{"id":563,"date":"2021-01-26T13:35:33","date_gmt":"2021-01-26T12:35:33","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/?page_id=563"},"modified":"2021-04-01T09:52:49","modified_gmt":"2021-04-01T07:52:49","slug":"ki-a2-2-3-start-27-januari","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/ki-a2-2-3-start-27-januari\/","title":{"rendered":"KI A2 (2\/3), start 27 januari"},"content":{"rendered":"<h5>Hej och V\u00c4LKOMMEN till Marias blogg! H\u00e4r kan du l\u00e4sa om vad vi arbetar med p\u00e5 lektionerna och vilka l\u00e4xor du har. \ud83d\ude42<\/h5>\n<h5>31 mars<\/h5>\n<p>Kursens sista lektion. Oj, s\u00e5 fort veckorna har g\u00e5tt!.<\/p>\n<p>Vi \u00a0gick igenom l\u00e4xan i TB s. 170-171. Vi l\u00e4ste texten och pratade orden. Vi pratade om favoritl\u00e4rare och l\u00e4rare som vi inte alls tyckte om.<\/p>\n<p>\u00d6vningsdokument <strong>3. Presens futurum. <\/strong><\/p>\n<p>A:<\/p>\n<ol>\n<li>ska plugga<\/li>\n<li>\u00e5ker<\/li>\n<li>b\u00f6rjar<\/li>\n<li>kommer att vara<\/li>\n<li>ska packa ner<\/li>\n<li>kommer att ha<\/li>\n<li>kommer att bli sv\u00e5rt<\/li>\n<li>ska spela<\/li>\n<\/ol>\n<p>C:<\/p>\n<ol>\n<li>J ska byta jobb \/\u00a0det kommer att passa<\/li>\n<li>vi ska flytta \/\u00a0det kommer att bli<\/li>\n<li>kommer att bli<\/li>\n<li>kommer att vara \/ jag ska plugga<\/li>\n<li>vi ska ta med \/ vi kommer att bli<\/li>\n<li>kommer att vinna<\/li>\n<li>vi ska m\u00e5la \/ det kommer att bli<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>4 Tidsuttryck<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>f\u00f6rst<\/li>\n<li>d\u00e5<\/li>\n<li>d\u00e5<\/li>\n<li>f\u00f6rst \/ sedan \/ d\u00e5<\/li>\n<li>d\u00e5 (\/f\u00f6rst)<\/li>\n<li>f\u00f6rst \/ sedan \/ d\u00e5<\/li>\n<li>d\u00e5 \/ f\u00f6rst \/ sedan<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>7 Tidsprepositioner<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>i tre \u00e5r (Hur l\u00e4nge?) \/ f\u00f6r ett \u00e5r sedan (N\u00e4r? i d\u00e5tid) \/ om en m\u00e5nad (N\u00e4r? i framtid)<\/li>\n<li>i fem \u00e5r (Hur l\u00e4nge?) \/ i tv\u00e5 \u00e5r (Hur l\u00e4nge?) \/ f\u00f6r tre \u00e5r sedan (N\u00e4r? i d\u00e5tid)<\/li>\n<\/ol>\n<p>Vi avslutade med att prata om p\u00e5sken i v\u00e5ra l\u00e4nder. Vi pratade om traditioner och p\u00e5skmat.<\/p>\n<p>Stort TACK alla duktiga deltagare f\u00f6r en mycket trevlig kurs! Ni \u00e4r TOPPEN!! \ud83d\ude42 \ud83d\ude42 \ud83d\ude42<\/p>\n<p>Jag \u00f6nskar er alla: GLAD P\u00c5SK!<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h5><\/h5>\n<h5>24 mars<\/h5>\n<p>Vi b\u00f6rjade med V\u00e5ffeldagen = 25 mars. Varf\u00f6r v\u00e5ffeldagen?? 25 mars + 9 m\u00e5nader = 25 december = Jesus f\u00f6ds. Den 25 mars f\u00e5r Jesus mamma, Maria, veta att hon \u00e4r gravid (pregnant). Dagen kallas &#8221;Marie beb\u00e5delsedag&#8221; eller &#8221;V\u00e5rfrudagen&#8221;. V\u00e5r fru = Maria. Om man uttalar V\u00e5rfrudagen lite snabbt och otydligt blir det till slut &#8221;V\u00e5ffeldagen&#8221;. \ud83d\ude42<\/p>\n<p>Vi fick igenom l\u00e4xan i \u00f6vningsdokumentet<\/p>\n<p><strong>1B:<\/strong> f\u00f6r att, utan att, genom att<\/p>\n<ol>\n<li>genom att lyssna<\/li>\n<li>utan att l\u00e4sa<\/li>\n<li>utan att l\u00e4sa<\/li>\n<li>f\u00f6r att tr\u00e4ffa<\/li>\n<li>utan att l\u00e4sa<\/li>\n<li>f\u00f6r att s\u00e5sen ska bli<\/li>\n<\/ol>\n<p>Vi fick h\u00f6ra presentationer om skolsystemen i Nederl\u00e4nderna, Tyskland, Frankrike, Iran och Turkiet. Mycket intressant! Ni ber\u00e4ttade om olika niv\u00e5er, betyg, terminer, test, kommunala och privata skolor och vilka \u00e4mnen ni tyckte b\u00e4st om. J\u00c4TTEBRA PRESENTATIONER!!<\/p>\n<p><strong>TB S. 172 + \u00f6vningsdokument 2:<\/strong> Relativa bisatser med satsadverb.<\/p>\n<ul>\n<li>som = relativt pronomen. Inleder en bisats (=relativ bisats)<\/li>\n<li>satsadverb: inte, kanske, aldrig, alltid &#8230;.<\/li>\n<li>I en bisats placeras satsadverbet f\u00f6re verbet.<\/li>\n<\/ul>\n<ol>\n<li>&#8230;som hon <strong>inte<\/strong> gillade.<\/li>\n<li>&#8230; som vi <strong>kanske<\/strong> ska k\u00f6pa<\/li>\n<li>&#8230; som <strong>inte<\/strong> tycker om katter.<\/li>\n<li>&#8230;. som <strong>aldrig<\/strong> vill prata svenska.<\/li>\n<li>&#8230; som han <strong>inte<\/strong> vill ha l\u00e4ngre.<\/li>\n<li>&#8230;. som <strong>inte<\/strong> hade barn.<\/li>\n<li>&#8230; som <strong>alltid<\/strong> \u00e4ter hamburgare&#8230;<\/li>\n<li>&#8230;. som han <strong>inte<\/strong> f\u00f6rstod.<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>TB s. 174<\/strong>. &#8221;Framtiden&#8221;. Vi l\u00e4ste texten och pratade om orden.<\/p>\n<ul>\n<li>ett fast jobb = att vara anst\u00e4lld permanent<\/li>\n<li>en b\u00f6rsm\u00e4klare= stockbroker<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>\u00d6vningsdokument<\/strong>\u00a0<strong>3:<\/strong> Presens futurum<\/p>\n<p><strong>ska + infinitiv<\/strong>: subjektet best\u00e4mmer\/ planerar \/ vill. Exempel: <em>Jag<\/em> <em>ska tr\u00e4ffa<\/em> mina v\u00e4nner ikv\u00e4ll.<\/p>\n<p><strong>kommer att + infinitiv<\/strong>: naturlig process eller logisk konsekvens. Subjektet best\u00e4mmer\/ planerar \/ vill <strong>inte<\/strong>. Exempel: Flygresan \u00e4r l\u00e5ng s\u00e5 j<em>ag kommer att bli<\/em> tr\u00f6tt.