201d = framtid.<\/strong><\/p>\n

*<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

KG 6 1 b. Bostaden tillh\u00f6r inte mig. F\u00f6rklaring: Verbet konstrueras: \u201dtillh\u00f6ra ngn\u201d eller \u201dh\u00f6ra till ngn\u201d. * 2 a. Jag k\u00e4nner mig s\u00e4mre idag \u00e4n ig\u00e5r. F\u00f6rklaring: \u201dS\u00e4mre\u201d \u00e4r den neutrala komparativformen till \u201dd\u00e5lig\u201d. * 3 b. Kan du spela fiol? F\u00f6rklaring: Artikel saknas vid instrument (fast verbfras). * 4 b. Kaffet har kallnat. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Grammatiktest 6<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":623,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10308","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10308","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/users\/623"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10308"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10308\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10309,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10308\/revisions\/10309"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10308"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}