![\"\"](\"http:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/files\/2026\/06\/IMG_20260615_181052525-scaled.jpg\")
<\/a> ![\"\"](\"http:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/files\/2026\/06\/IMG_20260615_190932097-scaled.jpg\")
<\/a><\/p>\n- \n
- Vi simulerade en bes\u00f6k till Caf\u00e9 Sperl i Wien f\u00f6r att \u00f6va gastronomi-relaterat spr\u00e5k.<\/li>\n
- D\u00e5tid: preteritum av\u00a0sein<\/em>\n
- \n
- ich war, du warst…<\/em> (3.12)<\/li>\n
- Warst du schon mal in Wien?<\/em> (3.13)<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n
- Klockslag (4.1, 4.2):\n
- \n
- Es ist 13:00 Uhr<\/em><\/li>\n
- Der Film beginnt um Viertel nach elf.<\/em><\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n
Hausaufgabe<\/h3>\n
- \n
- Kapitel 3 zu ende machen<\/li>\n
- Kapitel 4: 2-6 (Seite 73-74)<\/li>\n<\/ul>\n
Mittwoch 10. Juni<\/h2>\n
Vi b\u00f6rjade med kapitel 3 d\u00e4r det handlar om staden. Vi \u00f6vade med fraser man skulle kunna anv\u00e4nde i ett caf\u00e9 eller restaurang.<\/p>\n
![\"\"](\"http:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/files\/2026\/06\/IMG_20260610_192051130-300x225.jpg\")
<\/a><\/h2>\nNominativ\/Ackusativ<\/h3>\n
Vi introducerade ocks\u00e5 begreppen nominativ<\/strong> och ackusativ<\/strong>. I boken behandlas det i kapitel 3, uppgift 5 (s. 52) och \u00f6vas i uppgift 6 och 7 (s. 52-54).<\/p>\n
Som repetition: verbet<\/strong> bilder k\u00e4rnan av en mening och beskriver till exempel en handling, en k\u00e4nsla\/varseblivning, en process\/skeende eller ett tillst\u00e5nd.<\/p>\n
- \n
- Anna\u00a0macht<\/strong> Hausaufgaben. (g\u00f6ra, handling)<\/li>\n
- Ich\u00a0h\u00f6re<\/strong> etwas. (h\u00f6ra, varseblivning)<\/li>\n
- Der Stift\u00a0bricht<\/strong>. (bryta, skeende)<\/li>\n
- Peter\u00a0ist<\/strong> m\u00fcde. (vara, tillst\u00e5nd)<\/li>\n<\/ul>\n
Subjektet<\/strong> st\u00e5r oftast direkt framf\u00f6r verbet, b\u00e5de i tyska och svenska. Subjektet \u00e4r den eller det som utf\u00f6r en handling, iakttar\/k\u00e4nner p\u00e5 sig, genomg\u00e5r en process\/skeende eller \u00e4r i ett visst tillst\u00e5nd. P\u00e5 tyska enpassar verbet sig efter subjektet. Det vill s\u00e4ga att man m\u00e5ste v\u00e4lja r\u00e4tta \u00e4ndelsen. Hur verbet \u00e4ndras i presens har vi l\u00e4rt os i kapitel 1 och 2 av boken:<\/p>\n
- \n
- Wer<\/strong> macht? Anna<\/strong> mach-t<\/strong>.<\/li>\n
- Wer<\/strong> h\u00f6rt?\u00a0Ich<\/strong> h\u00f6r-e<\/strong>.<\/li>\n
- Was<\/strong> bricht?\u00a0Der Stift<\/strong> brich-t<\/strong>.<\/li>\n
- Wer<\/strong> ist m\u00fcde?\u00a0Peter<\/strong> ist<\/strong> m\u00fcde.<\/li>\n<\/ul>\n
Vissa verb kr\u00e4ver ett objekt<\/strong>. Om det fattas \u00e4r meningen inte fullst\u00e4ndig. Om n\u00e5gon s\u00e4ger till dig ”I g\u00e5r s\u00e5g jag” \u00e4r du ben\u00e4gen att fr\u00e5ga ”Men vad s\u00e5g du d\u00e5?” Objektet \u00e4r den eller det som \u00e4r utsatt av en handling eller f\u00f6rem\u00e5l av en iakttagelse\/k\u00e4nsla. Det st\u00e5r oftast direkt efter verbet. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att vi s\u00e4ger att b\u00e5de svenska och tyska har vanligen SVO ordf\u00f6ljd, subjekt \u2013 verb \u2013 objekt.<\/p>\n
- \n
- Was<\/strong> macht Anna? Anna macht Hausaufgaben<\/strong>. (l\u00e4xor)<\/li>\n
- Was<\/strong> h\u00f6re ich? Ich h\u00f6re\u00a0etwas<\/strong>. (n\u00e5gonting) Ich h\u00f6re ein Ger\u00e4usch<\/strong>. (ett ljud)<\/li>\n<\/ul>\n
P\u00e5 svenska finns n\u00e5gra ord som har olika former beroende p\u00e5 deras funktion (subjekt eller objekt) i meningen:<\/p>\n
- \n
- Jag<\/strong> g\u00e5r hem\u00e5t.<\/li>\n<\/ul>\n
Men<\/p>\n
- \n
