Spanska språkets historia

Välkommen Bienvenidos

Spanska språkets historia
Spanska är världens tredje största språk och härstammar från latinet. Därför har det mycket gemensamt med franska och portugisiska. Vad många inte vet är att latinet tagit många lånord från grekiskan, något som sedan passerat över i spanskan. Ibland får latinet därför äran för ord som egentligen är grekiska. Ett annat språk som influerat spanskan är arabiska. Därifrån kommer även många namn som bärs av människor i Spanien. Detta inflytande började då araberna erövrade delar av landet på 700-talet.

Spanska kallas även för kastilianska och det är det språk man menar när man pratar om spanska i dagligt tal. Det finns nämligen andra språk i Spanien, t.ex. baskiska och katalanska.

På 1500- och 1600-talen utvecklades språket till vad det är idag. Spanskan har många dialekter beroende på varifrån de talande kommer ifrån och dessa kan ha svårt att förstå varandra då uttalet skiljer sig vida åt. Stora delar av den latinamerikanska spanskan tros vara varianter av andalusisk spanska. Precis som för de flesta språk finns en riksvariant som man försöker bevara. Ett steg i denna riktning började redan på 1200-talet med King Alfonso den tionde. Han samlade skriftlärda vilka fick studera språkets historia. Den första skrivna spanskan dök upp i skriften Glosas Emilianenses. Den innehöll ordförklaringar skrivna av en okänd munk. Grammatiken kartlades och utarbetades av Antonio de Nebrija, en språkforskare, år 1492 på uppdrag av drottning Isabella. Detta var en av de första grammatikskrifterna som publicerats om ett romanskt språk. Numera upprätthålls språkets renhet av den kungliga spanska akademien som grundades år 1713. De publicerade sitt första lexikon år 1771 och har fortsatt att ge ut denna sedan dess. Varje spansktalande land har sin egen språkakademi och för dessa finns ett överhuvud som kontrollerar dem alla.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *