{"id":10238,"date":"2026-04-12T10:06:48","date_gmt":"2026-04-12T08:06:48","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/?page_id=10238"},"modified":"2026-04-14T16:56:33","modified_gmt":"2026-04-14T14:56:33","slug":"c1-del-1-start-14-april-diskussionsforslag","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/c1-del-1-start-14-april-diskussionsforslag\/","title":{"rendered":"C1+ del 1 start 14 april &#8211; diskussionsf\u00f6rslag"},"content":{"rendered":"<p><strong>Allvarligt talat: V\u00e4rlden g\u00e5r under och jag sitter och ritar <\/strong><\/p>\n<ol>\n<li><strong>Albrights r\u00e5d mycket sv\u00e5rt att f\u00f6lja. Argument f\u00f6r systerskap: patriarkatet och muskelmassan. J\u00e4mf\u00f6relse: 20- och 60-\u00e5riga m\u00e4n. Aggressivitet och sociala band. M\u00e4nniskor p\u00e5 toppen pr\u00e4glas av andra karakteristika. Dygden Clementia. Inb\u00f6rdes solidaritet och broderskap \u2013 den viktigaste faktorn. Kvinnliga egna n\u00e4tverk.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Meningsl\u00f6shetsk\u00e4nsla och konstn\u00e4rligt skapande. Skapandet g\u00f6r oss till m\u00e4nniskor. Vi producerar och konsumerar konst. Bara \u00f6verlevnad? Det enda vi egentligen \u00e4r intresserade av \u00e4r relationer med andra av v\u00e5r art. Vi \u00e4r bara lite intresserade av \u00f6desfr\u00e5gorna.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Finns det n\u00e5got innerst inne i oss som \u00e4r sant? Finns \u00e4kthet? \u00c4r vi ryska gummor? En solid tr\u00e4bebis l\u00e4ngst d\u00e4rinne.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Hur uppfostrar man pojkar? Kvinnom\u00f6rdare och Incels. Sj\u00e4lvf\u00f6rtroende genom att \u00e5stadkomma n\u00e5got. Mammans uppgift.<\/strong><\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>**********************************************************************************<\/strong><\/p>\n<p><strong>SvD (250525): Snart kanske vi slipper ses i verkligheten<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li><strong>V\u00e5rt s\u00e4tt att umg\u00e5s, kommunicera och blicka fram\u00e5t kontrolleras av n\u00e5gra f\u00e5 f\u00f6retag.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Sj\u00e4lvvald eller bortvald fr\u00e5nvaro, degraderingen av omgivningen och det sociala kontraktet.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Umg\u00e4nget mellan amerikanska ungdomar minskade med 45 % &#8211; utan Zuckerbergs <em>metaverse<\/em>.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Det halvoffentliga privatlivet och l\u00f6gnen (Milan Kundera).<\/strong><\/li>\n<li><strong><em>Hands on<\/em>-kunskap, st\u00e4rkt anknytning till fysiska platser och serendipitet.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Rosen och AEI.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Haidt och \u201dDen \u00e4ngsliga generationen\u201d.<\/strong><\/li>\n<li><strong>\u201dweapons of mass distraction\u201d.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Huxley och \u201dden sk\u00f6na nya v\u00e4rld\u201d.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Sociala mediers normalisering av barnsligt beteende.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Hayward, \u00f6verk\u00e4nslighet och krav p\u00e5 s\u00e4rbehandling och offerkultur.<\/strong><\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>**********************************************************************************<\/strong><\/p>\n<p><strong>Allvarligt talat: Varf\u00f6r leder k\u00e4rlek s\u00e5 ofta till sj\u00e4lvsabotage?<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li><strong>Bataille 1933. Samh\u00e4lleligt improduktivt sl\u00f6seri. Offret har alltid funnits. Kristendom \u2013 offrandet av Jesus. Bygga oanv\u00e4ndbara monument. Spel och sport. H\u00e4stkappl\u00f6pningar, ruin och d\u00f6d. Fokus: f\u00f6rlust \u2013 s\u00e5 stor som m\u00f6jligt. F\u00f6rst d\u00e5 kan helighet uppst\u00e5. Att v\u00e4gra finna sig i det m\u00e4nskliga predikamentet (samh\u00e4lleligt improduktivt sl\u00f6seri). Detta skapar social sammanh\u00e5llning. Kan appliceras p\u00e5 k\u00e4rlek. Att riskera sitt liv. H\u00e4r \u00e4r jag, d\u00f6da mig om du vill. Intensitet, f\u00f6rundran eller f\u00f6rst\u00f6relse som trotsar utilitarismens logik och skapar starka k\u00e4nslor.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Skillnaden mellan skuld och skam. Melanie Klein. Sp\u00e4dbarnet och kaoset. Infantil uppdelning av d\u00e5ligt och bra. Det paranoid-schizoida stadiet. F\u00f6r\u00e4ldern kan inte alltid tillfredsst\u00e4lla bebisens beg\u00e4r. Bebisen uppfattar f\u00f6r\u00e4ldern som tv\u00e5 olika varelser. Barnet kan senare integrera. Detta kan leda till skuld, det depressiva stadiet. Skuld \u2013 en fundamental k\u00e4nsla. Vi kan ta ansvar f\u00f6r skada vi. Vi kan gottg\u00f6ra. Skam \u00e4r kopplat till det tidigare stadiet. Man vill f\u00f6rsvinna. F\u00f6rnekelse. \u00c4ven jag har fel. V\u00e5r samtid och det polariserade. Politik, sj\u00e4lvhj\u00e4lp och terapikultur. Min v\u00e4ninna \u00e4r j\u00e4ttejobbig &#8211; jag ocks\u00e5. Snabb teknisk utveckling. Att k\u00e4nna skuld \u00e4r bara farligt om man utg\u00e5r fr\u00e5n en svartvit v\u00e4rldsbild. Ta kontakt med dem du tror att du skadat!<\/strong><\/li>\n<li><strong>Millgrave och t\u00e5gstationsexperimentet. V\u00e4lbekanta fr\u00e4mlingar. Att f\u00f6redra kontakt med totala fr\u00e4mlingar. Ett \u00f6verskott av intryck. D\u00e4rf\u00f6r st\u00e4nger vi ute varandra. Det offentliga rummet blir mindre. Sj\u00e4lvskanning, appar och sociala n\u00e4tverk. Stelt sm\u00e5prat \u00e4r bra. <\/strong><\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>\u00a0**********************************************************************************<\/strong><\/p>\n<p><strong>SvD (230619): Jakten p\u00e5 sanning har format oss som art<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li><strong>J\u00e4mf\u00f6relser av genetiska och molekyl\u00e4ra faktorer.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Den senaste f\u00f6rgreningen f\u00f6r 10-6 miljoner \u00e5r sedan.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Apor, m\u00f6drar och hierarki.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Vanan starkare \u00e4n lusten att pr\u00f6va n\u00e5got nytt och konservativa beteenden.<\/strong><\/li>\n<li><strong><em>Ratchet <\/em>och l\u00e5ngsiktig progressiv kultur.<\/strong><\/li>\n<li><strong>K\u00f6ttdiet och fortg\u00e5ende tillv\u00e4xt av hj\u00e4rnan.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Samverkan, spr\u00e5k, tankeutbyte och f\u00f6rmedling av planer och id\u00e9er.<\/strong><\/li>\n<li><strong>K\u00f6nsm\u00e4ssig och individuell specialisering och arbetsf\u00f6rdelning.<\/strong><\/li>\n<li><strong>F\u00f6rdelning av kulturellt arv till fler.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Gemensamma \u00e5sikter och normer.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Konsten att samla och framf\u00f6ra argument.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Sl\u00e4ktet <em>Homos <\/em>anatomiska s\u00e4rdrag.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Argumentera och samarbeta \u2013 \u00e4ven med fr\u00e4mlingar.