<\/p>\n<p><strong>presens<\/strong>: ofta med framtidsuttryck, t.ex. imorgon, p\u00e5 l\u00f6rdag, n\u00e4sta vecka. Exempel: <em>Jag \u00e5ker<\/em> till Paris p\u00e5 fredag.<\/p>\n<p><strong>L\u00c4XA<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>TB s. 170-171: L\u00e4s texten och ta reda p\u00e5 ord som du inte f\u00f6rst\u00e5r.<\/li>\n<li>\u00d6vningsdokument 3 A, B och C.<\/li>\n<\/ol>\n<p>N\u00e4sta vecka \u00e4r det redan v\u00e5r sista lektion p\u00e5 kursen. Oj, s\u00e5 fort det har g\u00e5tt! Om det hade varit en kurs med fysiska tr\u00e4ffar hade vi haft lite fika f\u00f6rst\u00e5s. \ud83d\ude42 Nu f\u00e5r man ordna sitt fika sj\u00e4lv.<\/p>\n<p>Det kommer att bli en forts\u00e4ttning (A2:3) f\u00f6r den som \u00e4r intresserad. Den kursen startar onsdag 7 april.<\/p>\n<p>Vi ses n\u00e4sta vecka! Ha det s\u00e5 bra tills dess. \ud83d\ude42<\/p>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5>17 mars<\/h5>\n<p>Dagens uppv\u00e4rmning var att prata om v\u00e5r <strong>favoritmusik.<\/strong> I gruppen tycker man om m\u00e5nga olika typer av musik: rock, jazz, blues, klassisk, elektronisk, elektrosving, symfonisk metal, pop, 70- och 80-talsmusik, alternativ rock&#8230; Wow, vilken bredd! \ud83d\ude42<\/p>\n<p>Vi pratade ocks\u00e5 om hur vi m\u00e5r och om vi gillar morgon eller kv\u00e4ll b\u00e4st. N\u00e5gra ord:<\/p>\n<ul>\n<li>ont i huvuvdet (uttalas: &#8221;huvet&#8221;)<\/li>\n<li>en huvudv\u00e4rk<\/li>\n<li>morgonpigg &#8211; morgontr\u00f6tt<\/li>\n<li>morgonm\u00e4nniska<\/li>\n<li>kv\u00e4llspigg<\/li>\n<li>kv\u00e4llsm\u00e4nniska<\/li>\n<li>numera = nu f\u00f6r tiden<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vi gick igenom l\u00e4xan <strong>\u00f6vningsdokumentet<\/strong><\/p>\n<p><strong>3 Adjektiv<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>sk\u00f6nt (<strong>Det<\/strong> \u00e4r sk\u00f6n<strong>t<\/strong>&#8230;)<\/li>\n<li>tunn (<strong>Den<\/strong> \u00e4r tunn..)<\/li>\n<li>milt<\/li>\n<li>tjock, sk\u00f6n<\/li>\n<li>tunna, tjocka<\/li>\n<li>n\u00f6jd<\/li>\n<li>tomt<\/li>\n<li>snabb, svettig<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>4 Prepositioner<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>i sommar, p\u00e5 landet, med mina barn, fr\u00e5n (\/utanf\u00f6r) stan, p\u00e5 semestern, pratar om, mellan<\/li>\n<li>fr\u00e5n IT-nu, fr\u00e5gade om, hette i efternamn<\/li>\n<li>intresserade av, i Sverige, p\u00e5 sommaren, p\u00e5 semester, deppig av<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>T\u00e4nk p\u00e5:<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li><strong>i sommar<\/strong>, i v\u00e5r, i h\u00f6st, i vinter = den sommar (v\u00e5r, h\u00f6st, vinter) som kommer. Allts\u00e5: \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 i sommar = sommaren 2021<\/li>\n<li><strong>p\u00e5 m\u00e5ndag<\/strong>, p\u00e5 onsdag, p\u00e5 l\u00f6rdag&#8230;= n\u00e4sta m\u00e5ndag (onsdag, l\u00f6rdag)<\/li>\n<li><strong>i somras<\/strong>, i v\u00e5ras, i h\u00f6stas, i vintras , <strong>i m\u00e5ndags<\/strong>, i l\u00f6rdags&#8230;.= f\u00f6rra (senaste) sommaren, m\u00e5ndagen&#8230;. Allts\u00e5: i somras = sommaren 2020<\/li>\n<li>p\u00e5 m\u00e5ndagar(na)= varje m\u00e5ndag Exempel: p\u00e5 onsdagar(na) har vi kurs i svenska<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>5 Adverb f\u00f6r position, destination, fr\u00e5n position<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>var, vart<\/li>\n<li>d\u00e4r, dit<\/li>\n<li>uppe, uppifr\u00e5n, uppe<\/li>\n<li>ute, in<\/li>\n<li>ute, ut<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>TB s. 166.<\/strong> Kapitel 16. &#8221;Skola och utbildning&#8221;. Vi l\u00e4ste meningarna (1-8), pratade om orden och diskuterade inneh\u00e5llet.<\/p>\n<ul>\n<li>ett betyg = grade<\/li>\n<li>str\u00e4ng = severe<\/li>\n<li>ett \u00e4mne = subject<\/li>\n<li>en l\u00e4xa<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>TB s. 167.<\/strong> Bra uttryck vid diskussioner:<\/p>\n<ul>\n<li>Jag h\u00e5ller (inte) med om&#8230;.<\/li>\n<li>Jag tycker ocks\u00e5 att &#8230;<\/li>\n<li>Jag tror att det \u00e4r b\u00e4ttre att &#8230;<\/li>\n<li>Absolut!<\/li>\n<li>Ja, det kan st\u00e4mma, men&#8230;<\/li>\n<\/ul>\n<p>TB s 167 + \u00d6vningar till kapitel 16 1: Subjunktioner<\/p>\n<ul>\n<li><strong>f\u00f6r att<\/strong> : syfte, m\u00e5l<\/li>\n<li><strong>utan att<\/strong> : man beh\u00f6ver inte, g\u00f6r inte<\/li>\n<li><strong>genom att<\/strong> : hur, p\u00e5 vilket s\u00e4tt<\/li>\n<\/ul>\n<p>N\u00e4r subjektet i b\u00e5da satserna \u00f6r samma har man oftast infinitiv efter subjunktionerna. Exempel:<\/p>\n<ul>\n<li>Pia har sv\u00e5rt att somna <strong>utan att<\/strong> <em>l\u00e4sa<\/em> en stund f\u00f6rst. (samma subjekt= Pia)<\/li>\n<li>Pia har sv\u00e5rt att somna <strong>utan att<\/strong> <em>hennes mamma l\u00e4ser<\/em> en saga f\u00f6rst. (olika subjekt= Pia+ hennes mamma)<\/li>\n<li>Anton tog en taxi <strong>f\u00f6r att<\/strong> <em>komma<\/em> hem snabbt. (samma subjekt= Anton)<\/li>\n<li>Anton tog en taxi <strong>f\u00f6r att<\/strong> <em>hans bil var<\/em> trasig.