- Peter \u00e4lskar mig<\/strong>.<\/li>\n<\/ul>\n
Jag<\/em> och mig<\/em> \u00e4r tv\u00e5 former av samma ordet. Den enda skillnaden mellan dem \u00e4r funktionen de fyller i meningen. Subjektformen (jag<\/em>) kallas f\u00f6r nominativ <\/strong>och objektformen (mig<\/em>) kallas f\u00f6r ackusativ<\/strong>. P\u00e5 svenska har bara n\u00e5gra pronomina en speciell ackusativform (du<\/em> \u2013 dig<\/em>, hon<\/em> \u2013 henne<\/em>, etc.), men p\u00e5 tyska \u00e4ndras inte bara pronomina, utan ocks\u00e5 substantiv, adjektiv och artiklar. Det ser vi h\u00e4r:<\/p>\n
- \n
- Ein kleiner Kaffee<\/strong> kostet \u20ac2,40.<\/li>\n<\/ul>\n
Ein kleiner Kaffee<\/strong> st\u00e5r i nominativformen d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r subjektet. Det \u00e4r det som \u00e4r i tillst\u00e5ndet kosta<\/em>, ha ett visst v\u00e4rde<\/em>.\u00a0Men i<\/p>\n
- \n
- Ich m\u00f6chte\u00a0einen kleinen Kaffee<\/strong>.<\/li>\n<\/ul>\n
st\u00e5r einen kleinen Kaffee<\/strong> i ackusativformen d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r objektet i meningen, d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r f\u00e5rem\u00e5let av min \u00f6nskan.<\/p>\n
Ich<\/em>-Laut und ach<\/em>-Laut<\/h3>\n
Sagitalschnitt<\/a><\/p>\n
- \n
- ’ich<\/em>-Laut’ \/\u00e7\/ \u00e4r en palatal frikativ<\/li>\n
- ’ach<\/em>-Laut’ \/x\/ \u00e4r en velar frikativ<\/li>\n<\/ul>\n
Hausaufgabe<\/h3>\n
Jobba vidare tills 10 (p\u00e5 sidan 56) och g\u00f6r \u00f6vningar \u00dc1-5 (sidan 63-64)<\/p>\n
Montag 8. Juni<\/h2>\n
![\"\"](\"http:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/files\/2026\/06\/IMG_20260608_190700764-300x225.jpg\")
<\/a><\/p>\nVi \u00f6vade med<\/p>\n
- \n
- ein<\/em> och\u00a0kein<\/em> (den s\u00e5 kallade ’negativa artikeln’)<\/li>\n
- mein<\/em>,\u00a0dein<\/em>, sein<\/em> och\u00a0ihr<\/em><\/li>\n
- tal<\/li>\n
- plural av substantiv<\/li>\n<\/ul>\n
Det sv\u00e5raste \u00e4r att ord som ein<\/em>, kein<\/em>, mein<\/em>, dein<\/em>, sein<\/em> och ihr<\/em> alltid anpassar sig til substantivets genus:<\/p>\n
- \n
- Ist das dein Hut? Nein, das ist nicht mein Hut. Das ist ihr<\/em> Hut<\/em> (= hennes hatt, Hut<\/em> \u00e4r maskulin).<\/li>\n
- Ist das deine M\u00fctze? Nein, das ist nicht meine M\u00fctze. Das ist seine M\u00fctze<\/em> (= hans m\u00f6ssa, M\u00fctze<\/em> \u00e4r feminin).<\/li>\n<\/ul>\n
Hausaufgabe<\/h3>\n
- \n
- avsluta kapitel 2: tills 24 (p\u00e5 sidan 40)<\/li>\n
- alla \u00f6vningar \u00dc1-14 (sidan 41-44)<\/li>\n
- \u00f6va med sl\u00e4ktskapsbegrepp (sidan 38-39), ta med en familjfoto och ber\u00e4tta om era sl\u00e4ktingar<\/li>\n<\/ul>\n
Mittwoch 3. Juni<\/h2>\n
Vi \u00e4r i en annan lokal: 332!<\/p>\n
![\"\"](\"http:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/files\/2026\/06\/IMG_20260603_181726762-300x225.jpg\")
<\/a> ![\"\"](\"http:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/files\/2026\/06\/IMG_20260603_191343271-300x225.jpg\")
<\/a><\/p>\nVi arbetade tills 7 i kapitel 2 (sidan 30) och b\u00f6rjade med teman substantiv och artikel.\u00a0I synnerhet har vi \u00f6vat med:<\/p>\n
- \n
- hobbys (Ich schwimme gern<\/em>.)<\/li>\n
- verb i 1. och 2. person plural (wir wohnen<\/em>,\u00a0ihr wohnt<\/em>)<\/li>\n
- prata om och beskriva yrken<\/li>\n<\/ul>\n
Hausaufgabe<\/h3>\n
- \n
- alla \u00f6vningar i kapitel 1<\/li>\n
- ta med en bild av en kompis eller familjmedlem och ber\u00e4tta om honom\/henne<\/li>\n
- jobba sj\u00e4lvst\u00e4ndigt vidare tills 14 i kapitel 2 (sidan 34)<\/li>\n
- forts\u00e4tta \u00f6va med glossor: h\u00e4ng postits p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l i ditt hem med tyska ord + best\u00e4md artikel<\/li>\n<\/ul>\n
