{"id":291,"date":"2020-08-26T09:27:53","date_gmt":"2020-08-26T07:27:53","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/?page_id=291"},"modified":"2020-11-12T15:06:13","modified_gmt":"2020-11-12T14:06:13","slug":"ki-b1-1-3-start-9-september","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogg.folkuniversitetet.nu\/cedema\/ki-b1-1-3-start-9-september\/","title":{"rendered":"KI B1 (1\/3), start 9 september"},"content":{"rendered":"

Hej och V\u00c4LKOMMEN till Marias blogg! \ud83d\ude42 H\u00e4r kan du l\u00e4sa om kursen, vad vi arbetar med och vilken l\u00e4xa du har.<\/p>\n

Lektion 10: 11 november<\/h5>\n

Oj, s\u00e5 fort den h\u00e4r kursen har g\u00e5tt – redan v\u00e5r sista lektion! Ni har varit mycket engagerade och har jobbat v\u00e4ldigt bra. Det har verkligen varit trevligt att arbeta med er! \ud83d\ude42<\/p>\n

Vi hade bara tv\u00e5 aktiviteter under lektionen:<\/p>\n

    \n
  1. Framstegstest: ett prov som vi gjorde tillsammans. Provet utg\u00e5r fr\u00e5n kapitel 1-2 (3) i Rivstart. F\u00f6r den som vill finns testet ocks\u00e5 p\u00e5 webben (nok.se\/Rivstart…extramaterial..) och d\u00e4r finns ocks\u00e5 de r\u00e4tta svaren (=facit).<\/li>\n
  2. FIKA! Tack alla, f\u00f6r goda kakor och godis!<\/li>\n<\/ol>\n

    Nu vill jag \u00f6nska er LYCKA TILL med era studier och ert arbete. Jag hoppas att ni ocks\u00e5 f\u00e5r en sk\u00f6n och trevlig ledighet vid jul och ny\u00e5r. Ta hand om er! Stay safe!<\/p>\n

    V\u00e5rens nya kurser publiceras p\u00e5 Folkuniversitetets webbsida under december. Kanske vi ses p\u00e5 en ny kurs?<\/p>\n

    M\u00e5nga varma och glada h\u00e4lsningar fr\u00e5n mig, Maria. \ud83d\ude42 \ud83d\ude42 \ud83d\ude42<\/p>\n

    <\/h5>\n
    <\/h5>\n
    <\/h5>\n
    <\/h5>\n
    <\/h5>\n
    Lektion 9: 4 november<\/h5>\n

    Vi v\u00e4rmde upp med egna exempel av de reflexiva verben lata sig \/ k\u00e4nna sig\/ s\u00e4tta sig \/ bry sig \/ best\u00e4mma sig.<\/p>\n

    Vi pratade om HUVUDSATSER:<\/p>\n

      \n
    • kan st\u00e5 sj\u00e4lv<\/li>\n
    • satser av samma typ kan bindas ihop med konjunktioner (och, men, eller, f\u00f6r, s\u00e5…)<\/li>\n
    • satsadverbet (inte, aldrig, kanske, s\u00e4llan …) kommer efter verbet<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n

      Exempel:<\/p>\n

        \n
      1. Min kollega har skilt sig och<\/em> nu k\u00e4nner han sig ledsen.<\/li>\n
      2. V\u00e4nskap \u00e4r viktigare \u00e4n k\u00e4rlek och<\/em> d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste du sluta tr\u00e4ffa henne.<\/li>\n
      3. F\u00f6r ett \u00e5r sedan l\u00e5nade jag ut 10 000 kronor till en kompis men<\/em> jag har inte<\/strong> f\u00e5tt pengarna tillbaka (…inte f\u00e5tt tillbaka pengarna.)<\/li>\n<\/ol>\n

        BISATSER<\/p>\n

          \n
        • \u00e4r en del av en mening och kan inte st\u00e5 sj\u00e4lv<\/li>\n
        • b\u00f6rjar med en subjunktion (att, om, d\u00e4rf\u00f6r att…) eller ett relativt pronomen eller adverb ( som, d\u00e4r…) eller ett fr\u00e5geord (hur, varf\u00f6r…)<\/li>\n
        • satsadverbet kommer f\u00f6re verbet<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n