(olika subjekt= Anton + hans bil)<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>TB s. 168-169<\/strong>: &#8221;Det svenska utbildningssystemet&#8221;. Vi l\u00e4ste texten och pratade om orden.<\/p>\n<ul>\n<li>ett fordon= vehicle<\/li>\n<li>fordonsprogrammet = en utbildning d\u00e4r man bl. a. l\u00e4r sig att reparera fordon<\/li>\n<li>grundskola= de f\u00f6rsta nio \u00e5ren i svensk skola. Sedan kommer gymnasiet.<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>L\u00c4XA<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u00d6vningsdokumentet\u00a01B<\/strong>: Subjunktioner: f\u00f6r att, utan att, genom att<\/p>\n<p><strong>P\u00e5 webben (kapitel 16):\u00a0<\/strong>subjunktioner<\/p>\n<p><strong>TB s. 169 I<\/strong>: F\u00f6rbered en liten <strong>presentation<\/strong> om utbildningssystemet i ditt hemland. N\u00e4sta vecka presenterar du muntligt f\u00f6r oss andra i gruppen. Du kan l\u00e4sa i TB s. 168-169 f\u00f6r att f\u00e5 id\u00e9er. \ud83d\ude42 Om du vill kan du skicka din text till mig s\u00e5 ger jag feedback. (Det \u00e4r inte obligatoriskt.) Ber\u00e4tta g\u00e4rna ocks\u00e5 vilka \u00e4mnen du tyckte b\u00e4st om \u00e4r du gick i skolan.<\/p>\n<p>Mycket bra jobbat! Ha en fin vecka. Vi ses n\u00e4sta onsdag. \ud83d\ude42<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Skriv en text och skicka den till mig (om du vill). N\u00e4sta vecka ber\u00e4ttar du f\u00f6r oss andra i gruppen<\/p>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5>10 mars<\/h5>\n<p>Vi b\u00f6rjade lektionen med att prata om v\u00e5ra <em>lyckonummer<\/em>.<\/p>\n<ul>\n<li>j\u00e4mna nummer= 2, 4, 6 etc.<\/li>\n<li>oj\u00e4mna \/ udda nummer= 1, 3, 5 etc.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vi gick igenom l\u00e4xan:<\/p>\n<p>tror \/ tycker \/ t\u00e4nker (separat blad):<\/p>\n<ul>\n<li>4) tycker<\/li>\n<li>5) trodde (\/ t\u00e4nkte)<\/li>\n<li>6) t\u00e4nker, tror<\/li>\n<li>7) tror<\/li>\n<li>8) trodde<\/li>\n<li>9) t\u00e4nkte, tyckte<\/li>\n<li>10) tyckt<\/li>\n<\/ul>\n<p>\u00d6vningsdokument 6<\/p>\n<ol>\n<li>tyckte, trodde<\/li>\n<li>tror<\/li>\n<li>tycker<\/li>\n<li>tror<\/li>\n<li>trodde<\/li>\n<li>tycker<\/li>\n<\/ol>\n<p>TB s. 162: Sj\u00e4lvst\u00e4ndiga pronomen<\/p>\n<ol>\n<li>ingen (\/inte n\u00e5gon)<\/li>\n<li>ingen (\/inte n\u00e5gon),\u00a0n\u00e5gon<\/li>\n<li>alla,\u00a0en del, m\u00e5nga<\/li>\n<li>inget (\/inte n\u00e5got), n\u00e5got<\/li>\n<\/ol>\n<p>\u00d6vningsdokument 2: Sj\u00e4lvst\u00e4ndiga pronomen<\/p>\n<ol>\n<li>ingen (\/inte n\u00e5gon), n\u00e5gon, m\u00e5nga (\/alla)<\/li>\n<li>m\u00e5nga (\/en del), alla, en del (\/m\u00e5nga)<\/li>\n<li>ingen (\/inte n\u00e5gon)<\/li>\n<li>n\u00e5gon, n\u00e5got<\/li>\n<li>inget, n\u00e5got<\/li>\n<li>ingen (\/inte n\u00e5gon)<\/li>\n<li>n\u00e5got, inget<\/li>\n<\/ol>\n<p>TB s. 163: &#8221;Sveriges klimat.&#8221; Vi l\u00e4ste texten och pratade om orden.<\/p>\n<ul>\n<li>bl\u00e5sigt = det bl\u00e5ser<\/li>\n<li>regnigt = det regnar<\/li>\n<li>sn\u00f6igt = det sn\u00f6ar<\/li>\n<li>det beror p\u00e5 = it depends on<\/li>\n<li>ett dygn = 24 timmar<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>L\u00c4XA<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u00d6vningsdokument <\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>3: Adjektiv: T\u00e4nk p\u00e5 att ett adjektiv m\u00e5ste b\u00f6jas efter substantivet. Ex: en l\u00e5ng film &#8211; <strong>ett<\/strong> l\u00e5ng<strong>t<\/strong> program &#8211; l\u00e5ng<strong>a<\/strong> filmer (plural). Om en mening b\u00f6rjar med &#8221;Det \u00e4r\/var &#8230;.&#8221; ska adjektivet b\u00f6jas med -t.<\/li>\n<li>4: Prepositioner<\/li>\n<li>5: Adverb f\u00f6r position, destination, fr\u00e5n position<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>P\u00e5 webben (kap 15):<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>Pronomen: sj\u00e4lvst\u00e4ndiga<\/li>\n<li>Verb 1: tempus och verbform<\/li>\n<li>Verb 2: tempus och verbform<\/li>\n<li>Adjektiv<\/li>\n<li>Prepositioner<\/li>\n<\/ol>\n<p>Bra jobbat, som alltid! Vi ses n\u00e4sta vecka! \ud83d\ude42<\/p>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5>3 mars<\/h5>\n<p>Vi gick igenom l\u00e4xan.<\/p>\n<p>\u00d6vningsdokument kapitel 15.<\/p>\n<p><strong>1 A: \u00a0Sin, sitt, sina eller hans, hennes, deras?<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>sin man \/ hennes man<\/li>\n<li>sin pojkv\u00e4n \/ hans pojkv\u00e4n<\/li>\n<li>sitt hus \/ hans hus<\/li>\n<li>hennes pojkv\u00e4n<\/li>\n<li>sina hundar<\/li>\n<li>deras barn<\/li>\n<li>sina f\u00f6r\u00e4ldrar\/ hans f\u00f6r\u00e4ldrar<\/li>\n<li>sin bror \/ hennes bror<\/li>\n<li>hans syster \/ sin syster<\/li>\n<li>deras hundar \/ sina hundar<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>TB s. 158-159 Medelsvensson snackar<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>Hur l\u00e4nge d\u00e5?<\/li>\n<li>Hur m\u00e5nga d\u00e5?<\/li>\n<li>Hur mycket d\u00e5?<\/li>\n<li>Vad d\u00e5? (S\u00e4g!)<\/li>\n<li>Varf\u00f6r d\u00e5?<\/li>\n<li>Vem d\u00e5?