<\/strong><\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>**********************************************************************************<\/strong><\/p>\n<p><strong>H\u00f6ra: Sveriges radio: Ekot (fr\u00e5n 18 maj, kl. 16.45)<\/strong><\/p>\n<p><strong>**********************************************************************************<\/strong><\/p>\n<p><strong>SvD (230315): \u00c4r \u201dKrig och fred\u201d f\u00f6rst\u00f6rd f\u00f6r all framtid?<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li><strong>Oksana Zabuzjko och den politiska inneb\u00f6rden av att den ryska litteraturen \u201df\u00f6rst\u00e5r\u201d v\u00e5ldsverkare.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Skillnad mellan \u00f6st och v\u00e4st \u2013 g\u00e4llande allegorier.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Olika s\u00e4tt att tolka \u201dKrig och fred\u201d.<\/strong><\/li>\n<li><strong>\u00c4r vi inst\u00e4ngda i apologin?<\/strong><\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>**********************************************************************************<\/strong><\/p>\n<p><strong>Allvarligt talat: Kan jag vara feminist och vilja ha en fin kropp?<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li><strong>Skaffa barn eller inte. Inte ett val s\u00e4rskilt l\u00e4nge. Preventivmedel, praktisk n\u00f6dv\u00e4ndighet och sociala normer. Friheten ger oss \u00e5ngest. Vi \u00e4r ansvariga. Rationella och intuitiva s\u00e4tt att ta beslut. Att skaffa barn p\u00e5 basis av rationalitet \u00e4r fel, eftersom man inte vet om konsekvenserna. Det andra \u2013 transformationen kan man inte veta n\u00e5got om. J\u00e4mf\u00f6relse: dejting. Finns k\u00e4nslan beh\u00f6vs inte f\u00f6rnuftet. Sluta vara smart!<\/strong><\/li>\n<li><strong>Man och kvinna i vardagen. Feministiskt svar: den manliga blicken. \u00d6kad j\u00e4mst\u00e4lldhet, men ingen skillnad. Instagram dock: sexiga bilder p\u00e5 sig sj\u00e4lva. \u201dThe Nude Selfie is now the new Art\u201d i NYT. Falskt medvetande eller ett \u00f6vertagande av den ekonomiska vinsten? Det arketypiska feminina sexuella uttrycket, 40\u00a0000 \u00e5r. \u00c4ven inom asa-tron.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Tillit \u2013 hur skapar men den? Finns total tillit? Nej. Man kan inte veta allt om den andre. F\u00f6r att tillit ska kunna uppst\u00e5 m\u00e5ste man sj\u00e4lv visa sig s\u00e5rbar. Man m\u00e5ste ta en risk, man m\u00e5ste tro. Orfeus och Eurydike. St\u00e5 ut med att inte veta.<\/strong><\/li>\n<li><strong>F\u00f6tt tre barn. Tung kropp. S\u00f6rja sin snygga kropp. Smala blir b\u00e4ttre behandlade i samh\u00e4llet. Att vara smal \u2013 det sista idealet (Girard). Undantag: sm\u00e5 barn och vettiga bryr sig inte. En fristad i en hj\u00e4rtl\u00f6s v\u00e4rld. Missn\u00f6je med kroppen. Tv\u00e5 s\u00e4tt: 1. Jag kan sj\u00e4lv omforma. 2. Jag kan omforma mina egna tankar. Radering av k\u00e4nslan av sorg. Men: sorg \u00e4r en verklig k\u00e4nsla.<\/strong><\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>**********************************************************************************<\/strong><\/p>\n<p><strong>DN (210305): Den nyliberala epoken har skadat k\u00e4nslan av delaktighet i samh\u00e4llet<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li><strong>Ekonomiska och kulturella krafter bakom undermineringen av demokratin.<\/strong><\/li>\n<li><strong>I st\u00e4llet f\u00f6r liberala institutioner \u2013 familjen.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Kristen konservatism och rasism hand i hand med libertariansk h\u00e5llning till f\u00f6retagande.