![\"\"](\"http:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/japanska\/files\/2018\/02\/lecture_note_TJFL.jpg\")
<\/a><\/p>\nNu har jag blivit bekr\u00e4ftad efter en veckas unders\u00f6kning med olika resurser. \u00c4rligt sagt kommer jag ih\u00e5g nu eller hade gl\u00f6mt bort helt att jag k\u00e4ndes konstig n\u00e4r jag startade min karri\u00e4r som l\u00e4rare i japanska som fr\u00e4mmande spr\u00e5k i Japan och undervisade \u201c[i-adj.]+desu\u201d f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen*.<\/p>\n
* Som sagt undervisade vi nekande p\u00e5 lite annorlunda s\u00e4tt. Vanligtvis l\u00e5ter de nedan artigare \u00e4n \u201catsukunai desu\/atsukunakatta desu\u201d.<\/p>\n
Varf\u00f6r \u00e4r det???<\/p>\n
1. Det \u00e4r helt OK att s\u00e4ga utan \u201cdesu\u201d.<\/h4>\n\n- atsui<\/li>\n
- atsukunai<\/li>\n
- atsukatta<\/li>\n
- atsukunakatta<\/li>\n<\/ul>\n
S\u00e5 l\u00e4nge man talar till ngn n\u00e4ra som kompis eller familjemedlem.<\/p>\n
2. Hur sa japanerna n\u00e4r de talade med ngn som inte \u00e4r n\u00e4ra?<\/h4>\n
A2-a: t.ex. Atsui desu-ne.<\/p>\n
Till ngn som \u00e4r \u00f6verl\u00e4gsen mest f\u00f6re andra v\u00e4rldskriget (- 1945).<\/p>\n
A2-b: O-ats\u016b gozaimasu.<\/p>\n
Saken \u00e4r, som jag brukar s\u00e4ga, undviker japanerna att l\u00e5ta best\u00e4md, t.ex. \u201cne\u201d i slutet i undervisning. Vi l\u00e4gger till olika \u00e4ndelser efter i-adj. eller uttrycker sig p\u00e5 helt annorlunda s\u00e4tt.<\/p>\n
Ono (1999) skrev att \u201c[icke-substantiv]+desu\u201d var ovanlig tills b\u00f6rjan av Showa eran (1926- 1989). \u201c[i-adj.]+desu\u201d kommer ursprungligen fr\u00e5n v\u00e4stra Japan och spreds till \u00f6stra Japan.<\/p>\n
Faktiskt var det efter andra v\u00e4rldskriget, 1954 n\u00e4r \u201c[i-adj.]+desu\u201d offentligt blev godk\u00e4nd av Japans Agency for Cultural Affairs. “desu” l\u00e5ter neutralt j\u00e4mf\u00f6rt med “~u gozaimasu” och passade bra med “desu-masu style”.<\/p>\n
Referens
\nOno, S. (1999) Nihongo Renshucho (pp.175- 177), Tokyo, Japan: Iwanami Shoten<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
i-adj. b\u00f6js f\u00f6re \u201cdesu\u201d. Q: Hur blir det utan \u201cdesu\u201d? A: Det blir \u201ccasual style\u201d som anv\u00e4nds mellan n\u00e4ra folk. Varf\u00f6r i-adj. b\u00f6js f\u00f6re \u201cdesu\u201d hade n\u00e5got att g\u00f6ra med artig vs. icke-artig aspekter p\u00e5 japanska. Jag gr\u00e4vde \u00e4ven i … Continue reading
S\u00e5 l\u00e4nge man talar till ngn n\u00e4ra som kompis eller familjemedlem.<\/p>\n
2. Hur sa japanerna n\u00e4r de talade med ngn som inte \u00e4r n\u00e4ra?<\/h4>\n
A2-a: t.ex. Atsui desu-ne.<\/p>\n
Till ngn som \u00e4r \u00f6verl\u00e4gsen mest f\u00f6re andra v\u00e4rldskriget (- 1945).<\/p>\n
A2-b: O-ats\u016b gozaimasu.<\/p>\n
Saken \u00e4r, som jag brukar s\u00e4ga, undviker japanerna att l\u00e5ta best\u00e4md, t.ex. \u201cne\u201d i slutet i undervisning. Vi l\u00e4gger till olika \u00e4ndelser efter i-adj. eller uttrycker sig p\u00e5 helt annorlunda s\u00e4tt.<\/p>\n
Ono (1999) skrev att \u201c[icke-substantiv]+desu\u201d var ovanlig tills b\u00f6rjan av Showa eran (1926- 1989). \u201c[i-adj.]+desu\u201d kommer ursprungligen fr\u00e5n v\u00e4stra Japan och spreds till \u00f6stra Japan.<\/p>\n
Faktiskt var det efter andra v\u00e4rldskriget, 1954 n\u00e4r \u201c[i-adj.]+desu\u201d offentligt blev godk\u00e4nd av Japans Agency for Cultural Affairs. “desu” l\u00e5ter neutralt j\u00e4mf\u00f6rt med “~u gozaimasu” och passade bra med “desu-masu style”.<\/p>\n
Referens
\nOno, S. (1999) Nihongo Renshucho (pp.175- 177), Tokyo, Japan: Iwanami Shoten<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
i-adj. b\u00f6js f\u00f6re \u201cdesu\u201d. Q: Hur blir det utan \u201cdesu\u201d? A: Det blir \u201ccasual style\u201d som anv\u00e4nds mellan n\u00e4ra folk. Varf\u00f6r i-adj. b\u00f6js f\u00f6re \u201cdesu\u201d hade n\u00e5got att g\u00f6ra med artig vs. icke-artig aspekter p\u00e5 japanska. Jag gr\u00e4vde \u00e4ven i … Continue reading