<\/li>\n<\/ol>\n<p>Vi l\u00e4ste dokumentet <strong>&#8221;Att skriva mejl&#8221;<\/strong>. N\u00e5gra ord fr\u00e5n texten:<\/p>\n<ul>\n<li>en mottagare= den som tar emot \/ f\u00e5r ett mejl<\/li>\n<li>utropstecken= <strong>!<\/strong><\/li>\n<li>ett massutskick= ett mejl\/ blev som man skickar till m\u00e5nga personer<\/li>\n<li>en punkt= <strong>.<\/strong><\/li>\n<li>oengagerad=uncommitted<\/li>\n<li>tjatig=annoying<\/li>\n<li>en avskedsfras= en fras\/mening f\u00f6r att avsluta ett mejl<\/li>\n<li>ett f\u00f6rnamn= first name<\/li>\n<li>ett efternamn= familjenamn<\/li>\n<li>ett snedstreck= <strong>\/<\/strong><\/li>\n<li>artig= polite<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vi l\u00e4ste ocks\u00e5 dokumentet <strong>&#8221;tror\/tycker\/t\u00e4nker&#8221;<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li><strong>Tycker<\/strong> du &#8230;.\/ Aha, jag<strong> tror<\/strong> att &#8230;.<\/li>\n<li>&#8230;.jag <strong>tycker<\/strong> att&#8230;<\/li>\n<li>Jag <strong>t\u00e4nker<\/strong> g\u00e5 &#8230;<\/li>\n<li>till 10. = l\u00e4xa \ud83d\ude42<\/li>\n<\/ol>\n<p>Vi l\u00e4ste i <strong>TB p\u00e5 s. 160-161<\/strong>. N\u00e5gra tankar om Sverige och svenskarna.<\/p>\n<p>N\u00e5gra ord vi pratade om:<\/p>\n<ul>\n<li>skiner &#8211; sken &#8211; skinit \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Exempel: Solen skiner. Ig\u00e5r sken solen.<\/li>\n<li>\u00f6verraskad = surprised<\/li>\n<li>ute = utomhus = outdoor<\/li>\n<li>skrattar = laugh<\/li>\n<li>tyst = quiet, silent<\/li>\n<li>en tystnad = silence<\/li>\n<li>sk\u00f6nt= nice<\/li>\n<li>kl\u00e4ttrar = climb<\/li>\n<li>verkar= seem<\/li>\n<li>n\u00f6jd= glad<\/li>\n<li>deppig=depressed<\/li>\n<li>en siffra (plural: siffror)= number, digit<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vi pratade ocks\u00e5 om texterna. Alla hade egna erfarenheter (=experiences) och tankar (=thoughts) om Sverige och hur m\u00e4nniskor g\u00f6r h\u00e4r. Intressant diskussion! \ud83d\ude42<\/p>\n<p><strong>L\u00c4XA<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>\u00d6vningar kapitel 15.\u00a0<strong>6: Tror\/tycker<\/strong><\/li>\n<li>Separata dokument: tror\/tycker\/t\u00e4nker: <strong>uppgift 4-10.<\/strong><\/li>\n<li>P\u00e5 webben: Possessiva och reflexiva possessiva<strong> pronomen<\/strong><\/li>\n<li><strong>Skriv ett mejl <\/strong>och skicka det till mig! Jag lovar (promise) att svara . \ud83d\ude42<\/li>\n<\/ul>\n<p>Bra jobbat! Ni \u00e4r mycket duktiga! \ud83d\ude42 Vi ses n\u00e4sta onsdag.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5>24 februari<\/h5>\n<p>Vi b\u00f6rjade med att prata om vad vi skulle vilja k\u00f6pa. H\u00e4r \u00e4r allas dr\u00f6mmar:<\/p>\n<ul>\n<li>en hund<\/li>\n<li>en katt<\/li>\n<li>nya glas\u00f6gon<\/li>\n<li>en \u00f6l med v\u00e4nner<\/li>\n<li>tr\u00e4dg\u00e5rdssaker (till kolonilotten)<\/li>\n<li>en klippning hos fris\u00f6ren<\/li>\n<li>nya ytterskor<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vi gick igenom l\u00e4xan i <strong>TB s. 154-155<\/strong> (h\u00f6r\u00f6vning) och i <strong>\u00f6vningsdokumentet<\/strong>\u00a0<strong>6A + B<\/strong>.<\/p>\n<ol>\n<li>kom \/ hade(\/tog) \/ \u00e5t \/ \u00e4tit<\/li>\n<li>dricka \/ dricker \/ blir (\/\u00e4r)<\/li>\n<li>se \/ sett \/ var (\/\u00e4r)<\/li>\n<li>sk\u00f6t \/ \u00e5t (\/hade)<\/li>\n<li>skrik \/ skriker<\/li>\n<li>var \/ ville<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>8 Verb<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>m\u00e5la (om)<\/li>\n<li>klippa<\/li>\n<li>hugga<\/li>\n<li>plocka<\/li>\n<li>luktar<\/li>\n<li>t\u00e4nder<\/li>\n<li>l\u00e4gga<\/li>\n<li>spela<\/li>\n<li>br\u00e5ka<\/li>\n<li>skiner<\/li>\n<li>bada<\/li>\n<li>hoppa<\/li>\n<\/ol>\n<p>Vi fortsatte i \u00f6vningsdokumentet med \u00f6vning:<\/p>\n<p><strong>9 Possessiva pronomen och objektspronomen<\/strong> (Titta g\u00e4rna i TB s. 235)<\/p>\n<ol>\n<li>mitt \/ mina \/ mig \/ min<\/li>\n<li>er \/ ert \/ era \/ er<\/li>\n<li>dig \/ dina \/ ditt \/ din<\/li>\n<li>oss \/ v\u00e5rt \/ v\u00e5ra \/ v\u00e5r<\/li>\n<li>honom \/ hans \/ henne \/ hennes<\/li>\n<li>dem \/ deras<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>Nytt kapitel &#8211; 15<\/strong>. Vi pratade om vanliga namn i v\u00e5ra l\u00e4nder. I Sverige \u00e4r efternamnen Andersson och Johansson vanligast. Och om man heter Maria \u00e4r man inte s\u00e5 ovanlig precis&#8230;<\/p>\n<p>Vi fortsatte med grammatik, TB s. 157 +\u00f6vningsdokumentet till kapitel 15:<\/p>\n<p><strong>Reflexiva possessiva pronomen : sin \/ sitt \/ sina<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>Refererar till subjektet i samma sats: Olivia har en hund. <em>Olivia<\/em> \u00e4lskar <strong><em>sin hund<\/em><\/strong>.<\/li>\n<li>Sin\/ sitt\/ sina kan<strong> inte<\/strong> vara en del av subjektet: Kurt har en telefon. <em>Hans telefon<\/em> \u00e4r ny. Kurt \u00e4lskar <em><strong>sin telefon<\/strong><\/em>.<\/li>\n<\/ul>\n<p>TB s. 158-159: Medelsvensson snackar. Man kan anv\u00e4nda <strong>fr\u00e5geord utan verb.<\/strong> D\u00e5 \u00e4r det bra att l\u00e4gga till ett <strong>&#8221;d\u00e5&#8221;<\/strong> efter fr\u00e5geordet. Det l\u00e5ter lite mjukare och artigare p\u00e5 det viset.