N\u00e4sta v\u00e4cka b\u00f6rjar vi med att \u00f6va med<\/p>\n
- \n
- possessivpronomen (mein<\/em>,\u00a0dein<\/em>)<\/li>\n
- ”negativartikel” (kein<\/em> \u2248 ingen<\/em>)<\/li>\n<\/ul>\n
Montag 1. Juni<\/h2>\n
![\"\"](\"http:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/files\/2026\/06\/IMG_20260601_181630993-300x225.jpg\")
<\/a> ![\"\"](\"http:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/files\/2026\/06\/IMG_20260601_191002683-300x225.jpg\")
<\/a><\/p>\nVi gjorde 1-11 fr\u00e5n kapitel 1.<\/p>\n
- \n
- Fyll i alla luckorna vi inte hann under lektionen.<\/li>\n
- Arbeta sj\u00e4lv vidare tills 16 (sidan 15).<\/li>\n
- G\u00f6r \u00f6vningar 1-6 (sidorna 19-20).<\/li>\n
- \u00d6va glossor och fraser.<\/li>\n<\/ul>\n
Det som \u00e4r nytt \u00e4r hur man pratar om det som man tycker om att g\u00f6ra:<\/p>\n
- \n
- Ich spiele gern Fu\u00dfball. (= Jag tycker om att spela fotboll.)<\/li>\n<\/ul>\n
P\u00e5 onsdag avslutar vi kapitel 1 och b\u00f6rjar med kapitel 2 d\u00e4r det handlar om yrken.<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Montag 15. Juni Vi simulerade en bes\u00f6k till Caf\u00e9 Sperl i Wien f\u00f6r att \u00f6va gastronomi-relaterat spr\u00e5k. D\u00e5tid: preteritum av\u00a0sein ich war, du warst… (3.12) Warst du schon mal in Wien? (3.13) Klockslag (4.1, 4.2): Es ist 13:00 Uhr Der Film beginnt um Viertel nach elf. Hausaufgabe Kapitel 3 zu ende machen Kapitel 4: 2-6 […]<\/p>\n","protected":false},"author":982,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-297","page","type-page","status-publish","hentry","post-preview"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/297","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/wp-json\/wp\/v2\/users\/982"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=297"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/297\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":325,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/297\/revisions\/325"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/kellke\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=297"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
- Ich spiele gern Fu\u00dfball. (= Jag tycker om att spela fotboll.)<\/li>\n<\/ul>\n
- ”negativartikel” (kein<\/em> \u2248 ingen<\/em>)<\/li>\n<\/ul>\n
- possessivpronomen (mein<\/em>,\u00a0dein<\/em>)<\/li>\n
- verb i 1. och 2. person plural (wir wohnen<\/em>,\u00a0ihr wohnt<\/em>)<\/li>\n
- hobbys (Ich schwimme gern<\/em>.)<\/li>\n
- Ist das deine M\u00fctze? Nein, das ist nicht meine M\u00fctze. Das ist seine M\u00fctze<\/em> (= hans m\u00f6ssa, M\u00fctze<\/em> \u00e4r feminin).<\/li>\n<\/ul>\n
- mein<\/em>,\u00a0dein<\/em>, sein<\/em> och\u00a0ihr<\/em><\/li>\n
- ’ach<\/em>-Laut’ \/x\/ \u00e4r en velar frikativ<\/li>\n<\/ul>\n
- ’ich<\/em>-Laut’ \/\u00e7\/ \u00e4r en palatal frikativ<\/li>\n
- Ich m\u00f6chte\u00a0einen kleinen Kaffee<\/strong>.<\/li>\n<\/ul>\n
- Ein kleiner Kaffee<\/strong> kostet \u20ac2,40.<\/li>\n<\/ul>\n
- Peter \u00e4lskar mig<\/strong>.<\/li>\n<\/ul>\n
- Was<\/strong> h\u00f6re ich? Ich h\u00f6re\u00a0etwas<\/strong>. (n\u00e5gonting) Ich h\u00f6re ein Ger\u00e4usch<\/strong>. (ett ljud)<\/li>\n<\/ul>\n
- Wer<\/strong> h\u00f6rt?\u00a0Ich<\/strong> h\u00f6r-e<\/strong>.<\/li>\n
- Ich\u00a0h\u00f6re<\/strong> etwas. (h\u00f6ra, varseblivning)<\/li>\n
- Anna\u00a0macht<\/strong> Hausaufgaben. (g\u00f6ra, handling)<\/li>\n
- Der Film beginnt um Viertel nach elf.<\/em><\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n
- Warst du schon mal in Wien?<\/em> (3.13)<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n
- ich war, du warst…<\/em> (3.12)<\/li>\n