          Exempel:<\/p>\n

            \n
          1. Han sa att han inte kan<\/strong> komma.<\/em><\/li>\n
          2. Mia och Klara hoppas att de aldrig ska<\/strong> skilja sig.<\/em><\/li>\n
          3. Petronella tycker att man alltid m\u00e5ste<\/strong> s\u00e4ga sanningen.<\/em><\/li>\n
          4. Knut undrar om Bertil verkligen \u00e4r<\/strong> intresserad av fiske<\/em>.<\/li>\n
          5. Lovisa ber\u00e4ttade f\u00f6r \u00a0mig att hon faktiskt gillar<\/strong> ostron<\/em>.<\/li>\n
          6. Ahmed sa att han g\u00e4rna kommer<\/strong> hem till oss<\/em>.<\/li>\n
          7. Min pojkv\u00e4n undrar om jag verkligen \u00e4lskar<\/strong> honom<\/em>.<\/li>\n<\/ol>\n

            Vi hann ocks\u00e5 med att arbeta med PREPOSITIONER.<\/p>\n

              \n
            1. Min kompis och jag har k\u00e4nt varandra i<\/strong> sexton \u00e5r.<\/li>\n
            2. F\u00f6r<\/strong> tre m\u00e5nader sedan<\/strong> skilde hon sig.<\/li>\n
            3. Min flickv\u00e4n \u00e4r hoppl\u00f6s med<\/strong> pengar.<\/li>\n
            4. Jag har blivit k\u00e4r i<\/strong> en kollega!<\/li>\n
            5. Jag \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5<\/strong> att festen blir rolig.<\/li>\n
            6. Ibland ringer hon p\u00e5 n\u00e4tterna<\/strong>.<\/li>\n
            7. Jag vet att han vill gifta sig med<\/strong> henne.<\/li>\n
            8. Jag t\u00e4nker p\u00e5<\/strong> honom hela tiden.<\/li>\n
            9. Jag kan inte somna p\u00e5 kv\u00e4llarna<\/strong> och f\u00f6rsvor mig ofta p\u00e5 morgnarna<\/strong>.<\/li>\n
            10. Om ni \u00e4lskar varandra m\u00e5ste ni ber\u00e4tta<\/strong> det f\u00f6r<\/strong> din v\u00e4n.<\/li>\n
            11. Jag har best\u00e4mt mig f\u00f6r<\/strong> att ge dig pengarna.<\/li>\n
            12. Jag tycker att man alltid ska vara \u00e4rlig mot<\/strong> sina v\u00e4nner.<\/li>\n<\/ol>\n

              Lektionen gick v\u00e4ldigt fort och alla jobbade mycket bra! \ud83d\ude42<\/p>\n

              N\u00e4sta vecka \u00e4r v\u00e5r sista lektion. D\u00e5 ska vi repetera vad vi gjort underkursen och sedan fika tillsammans. Alla tar med n\u00e5got att \u00e4ta eller dricka till fikat och s\u00e5 bjuder vi varandra (=knytkalas). \ud83d\ude42 Om det inte kommer n\u00e5gra fler restriktioner tr\u00e4ffas vi som vanligt i klassrummet. Jag hoppas att vi ses! \ud83d\ude42<\/p>\n

              Ha en fin forts\u00e4ttning p\u00e5 vekan och ta hand om er!<\/p>\n

              <\/h5>\n
              Lektion 8: 28 oktober<\/h5>\n

              Vi b\u00f6rjade med att prata om H\u00d6STLOV och andra lov. I Sverige har vi f\u00f6rutom h\u00f6stlovet ocks\u00e5 jullov, sportlov (februari\/mars), p\u00e5sklov och sommarlov. Vad har man f\u00f6r lov i andra l\u00e4nder?<\/p>\n

              Vi lyssnade p\u00e5 h\u00f6r\u00f6vning 6 p\u00e5 s. 22 i TB och svarade p\u00e5 fr\u00e5gorna.<\/p>\n