<\/p>\n<p>J\u00e4mf\u00f6r:<\/p>\n<ul>\n<li>-Jag kan inte f\u00f6lja med p\u00e5 bion ikv\u00e4ll.<\/li>\n<li>-Varf\u00f6r? \/ Varf\u00f6r d\u00e5?<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>L\u00c4XA<\/strong><\/p>\n<p><strong>TB s. 158-159<\/strong>: Fyll i r\u00e4tt fr\u00e5ga.<\/p>\n<p><strong>I \u00f6vningsdokumentet<\/strong> (kap. 15)<\/p>\n<ul>\n<li>1 A: Sin, sitt, sina eller hans, hennes, deras<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>P\u00e5 webben<\/strong> (kap. 15)<\/p>\n<ul>\n<li>Possessiva och reflexiva possessiva pronomen<\/li>\n<li>Verb 1<\/li>\n<li>Konjunktioner och subjunktioner<\/li>\n<\/ul>\n<p>Ni \u00e4r s\u00e5 trevliga att jobba med och ni arbetar s\u00e5 bra &#8211; toppen! \ud83d\ude42<\/p>\n<p>Ha en fin forts\u00e4ttning p\u00e5 veckan. Vi ses n\u00e4sta onsdag!<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5>17 februari<\/h5>\n<p>Vi b\u00f6rjade med att g\u00e5 igenom l\u00e4xan i \u00f6vningsdokumentet.<\/p>\n<p><strong>2 B Relativa bisatser<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>Jag var p\u00e5 ett museum som visar (\/har) svensk konst.<\/li>\n<li>Ig\u00e5r, n\u00e4r jag kom hem efter jobbet, var jag mycket tr\u00f6tt.<\/li>\n<li>Jag har en kusin som bor i Madrid.<\/li>\n<li>Jag vet en restaurang d\u00e4r man kan \u00e4ta vegansk mat.<\/li>\n<li>De har k\u00f6pt en bil som har nya vinterd\u00e4ck.<\/li>\n<li>F\u00f6rra veckan, n\u00e4r det sn\u00f6ade mycket, tog jag bilen till jobbet.<\/li>\n<li>Jag tycker inte om mat som \u00e4r kryddig (=med starka kryddor).<\/li>\n<li>L\u00e4genheten d\u00e4r mina f\u00f6r\u00e4ldrar bor \u00e4r stor och vacker.<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>3 Subjunktioner<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>&#8230; trots att \/ \u00e4ven om det \u00e4r kallt i vattnet.<\/li>\n<li>&#8230;.. innan du g\u00e5r ut.<\/li>\n<li>&#8230;. medan Simon lagar mat.<\/li>\n<li>&#8230;. trots att (\/\u00e4ven om)<\/li>\n<li>&#8230; innan jag somnar.<\/li>\n<li>&#8230;.. trots att det regnade.<\/li>\n<li>&#8230;.. f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 texten.<\/li>\n<li>&#8230;. trots att \/ \u00e4ven om jag inte tyckte om maten.<\/li>\n<\/ol>\n<p>Vi fortsatte i \u00f6vningsdokumentet.<\/p>\n<p><strong>4 Utrop.<\/strong> Kom ih\u00e5g: <strong>verbet placeras efter subjektet!\u00a0<\/strong>Ofta st\u00e5r verbet sist i meningen. Om det finns ett adverbial som handlar om tid (t.ex. ig\u00e5r, idag, f\u00f6rra veckan &#8230;) eller plats (t.ex. p\u00e5 jobbet, p\u00e5 festen, hos tandl\u00e4karen&#8230;) placeras dessa efter verbet.<\/p>\n<p>Exempel:<\/p>\n<ul>\n<li>Vilken fin bil du <strong>k\u00f6pte<\/strong> <em>ig\u00e5r<\/em>!<\/li>\n<li>Vad tr\u00e5kigt det <strong>\u00e4r<\/strong>\u00a0<em>p\u00e5 jobbet<\/em>!<\/li>\n<\/ul>\n<ol>\n<li>Vilket fint piano ni har!<\/li>\n<li>Vilka sv\u00e5ra fr\u00e5gor du st\u00e4ller!<\/li>\n<li>Vad sv\u00e5rt det h\u00e4r var!<\/li>\n<li>Vilken god soppa vi \u00e5t ig\u00e5r!<\/li>\n<li>Vilket h\u00e4rligt hus de har k\u00f6pt!<\/li>\n<li>Vilka snygga byxor du har!<\/li>\n<li>Vad gullig du \u00e4r!<\/li>\n<li>Vilken trevlig l\u00e4genhet ni har!<\/li>\n<\/ol>\n<p>TB s. 152 &#8221;Therese tipsar&#8221; \u00a0Vi l\u00e4ste texten och pratade om orden. Vi diskuterade ocks\u00e5 vilka etikettsregler som finns i Sverige och allas heml\u00e4nder.<\/p>\n<ul>\n<li>ytterskor = skor som man har utomhus<\/li>\n<li>inneskor = skor som man har inomhus<\/li>\n<li>ta av skorna = take off the shoes<\/li>\n<li>ta p\u00e5 skorna = put on the shoes<\/li>\n<li>en ask = en liten l\u00e5da \/ box<\/li>\n<li>en v\u00e4rdinna = en kvinna som tar emot g\u00e4ster = a hostess<\/li>\n<li>en v\u00e4rd = en man som tar emot g\u00e4ster<\/li>\n<li>en \u00e4ldre generation<\/li>\n<li>en yngre generation<\/li>\n<\/ul>\n<p>\u00d6vningsdokumentet<\/p>\n<p><strong>5 Ordf\u00f6ljd: bisats + huvudsats<\/strong><\/p>\n<p>En huvudsats inneh\u00e5ller ett subjekt och ett verb<\/p>\n<p>En bisats inleds ofta med en subjunktion ( om, eftersom, innan, trots att&#8230;) och kan inte st\u00e5 sj\u00e4lv (=m\u00e5ste st\u00e5 tillsammans med en huvudsats).<\/p>\n<p>Exempel:\u00a0<strong>Vi g\u00e5r hem<\/strong> (=huvudsats) <em>om det b\u00f6rjar regna<\/em>. (=bisats)<\/p>\n<p>Bisatsen kan st\u00e5 f\u00f6re huvudsatsen. D\u00e5 m\u00e5ste verbet i huvudsatsen st\u00e5 f\u00f6re subjektet.<\/p>\n<p>Exempel: Om det b\u00f6rjar regna <strong>g\u00e5r vi hem<\/strong>.<\/p>\n<ol>\n<li><em>Medan du lagar mat<\/em> <strong>kan jag<\/strong> st\u00e4da.<\/li>\n<li><em>Trots att det kostar mycket<\/em> <strong>t\u00e4nker Lisa<\/strong> resa till New York.<\/li>\n<li><em>Innan vi g\u00e5r ut<\/em> <strong>tar vi<\/strong> en kaffe.<\/li>\n<li><em>\u00c4ven om det bli d\u00e5ligt v\u00e4der<\/em> <strong>ska de<\/strong> plocka svamp imorgon.<\/li>\n<li><em>Eftersom solen skiner<\/em> <strong>\u00e5ker vi<\/strong> till havet nu.<\/li>\n<\/ol>\n<p>Ett satsadverb (t.ex inte, aldrig, ofta&#8230;) placeras efter verbet och subjektet!<\/p>\n<p>Exempel: N\u00e4r solen skiner <strong>vill vi<\/strong> <em>inte<\/em> vara inomhus.