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Thatchers och Reagans regimer och \u00f6del\u00e4ggandet av det sociala.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Trump och staten som ett f\u00f6retag.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Syndabockar: invandrare, spansktalande, kvinnor etcetera<\/strong><\/li>\n<li><strong>Vad \u00e4r d\u00e5 \u201dnyliberalism\u201d? \u2013 inte frihet utan tv\u00e5ng.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Alla lyckas inte bli sin egen lyckas entrepren\u00f6r.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Individen f\u00f6rv\u00e4ntas ta mer av det som f\u00f6rut var statens ansvar.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Drastiskt \u00f6kade klyftor i Sverige sedan 1980-talet.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Hermeneutikernas och teologernas eviga syssels\u00e4ttning: vad betyder \u201dSke din vilja\u201d.<\/strong><\/li>\n<li><strong>New Public Management. \u00d6kad f\u00f6rpappring, kontroll, administration leder till urholkning av professionernas autonomi.<\/strong><\/li>\n<li><strong>I st\u00e4llet: omd\u00f6me och personligt ansvar.<\/strong><\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>**********************************************************************************<\/strong><\/p>\n<p><strong>FILOSOFISKA RUMMET: DEN BEROENDE M\u00c4NNISKAN<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li><strong>Opium, alkohol, cigaretter, tr\u00e4ning, sex, spel, datorspel och beroende. Expansion av boendebegreppet<\/strong><\/li>\n<li><strong>Beroende eller vana? Hj\u00e4rnans bel\u00f6ningssystem<\/strong><\/li>\n<li><strong>Beroende\/frihet, p\u00e5 basis av beroendet blir man till<\/strong><\/li>\n<li><strong>Medicinskt beroende (positiv erfarenhet\/kick), \u00f6kad tolerans och abstinens<\/strong><\/li>\n<li><strong>Ytterligare en faktor \u2013 of\u00f6rm\u00e5ga att fullf\u00f6lja ett bra liv<\/strong><\/li>\n<li><strong>Missbruk\/beroende. DSMV \u2013 h\u00f6g-och riskkonsumtion. Vad \u00e4r ett sunt beroende?<\/strong><\/li>\n<li><strong>Jag k\u00e4nner att jag m\u00e5ste g\u00f6ra n\u00e5got jag vet skadar mig<\/strong><\/li>\n<li><strong>\u00c4r alkoholism en sjukdom? Vissa genetiska faktorer, milj\u00f6n och tillg\u00e5ngen<\/strong><\/li>\n<li><strong>Varf\u00f6r berusar man sig? (Gud) \u2013 tillg\u00e5ng till en upplevd ljusare verklighet<\/strong><\/li>\n<li><strong>L\u00e5ngt historiskt perspektiv. Har drogerna en inskriven kulturell plats? (Ex. Schamaner) \u2013 h\u00f6gre tolerans. Befrielse fr\u00e5n \u00e5ngest och tidsuppfattning, heroin (ligga i mammas mage)<\/strong><\/li>\n<li><strong>Sm\u00e4rtstillande\/\u00e5ngestd\u00e4mpande. \u00c4r det drogen eller tillst\u00e5ndet man \u00e4r beroende av? (suget)<\/strong><\/li>\n<li><strong>Medvetenhet om v\u00e5r existens \u2013 mycket att fly ifr\u00e5n. Drogen som snabb l\u00f6sning.<\/strong><\/li>\n<li><strong>AA och 12-stegsprogrammet (\u00e5terta ansvaret det egna livet). Andlighet. KBT och \u00e5terfallsprevention.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Andlighet som v\u00e4gledning. Klyftan mellan 12-stegsr\u00f6relsen och den officiella v\u00e5rden. Identitet eller andlighet.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Den latinska etymologiska betydelsen (=f\u00f6rslavad) i en romersk mening. F\u00f6rvandla sig sj\u00e4lv med drogen (=mental plastkirurgi).<\/strong><\/li>\n<li><strong>Civilisation, urbanisering. M\u00e5ste vi ha droger f\u00f6r klara livet?