Lektioner

Lektion 8, torsdag 17 mars

Vi gick igenom adjektiv som INTE böjs efter substantivet: gratis, kul, bra, extra, lagom. T.ex: En bra bok. Ett bra land.

Vi gick igenom skillnaden på prepositionerna TILL och FÖR. Till används i samband med temat ”adressat”. T.ex. efter verben: ge till, skicka till, skriva till, säga till, skrika till, kasta en boll till, springa till, gå till, o.s.v. Det används även när vi vill beskriva riktning/transport: jag åkte till Spanien, jag vill cykla till  min sommarstuga. För används mer för att uttrycka temat ”ändamål” (mål, avsikt, mening, syfte) och det som har med ”show” eller ”uppvisning” att göra. T.ex: Sjunga för, laga mat för, berätta för, dansa för, spela för, visa för, förklara för, ha förtroende för…

Vi läste om tematt JOBB på s. 39 i textboken och gjorde övning C. Sedan gjorde vi hörövningen och läste texten på s. 41-43.

Grammatik

Vi gick igenom partikelverb, som är verb utgjorda av 2 ord, t.ex: skjuta upp, gå upp (i vikt), stänga av, sätta på, gå ner, resa runt, resa iväg, sköta om, skynda sig.

Vi pratade också om ord som är relaterade till kvantitet-skalan: lite-lagom-mycket. Se övning 4 i övningsboken (kapitel 3).

 

 

Lektion 7, tisdag 15 mars

Vi gick igenom mejl-uppgiften om resor. Nivån på er skriftliga förmåga är mycket bra! Men det finns vissa grammatiska och skriftliga fel som ni upprepar och som jag tog upp på lektionen. Till exempel:

  • 1 kilo, 3 kilo – 1 meter, 20 meter – 1 gram, hundra gram. (ord för mått och vikt ändras inte i plural!)
  • ni över-använder presens preteritum (jag har åkt). När vi på svenska berättar om någonting som hände i dåtid/i historien (en resa, en upplevelse o.s.v) använder vi oss oftast av preteritum (jag åkte, jag kände, jag gillade…).
  • Glöm inte att verbet i huvudsatser som är påståenden alltid kommer på plats 2! T.ex: Du äter en banan. Om huvudsatsen är en fråga så kommer istället verbet först och subjektet på plats 2, t.ex: Äter du en banan?
  •  I bisatser är ordföljden nästan alltid rak, det vill säga att subjektet kommer först (efter bisatsinledaren). T.ex:  Smart kan du bli, om du äter bananer. Exempel ”….eftersom jag är sjuk” , …om du säger rätt,  ”…att jag vill åka hem.”
  • Ord med prefixet jätte- sitter alltid ihop! T.ex: jätteroligt, jättebra, jättesmart, jättekul, jätteläskigt…osv.
  • Träna mer på adjektiv + substantiv, s. 279-281 i textboken. Många av er glömde att när vi skriver i bestämd form så måste vi böja på 3 ställen! T.ex: Den grönbilen. Det roligjobbet. Memorera om substantivet är en-ord eller ett-ord.
  • Vi säger på svenska: ”att vara på en ö”. När det handlar om öar så är det alltid prepositionen på som används med verben ”att vara”, ”att tillbringa tid”, ” att spendera”, os.v. T.ex: Jag är Södermalm. Jag spenderar min semester på Mallorca.  Men efter verbet ”att åka” kommer alltid TILL: Jag ska åka till Söder imorgon.

Vi gick sedan över till kapitel 3 i textboken och arbetade med uppgift 1C på sidan 34.

Grammatik: KONJUNKTIONER. Se s. 35-36 i textboken.

Vi diskuterade temat rikedom och jobb. Är det viktigt att bli rik? Jobbar vi bara för pengarnas skull? Eller har vi andra mål också? Vi gjorde diskussions-övningarna på sidorna 36-37.

 

 

 

Lektion 6, torsdag 10 mars

Vi övade hörförståelsen med att lyssna på spår nr. 6 på CD-skivan. Vi lyssnade på samtalet mellan Ville och Rasmus. Se övningen på sidan 22-23 i textboken.

Vi gick igen reduktioner och assimilationer i det svenska uttalet. Se sidan 262 i textboken. Ett exempel på reduktion: h uttalas inte i obetonade ord, bara i betonade ord. ”Han har en häst” uttalas [hanarenhäst]. Ett exempel på assimilation:  om d ligger emellan vokaler uttalas det ofta som r, till exempel ”du då?” uttalas [durå?].