<\/p>\n<p><strong>7 Prepositioner<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>dr\u00f6mmer <strong>om<\/strong> \/ en stuga <strong>p\u00e5<\/strong> landet \/ barfota <strong>i<\/strong> gr\u00e4set \/ plocka b\u00e4r <strong>i<\/strong> skogen \/ bada <strong>i<\/strong> havet<\/li>\n<li><strong>p\u00e5<\/strong> fredag kv\u00e4ll \/ \u00e5ka ut <strong>till<\/strong> (\/med) \/ <strong>i<\/strong> sk\u00e4rg\u00e5rden \/<strong> vid<\/strong> (\/n\u00e4ra) vattnet \/ <strong>p\u00e5<\/strong> 80-talet \/<strong> i<\/strong> stugan \/<strong> i<\/strong> vattnet<\/li>\n<li>komma ut <strong>till<\/strong> oss \/ <strong>p\u00e5<\/strong> landet \/<strong> p\u00e5<\/strong> l\u00f6rdag \/ <strong>p\u00e5<\/strong> knytis \/ <strong>till<\/strong> (\/med) \/ <strong>p\u00e5<\/strong> grillen \/ fyra g\u00e5nger<strong> i<\/strong> timmen \/ tillbaka <strong>till<\/strong> stan<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>L\u00c4XA<\/strong><\/p>\n<p>TB s. 154 D + 155 E: H\u00f6r\u00f6vning + fr\u00e5gor (ljudfil 106)<\/p>\n<p>\u00d6vningsdokumentet<\/p>\n<ul>\n<li>6A: Verb grupp 4<\/li>\n<li>6B: Skriv verben (fr\u00e5n \u00f6va A) i r\u00e4tt form i texten.<\/li>\n<li>8: Verb. Skriv verb som passar i texten. Alla verb finns i kapitel 14.<\/li>\n<\/ul>\n<p>MYCKET BRA JOBBAT!! Vi ses n\u00e4sta vecka! Ha en trevlig helg (n\u00e4r den kommer)! \ud83d\ude42 \ud83d\ude42 \ud83d\ude42<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>10 februari<\/p>\n<p>Vi b\u00f6rjade med att lite kort ber\u00e4tta om dagen. N\u00e5gra ord som anv\u00e4ndes:<\/p>\n<ul>\n<li>orolig = worried<\/li>\n<li>nerv\u00f6s = nervous<\/li>\n<li>hektisk = hectic<\/li>\n<li>mj\u00e4lte = spleen<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vi tipsade ocks\u00e5 varandra om svenska filmer och serier:<\/p>\n<ul>\n<li>Fr\u00f6ken Frimans krig: kvinnor som k\u00e4mpar (fighting for) r\u00e4ttigheter (rights), t.ex. att r\u00f6sta (vote).<\/li>\n<li>Morden i Sandhamn<\/li>\n<li>Rapport<\/li>\n<li>Nyheter p\u00e5 l\u00e4tt svenska<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vi gick igenom l\u00e4xan i <strong>\u00f6vningsdokumentet<\/strong>.<\/p>\n<p>1A (Ordf\u00f6ljd indirekt tal)<\/p>\n<ul>\n<li>4) Pia s\u00e4ger att&#8230;<\/li>\n<li>5) Nils undrar om &#8230;<\/li>\n<li>6) Hanna vill veta n\u00e4r &#8230;<\/li>\n<li>7) Tina fr\u00e5gar var &#8230;<\/li>\n<li>8) Valle undrar vad &#8230;<\/li>\n<\/ul>\n<p>1B (fr\u00e5n indirekt tal till direkt tal)<\/p>\n<ol>\n<li>Carlos: Vad ska de \u00e4ta till middag?<\/li>\n<li>Lena: Var ligger banken?<\/li>\n<li>Peter: \u00c4r det kallt i vattnet?<\/li>\n<li>Pia: Filmen \u00e4r j\u00e4ttebra.<\/li>\n<li>Nils: \u00c4r Kajsa gift?<\/li>\n<li>Hanna: N\u00e4r b\u00f6rjar festen?<\/li>\n<li>Tina: Var bor Pelle?<\/li>\n<li>Valle: Vad ska vi g\u00f6ra efter bion?<\/li>\n<\/ol>\n<p>1D (fr\u00e5n direkt tal till indirekt tal)<\/p>\n<ul>\n<li>Berit s\u00e4ger att hon har talat med Sara.<\/li>\n<li>K-A undrar om de kommer p\u00e5 fredag.<\/li>\n<li>Berit s\u00e4ger att de inte kunde komma d\u00e5.<\/li>\n<li>K-A fr\u00e5gar n\u00e4r de kommer.<\/li>\n<li>Berit s\u00e4ger att de kommer till lunch p\u00e5 l\u00f6rdag.<\/li>\n<li>K-A fr\u00e5gar vad de vill \u00e4ta.<\/li>\n<li>Berit s\u00e4ger att de g\u00e4rna vill \u00e4ta sill och potatis.<\/li>\n<li>K-A undrar om de inte kan \u00e4ta \u00e4lg till middag.<\/li>\n<li>Berit s\u00e4ger att det l\u00e5ter bra.<\/li>\n<\/ul>\n<p>TB s. 147-149 &#8221;P\u00e5 landet&#8221; , &#8221;Brian tr\u00e4ffar Kurt-Allan och Berit&#8221; och &#8221;Dagen forts\u00e4tter&#8221;.<\/p>\n<p>Vi l\u00e4ser texterna och tittar p\u00e5 orden:<\/p>\n<ul>\n<li>skrika = scream<\/li>\n<li>en m\u00e5s = seagull<\/li>\n<li>en f\u00e4rja = ferry<\/li>\n<li>en liten bit kvar = a little bit left<\/li>\n<li>en grusv\u00e4g = a gravel road<\/li>\n<li>ett dass = en toalett utanf\u00f6r huset<\/li>\n<li>ett sn\u00f6re = a rope<\/li>\n<li>lukta =smell<\/li>\n<li>en granne (plural: grannar)= neighbor<\/li>\n<li>en gran (plural: granar) = spruce tree<\/li>\n<li>brukar = use to<\/li>\n<li>en jakt (verb: jaga) = hunting<\/li>\n<li>naken = naked<\/li>\n<li>sur = grumpy, moody<\/li>\n<li>skjuta (sk\u00f6t &#8211; skjutit)= shoot<\/li>\n<\/ul>\n<p>\u00d6vningsdokument<\/p>\n<p><strong>2A: Relativa bisatser<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>I morse <strong>n\u00e4r<\/strong> &#8230;<\/li>\n<li>Jag har m\u00e5nga v\u00e4nner <strong>som<\/strong> &#8230;<\/li>\n<li>Vi har ett landst\u00e4lle <strong>som<\/strong> &#8230;<\/li>\n<li>Kontoret <strong>d\u00e4r<\/strong> &#8230;<\/li>\n<li>P\u00e5 kv\u00e4llen<strong> n\u00e4r<\/strong> &#8230;<\/li>\n<li>Vet du n\u00e5got st\u00e4lle <strong>d\u00e4r<\/strong> &#8230;<\/li>\n<li>Barcelona \u00e4r en stad <strong>som<\/strong> ..<\/li>\n<li>Efter jobbet <strong>n\u00e4r<\/strong> &#8230;<\/li>\n<li>Jag vet en restaurang <strong>d\u00e4r<\/strong> &#8230;<\/li>\n<li>Jag har en kollega <strong>som<\/strong> &#8230;<\/li>\n<li>Pia och Per brukar g\u00e5 till ett caf\u00e9 <strong>d\u00e4r<\/strong> &#8230;<\/li>\n<li>Pia och Per brukar g\u00e5 till ett caf\u00e9 <strong>som<\/strong> &#8230;<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>3: Subjunktioner<\/strong>: innan \/ medan \/ trots att \/ \u00e4ven om\/ f\u00f6r att<\/p>\n<p>TB s. 149 G: <strong>Uttal av &#8221;h&#8221;.