<\/strong><\/li>\n<li><strong>Gr\u00e4nsen mellan medicinskt beroende och beroende i bredare mening (allts\u00e5 beteenden), ex. gambling. Och nu \u2013 datorspels-och internetberoende. Finn det n\u00e5gon skillnad?<\/strong><\/li>\n<li><strong>Aktivering av bel\u00f6ningssystemet vid spelvinst. Begr\u00e4nsning av sjukdomsetikettering.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Gaming disorder. I Kina: tusentals kliniker f\u00f6r (spel, sociala medier etc.). Framv\u00e4xandet av nya teknologier. 15 minuter \u2013 3 timmar vid telefon\/platta\/dator). De \u00e4r byggda f\u00f6r att g\u00f6ra oss beroende. Trigga, investera. \u201dOpium f\u00f6r folket\u201d \u2013 baserat p\u00e5 kommersialismen som system.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Identitet\/datorspel\/sv\u00e5rt att g\u00e5 ur.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Att spela datorspel \u2013 \u00e4r det att ha ett normalt liv? \u00c4r det d\u00e5 ett beroende?<\/strong><\/li>\n<li><strong>WOW, konstrukt\u00f6rerna avst\u00e5r.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Vem ska betala f\u00f6r missbruksv\u00e5rden? Om det inte klassas som sjukdom \u2013 du m\u00e5ste betala sj\u00e4lv.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Konstruerade och naturliga behov (natur och kultur).<\/strong><\/li>\n<li><strong>Bekr\u00e4ftelseberoende, sociala medier och narcissismen (tidigare en tr\u00f6g process)<\/strong><\/li>\n<li><strong>Vad \u00e4r beroende? Kortsiktiga, snabba resultat, att snabbt slippa \u2013 ja, vad\u00e5?<\/strong><\/li>\n<li><strong>Inte lika m\u00e5nga plikter l\u00e4ngre.<\/strong><\/li>\n<li><strong>On The Road \u2013 droglivet som ideal. 60-talet och intresset f\u00f6r det sinnesutvidgande. LSD, men ocks\u00e5 andra droger som funnits f\u00f6rut \u2013 i etablerade civilisationer.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Genikulturen, konstn\u00e4rer som drogar, artister som d\u00f6r vid 27 \u00e5rs \u00e5lder.<\/strong><\/li>\n<li><strong>Halvpackad hela tiden\/vem fixar maten?<\/strong><\/li>\n<li><strong>Relationer blir ointressant vid drogmissbruk<\/strong><\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>**********************************************************************************<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Allvarligt talat: V\u00e4rlden g\u00e5r under och jag sitter och ritar Albrights r\u00e5d mycket sv\u00e5rt att f\u00f6lja. Argument f\u00f6r systerskap: patriarkatet och muskelmassan. J\u00e4mf\u00f6relse: 20- och 60-\u00e5riga m\u00e4n. Aggressivitet och sociala band. M\u00e4nniskor p\u00e5 toppen pr\u00e4glas av andra karakteristika. Dygden Clementia. Inb\u00f6rdes solidaritet och broderskap \u2013 den viktigaste faktorn. Kvinnliga egna n\u00e4tverk. Meningsl\u00f6shetsk\u00e4nsla och konstn\u00e4rligt skapande. &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/c1-del-1-start-14-april-diskussionsforslag\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">C1+ del 1 start 14 april &#8211; diskussionsf\u00f6rslag<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":623,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10238","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10238","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/users\/623"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10238"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10238\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10284,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10238\/revisions\/10284"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/windka2\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10238"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}