Vi läste mejlen från Kompis.se på s. 24-25 i textboken och hittade möjliga svar och varianter på svar till frågorna.

Sist gick vi igenom huvudsatser och bisatser. Se sidan 27 i textboken. En huvudsats är en komplett sats som kan ”stå själv”, till exempel: jag heter Sofia. En bisats är å andra sidan en sats som inte kan ”stå själv”, till exempel: när jag var barn…

Exempel: När jag var barn (bisats) brukade jag leka mycket (huvudsats).

 

Lektion 5, tisdag 8 mars

Vi presenterade kulturpersonligheterna Ernest Thiel, Eugène Jansson och Hjalmar Söderberg i grupper. Ord som vi diskuterade var bland andra:

konst = det som konstnärer och andra artister skapar.  Teater, litteratur eller skulptur kan kallas för konst, som generell term. Men konst syftar ofta specifikt på målningar / tavlor.

författarvän = en vän som är författare.

musiker = uttalas [muusiker] med lång u-vokal. Musiker är en person som arbetar med och skapar musik.

Grammatik: pronomen. Vi gick igenom pronomen-rutan på s. 26 i textboken. Läs igenom och repetera i övningsboken. Vi gjorde övning F på s. 26 i textboken.

Sedan tittade vi på Svtplay-programmet Vänligen Lars Lerin, där den svenske målaren Lars Lerin vill skapa vänner bland kända svenska kulturpersonligheter. I detta avsnitt träffade han ABBA:s sångerska Anni-Frid Lyngstad. Vi pratade om hur Lars Lerin gör för att få vänner, och hur man gör när man vill få en ny vän.

Om du missade lektionen: titta gärna på 10 minuter av programmet Vänligen Lars Lerin (avsnitt 1). Se ifall du känner igen ord och fraser från temat vänskap. 

 

 

Lektion 4, torsdag 3 mars

Vi pratade om vad ni tyckte om videon på Svtplay om Olof Palme. Vissa tyckte det var roligt och informativt, andra tyckte det var lite kaotiskt. Säkert var att Olof Palme är en kontroversiell och omdebatterad person.

Sedan började vi kapitel 2 i textboken och diskuterade citaten på första sidan i kapitlet. Inom grammatiken gick vi igenom Reflexiva verb (textboken sid. 27). Reflexiva verb är vissa verb som måste efterföljas av en artikel (mig, sig, oss, er). Verbet är ofta av typen att det ”refererar” till subjektet (till den som utför handlingen). Typiska reflexiva verb är:

tvätta sig, klippa sig, kamma sig, känna sig, lägga sig, sätta sig, bestämma sig (se rutan i textboken).

Till sist tränade vi vår ordkunskap med ordkort. Nya ord var exempelvis:

  • oartig = en artig person är snäll och och utför sociala koder (säger god kväll, öppnar dörren för andra, o.s.v, är en gentleman). En oartig person är motsatsen- den är otrevlig, ouppfostrad!
  • undervisning = att lära ut saker till andra. Undervisning är att utbilda andra, det är en aktivitet jag gör som lärare till exempel.
  • bränner = verb som beskriver hur det känns när man råkar röra vid eld. Det gör ont och bränner! Man kan till exempel också bränna en skog, bränna ett hus. Då blir det bara svart aska kvar.

 

Lektion 3, tisdag 1 mars

Vi pratade om grundreglerna för svenskans uttal: långa vokaler och långa konsonanter. Ett långt vokalljus finns till exempel i ordet SIL, som uttala [siiiil], medan ett långt konsonantljud uttalas som i ordet SILL, [sillllll]. När konsonanten är lång blir vokalen kort. Testa skillnaderna i uttalet genom att uttala:

HAT (långt, stängt a-ljud) – HATT (kort, öppet a-ljud)

Se textboken sidan 260 för mer information om detta uttal i svenskan. Mycket viktigt att träna på och kunna höra skillnad på!

Vi lyssnade på spår 2 på CD-skivan och försökte hitta betonade ord, långa vokal-eller konsonantljud.

Vi pratade sedan en del om Olof Palmes mord (den 1 mars var det 30 år sedan han dog).

Inom grammatiken tog vi upp ordbildning och substantivets former. Se övningsbokens övningar:

Ordbildning: 5:A-D

Ord (sport & fritid): 6:A-B

Substantivets former: 7:A-B

 

Lektion 2, torsdag 25 februari

Vi pratade om texten ”Fritid förr och nu”, som tar upp ämnet om när begreppet fritid började användas i Sverige, runt 1930-talet. Det var en del av det politiska projektet att skapa en svensk välfärdsstat – utvecklat av den svenske socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson. Staten började påverka hur (och hur länge) hela svenska befolkningen, från överklass till arbetarklass, skulle ha fritid och semester.