\u00a0<\/strong><\/p>\n<p>Vi uttalar alltid h <em>i b\u00f6rjan av en mening :<\/em><\/p>\n<ul>\n<li><strong>H<\/strong>ur kallt \u00e4r det i vattnet?<\/li>\n<li><strong>H<\/strong>\u00e4r, vars\u00e5god.<\/li>\n<li><strong>H<\/strong>on har en hund.<\/li>\n<li><strong>H<\/strong>ej alla v\u00e4nner!<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vi uttalar ocks\u00e5 h n\u00e4r det \u00e4r ett viktigt ord:<\/p>\n<ul>\n<li>Efter en <strong>h<\/strong>alvtimme kom bussen.<\/li>\n<li><strong>H<\/strong>on har en <strong>h<\/strong>und.<\/li>\n<li><strong>H<\/strong>an heter <strong>H<\/strong>enrik.<\/li>\n<li>Ig\u00e5r \u00e5t jag en<strong> h<\/strong>amburgare.<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>L\u00c4XA:<\/strong><\/p>\n<p><strong>P\u00e5 webben, kapitel 14<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li>Relativa bisatser 1<\/li>\n<li>relativa bisatser 2<\/li>\n<li>Subjunktioner 1<\/li>\n<li>Subjunktioner 2<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>I \u00f6vningsdokumentet<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>2B: Relativa bisatser &#8211; komplettera meningarna.<\/li>\n<li>Subjunktioner &#8211; skriv innan, medan, trots att, \u00e4ven om, f\u00f6r att<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>Textboken s. 148:<\/strong>\u00a0Lyssna p\u00e5 nubbevisorna! (P\u00e5 webben, ljudfil 99).<\/p>\n<p>Mycket bra jobbat, alla! Ni \u00e4r mycket duktiga! \ud83d\ude42 Vi ses n\u00e4sta onsdag!<\/p>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5>3 februari<\/h5>\n<p>Vi b\u00f6rjade med att ber\u00e4tta f\u00f6r varandra om n\u00e5got positivt som h\u00e4nt under dagen. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel:<\/p>\n<ul>\n<li>en god lunch<\/li>\n<li>ett bra samarbete med en kollega<\/li>\n<li>solen sken (skiner &#8211; sken &#8211; skinit)<\/li>\n<li>ett problem p\u00e5 jobbet som \u00a0blev l\u00f6st<\/li>\n<\/ul>\n<p>Sedan fick vi h\u00f6ra om allas semesterminnen. S\u00e5 roligt och sp\u00e4nnande! \ud83d\ude42 Ni har varit p\u00e5 m\u00e5nga olika platser i v\u00e4rlden (the world). Se h\u00e4r:<\/p>\n<ul>\n<li>Kiruna<\/li>\n<li>Turkiet<\/li>\n<li>H\u00f6ga kusten<\/li>\n<li>Kanada<\/li>\n<li>Bilresa i Sverige<\/li>\n<li>En stuga p\u00e5 landet<\/li>\n<li>Nicaragua<\/li>\n<li>Abisko<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vi fick h\u00f6ra historier om norrsken (Northern lights), str\u00e4nder (en strand), bussbiljetter, nationalparker, vandring i skogen, god mat och mycket annat. Bra ber\u00e4ttat! \ud83d\ude42 H\u00e4r kommer n\u00e5gra ord fr\u00e5n era ber\u00e4ttelser:<\/p>\n<ul>\n<li>en granne = en person (eller flera personer) som bor n\u00e4ra dig<\/li>\n<li>ihop = tillsammans<\/li>\n<li>en sn\u00f6skoter = snowmobile<\/li>\n<li>i havet = in the sea \/ ocean<\/li>\n<li>en djungel = jungle<\/li>\n<li>elektricitet<\/li>\n<li>ett vattenfall = waterfall<\/li>\n<li>en ren = reindeer<\/li>\n<li>en erfarenhet = experience<\/li>\n<li>en stj\u00e4rna = star<\/li>\n<li>en eld = fire<\/li>\n<li>en hundspann = dog team<\/li>\n<li>en sl\u00e4dhund = sled dog<\/li>\n<\/ul>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>TB s. 145 &#8221;Sara och Brian p\u00e5 landet&#8221;.\u00a0Vi l\u00e4ste texten flera g\u00e5nger och tittade p\u00e5 orden.<\/p>\n<p>ett lakan (plural: lakan) = sheet(s)<\/p>\n<p>Vi pratade om indirekt tal och tittade i dokumentet med \u00f6vningar (till kapitel 14). j\u00e4mf\u00f6r (compare):<\/p>\n<p><strong>Direkt tal \u00a0<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>Maria: Jag gillar vintern.<\/li>\n<li>Pelle: N\u00e4r kommer sommaren?<\/li>\n<li>Eva: Ska det regna imorgon?<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>Indirekt tal<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>Maria <em>s\u00e4ger <\/em><strong>att <\/strong>hon gillar vintern.<\/li>\n<li>Pelle <em>undrar<\/em> <strong>n\u00e4r<\/strong> sommaren kommer.<\/li>\n<li>Eva <em>fr\u00e5gar<\/em> <strong>om<\/strong> det ska regna imorgon.<\/li>\n<\/ul>\n<p>I indirekt tal blir det en bisats efter att \/ n\u00e4r \/ om &#8230;.. Ordf\u00f6ljden ser du p\u00e5 sidan 2 i \u00f6vningsdokumentet och p\u00e5 sidan 225 i TB.<\/p>\n<p>Vi pratade ocks\u00e5 om att det kan vara trevligt och nyttigt (useful) att titta p\u00e5 svensk TV. Jag tipsade om n\u00e5gra program:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>V\u00e5r tid \u00e4r nu<\/strong>: dramaserie<\/li>\n<li><strong>Helt lyriskt<\/strong>: dikter (poems) av svenska poeter tons\u00e4tts (are set to music) av svenska aktuella musiker<\/li>\n<li><strong>Sveriges starkaste familj<\/strong>: familjer t\u00e4vlar (are competing) i styrka \u00a0(strength) och samarbete (cooperation)<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>L\u00c4XA:<\/strong><\/p>\n<p><strong>I \u00f6vningsdokumentet\u00a01 (Ordf\u00f6ljd) <\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>A 4-8: \u00a0Skriv att \/ om \/ var \/ vad \/ n\u00e4r<\/li>\n<li>B: Skriv meningarna i \u00f6vning A i direkt tal<\/li>\n<li>D: \u00c4ndra meningarna till indirekt tal och skriv in dem i positionsschemat p\u00e5 sidan 2.<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>P\u00e5 webben<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>Ordf\u00f6ljd 1: bisats<\/li>\n<li>Ordf\u00f6ljd 2: bisats<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>P\u00c5 svtplay<\/strong><\/p>\n<p>Titta p\u00e5 TV och tipsa de andra i gruppen om du hittar ett bra (svenskt) program. \ud83d\ude42<\/p>\n<p>Mycket bra jobbat idag! Vi ses n\u00e4sta vecka. \ud83d\ude42 \ud83d\ude42 \ud83d\ude42<\/p>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5><\/h5>\n<h5>27 januari<\/h5>\n<p>Vi b\u00f6rjar med att presentera oss f\u00f6r varandra i gruppen. \ud83d\ude42<\/p>\n<p>Vi pratar om att vara ledig och vilka semesterdr\u00f6mmar vi har. \u00a0Det finns m\u00e5nga olika dr\u00f6mmar i gruppen, t.ex:<\/p>\n<ul>\n<li>\u00e5ka till havet och bada<\/li>\n<li>promenera i naturen<\/li>\n<li>\u00e5ka skidor i Italien<\/li>\n<li>bes\u00f6ka norra Sverige och titta p\u00e5 norrsken\u00a0(=The Northern Lights or Aurora Borealis)<\/li>\n<li>tr\u00e4ffa v\u00e4nner<\/li>\n<li>\u00e5ka hem till familjen i hemlandet<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vi l\u00e4ser i TB (=Textboken) s. 142 &#8221;Dr\u00f6mmen om ett landst\u00e4lle&#8221;.<\/p>\n<p>N\u00e5gra ord fr\u00e5n texten:<\/p>\n<ul>\n<li>en stuga = ett litet hus<\/li>\n<li>en utsikt = a view<\/li>\n<li>en granne = n\u00e5gon som bor n\u00e4ra dig, a neighbour<\/li>\n<li>barfota = utan strumpor och skor<\/li>\n<li>orka = ha energi att g\u00f6ra n\u00e5got<\/li>\n<li>filmj\u00f6l = svensk yoghurt<\/li>\n<li>m\u00e5la = s\u00e4tta f\u00e4rg p\u00e5, paint<\/li>\n<li>hugga ved =\u00a0chop firewood<\/li>\n<li>en sl\u00e4kting = en familjemedlem, a relative<\/li>\n<li>br\u00e5ka = argumentera<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vi l\u00e4ser i TB p\u00e5 s. 143 om olika aktiviteter man kan g\u00f6ra p\u00e5 semestern. Alla i gruppen v\u00e4ljer tv\u00e5 aktiviteter som man vill g\u00f6ra och en aktivitet som man inte vill g\u00f6ra. Klippa gr\u00e4s och renovera huset var inte s\u00e5 popul\u00e4rt i gruppen. \ud83d\ude42<\/p>\n<p>Vi l\u00e4ser ocks\u00e5 om &#8221;Landst\u00e4llen &#8211; popul\u00e4rt i Sverige&#8221;.\u00a0N\u00e5gra ord:<\/p>\n<ul>\n<li>ovanligt = unusual<\/li>\n<li>landst\u00e4lle = fritidshus = sommarstuga<\/li>\n<li>\u00e4ga = own<\/li>\n<li>\u00e4gare = owner<\/li>\n<li>en \u00f6kning = an increase<\/li>\n<li>en utl\u00e4nning = foreigner<\/li>\n<\/ul>\n<p>Vi pratar om situationen i allas heml\u00e4nder. \u00c4r det vanligt att man har ett landst\u00e4lle? Svaret \u00e4r nej i de flesta l\u00e4nder.<\/p>\n<p>Lektionen gick snabbt och ni var alla mycket duktiga och engagerade. Bravo!<\/p>\n<p><strong>L\u00c4XA:<\/strong> Ber\u00e4tta om en semester du inte kan gl\u00f6mma (a vacation you can not forget). Eftersom det \u00e4r ett minne (a memory) handlar det om d\u00e5tid (the past). Detta inneb\u00e4r (this means) att du ska f\u00f6rs\u00f6ka anv\u00e4nda preteritum. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel:<\/p>\n<p><strong>\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Presens &#8211; Preteritum<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>\u00e4r &#8211; var<\/li>\n<li>har &#8211; hade<\/li>\n<li>reser &#8211; reste<\/li>\n<li>\u00e5ker \u00a0&#8211; \u00e5kte<\/li>\n<li>tr\u00e4ffar &#8211; tr\u00e4ffade<\/li>\n<li>\u00e4ter &#8211; \u00e5t<\/li>\n<li>dricker &#8211; drack<\/li>\n<li>badar &#8211; \u00a0badade<\/li>\n<\/ul>\n<p>Du kan l\u00e4sa i TB p\u00e5 s. 228 f\u00f6r att repetera.<\/p>\n<p>Om du vill kan du skicka din text till mig s\u00e5 ska jag ge feedback. \ud83d\ude42<\/p>\n<p>Har du n\u00e5gra fr\u00e5gor?D\u00e5 \u00e4r du mycket v\u00e4lkommen att skicka ett mejl. H\u00e4r \u00e4r adressen:<\/p>\n<p>maria.cederblad@folkuniversitetet.se<\/p>\n<p>Vi ses n\u00e4sta vecka! \ud83d\ude42 \ud83d\ude42 \ud83d\ude42<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hej och V\u00c4LKOMMEN till Marias blogg! H\u00e4r kan du l\u00e4sa om vad vi arbetar med p\u00e5 lektionerna och vilka l\u00e4xor du har. \ud83d\ude42 31 mars Kursens sista lektion. Oj, s\u00e5 fort veckorna har g\u00e5tt!. Vi \u00a0gick igenom l\u00e4xan i TB s. 170-171. Vi l\u00e4ste texten och pratade orden. Vi pratade om favoritl\u00e4rare och l\u00e4rare som &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/ki-a2-2-3-start-27-januari\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">KI A2 (2\/3), start 27 januari<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":784,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-563","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/563","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/wp-json\/wp\/v2\/users\/784"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=563"}],"version-history":[{"count":61,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/563\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":728,"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/563\/revisions\/728"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=563"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}