Vi gick igenom svåra ord och sökte förklaringar på svenska till dem på lexin.nada.kth.se

att syssla = att utföra en aktivitet, att vara verksam med någonting. T.ex.  Jag sysslar med golf. Att syssla med dans tyckte politikerna inte var bra på 1930-talet. 

(ett) begrepp = ett koncept, en idé, ett ord som beskriver en idé eller ett kunskapsområde. T.ex. fritid, ekologi, science fiction-litteratur.

(ett) genomsnitt =  medelvärde. T.ex. Han tränar i genomsnitt 4 gånger i veckan.

(en) utställning = en samling föremål som visas för allmänheten i en speciell lokal. T.ex. konstutställning, utställning på museum.

bland de flesta = av/i majoriteten. Bland den stösta delen av personerna. T.ex. Madonna är populär bland de flesta. 

lämpligt = adverb som kommer från adjektivet lämplig = passande, braT.ex. Det är lämpligt att täna minst 2 gånger i veckan. Att dansa ansåg staten inte var lämpligt som fritidssyssla.

att orka = att ha energi att göra någonting. T.ex. Jag är stark, jag orkar bära barnvagnen nedför trappan.

Grammatik

Vi repeterade substantivens former. Substantiv böjs i singular/ plural och i obestämd/bestämd form. T.ex:

en bil (obestämd form singular), bilen (bestämd form singular),  bilar (obestämd form plural), bilarna (bestämd form plural)

ett yrke (obestämd form singular), yrket (bestämd form singular), yrken (obestämd form plural), yrkena (bestämd form plural)

Vi repeterade adjektiv och adverb. Se Minigrammatik längst bak i textboken.

Vi gick igenom tidsprepositioner, som används när vi vill förklara tid på olika sätt. T.ex.

  • hur ofta? jag tränar 4 gånger i veckan/i månaden, (om dagen/om året). 
  • hur länge? jag tittar på TV i 30 minuter varje dag. 
  • hur snabbt? jag springer 5 km 20 minuter. Jag duschar bara 5 minuter!
  • när (preteritum)? jag flög hem från USA för 3 månader sedan.
  • när (i framtiden)? jag ska resa till Filippinerna om 2 dagar.

Läxan till tisdag 1 mars hittar ni under fliken ”Läxa”.

Trevlig helg!

 

 

Lektion 1, tisdag 23 februari

Vi presenterade varandra och jag tog upp praktisk information om kursen. Informationen kan ni se under fliken ”B1 (del 1)” här på bloggen.

Sedan började vi med kapitel 1 i textboken med tema FRITID.

Grammatik:

ADVERB: ord som beskriver händelser och tillstånd. Till exempel:

Jag springer långsamt.    <– ordet långsamt är adverb.

Adverb svarar på frågorna: hur? var? när? 

Adverb beskriver:

1) verb                                vi springer snabbt

2) adjektiv                        bilen är otroligt snabb          (otroligt beskriver adjektivet snabb)

3) adverb                          jag springer väldigt snabbt       (väldigt beskriver adverbet snabbt)

Adverb är ofta adjektiv + t:

väldig (adj.) / väldigt  (adv.)      otrolig / otroligt        snabb / snabbt          vacker / vackert

Undantag! Det finns också många adverb som inte är adjektiv + t. Till exempel: ganska, mycket, rätt, fel, ofta, dit, hit.

 

Nya ord:

Hurtbulle = en aktiv person som gillar att träna, vara ute i naturen o.s.v.

Soffpotatis = en lat person som gillar att ligga i soffan/vara hemma och bara ta det lugnt.

Sysselsättning = din sysselsättning är vad du gör under dagarna: som till exempel yrke, studier eller arbetssökande.

Sammansättningsord = ett ord som är sammansatt med flera ord. Sammansättningsord är mycket vanliga i svenskan. Till exempel arbetsförmedlingen (arbete + förmedling), livserfarenhet (liv + erfarenhet) eller kursdeltagare (kurs + deltagare).

Modersmål = det språk en person lärde sig först, kan bäst och som han/hon talar i sin familj. Man kan ha fler än ett modersmål.

Andra världskriget = det stora världskriget som startade i Europa och pågick mellan 1939-1945.