              Vi gjorde ocks\u00e5 \u00f6vning M p\u00e5 s. 22. Vi j\u00e4mf\u00f6rde hur man s\u00e4ger och hur man skriver.<\/p>\n

              Vi pratade om en av uppgifterna fr\u00e5n f\u00f6rra veckan: Hur kan man tr\u00e4ffa nya v\u00e4nner? Vi fick m\u00e5nga bra f\u00f6rslag fr\u00e5n de olika grupperna.<\/p>\n

              Vi arbetade med \u00f6vningar fr\u00e5n \u00f6vningsboken (= kopierat material).<\/p>\n

              Motsatser<\/strong><\/p>\n

                \n
              1. o\u00e4rlig – \u00e4rlig<\/li>\n
              2. tr\u00e5kig – rolig<\/li>\n
              3. sn\u00e5l – gener\u00f6s<\/li>\n
              4. op\u00e5litlig – p\u00e5litlig<\/li>\n
              5. tystl\u00e5ten – pratsam<\/li>\n
              6. ful – fin\/ vacker \/ snygg<\/li>\n
              7. ointelligent – intelligent<\/li>\n
              8. in\u00e5tv\u00e4nd – ut\u00e5tv\u00e4nd \/ ut\u00e5triktad<\/li>\n
              9. djurhatare – djur\u00e4lskare<\/li>\n
              10. k\u00f6tt\u00e4tare – vegetarian<\/li>\n<\/ol>\n

                Pronomen: personliga och reflexiva<\/strong><\/p>\n

                Subjekt \/ Objekt \/ Reflexiva<\/p>\n

                  \n
                • jag \/ mig \/ mig<\/li>\n
                • du \/ dig \/ dig<\/li>\n
                • han \/ honom \/ sig<\/li>\n
                • hon \/ henne \/ sig<\/li>\n
                • hen \/ hen \/ sig<\/li>\n
                • man \/ en \/ sig<\/li>\n
                • den \/ den \/ sig<\/li>\n
                • det \/ det \/ sig<\/li>\n
                • vi \/ oss \/ oss<\/li>\n
                • ni \/ er \/ er<\/li>\n
                • de \/ dem \/ sig<\/li>\n<\/ul>\n

                  Reflexiva verb<\/strong> = subjekt och objekt \u00e4r samma person<\/p>\n

                  Olika tempus f\u00f6r de reflexiva verben i \u00f6vningen<\/p>\n

                  Infinitiv \/ Presens \/ Preteritum \/ Supinum<\/p>\n

                    \n
                  • skilja sig \/ skiljer sig \/ skilde sig \/ skilt sig<\/li>\n
                  • gifta sig \/ gifter sig \/ gifte sig \/ gift sig<\/li>\n
                  • k\u00e4nna sig \/k\u00e4nner sig \/ k\u00e4nde sig \/ k\u00e4nt sig<\/li>\n
                  • s\u00e4tta sig \/ s\u00e4tter sig \/ satte sig \/ satt sig<\/li>\n
                  • lata sig \/ latar sig \/ latade sig \/ latat sig<\/li>\n
                  • f\u00f6rsova sig \/ f\u00f6rsover sig \/ f\u00f6rsov sig \/ f\u00f6rsovit sig<\/li>\n
                  • f\u00f6rbereda sig \/ f\u00f6rbereder sig \/ f\u00f6rberedde sig \/ f\u00f6rberett sig<\/li>\n
                  • akta sig \/ aktar sig \/ aktade sig \/ aktat sig<\/li>\n
                  • raka sig \/ rakar sig \/ rakade sig \/ rakat sig<\/li>\n
                  • \u00e5ngra sig \/ \u00e5ngrar sig \/ \u00e5ngrade sig \/ \u00e5ngrat sig<\/li>\n
                  • kamma sig \/ kammar sig \/ kammade sig \/ kammat sig<\/li>\n
                  • koncentrera sig \/ koncentrerar sig \/ koncentrerade sig \/ koncentrerat sig<\/li>\n
                  • bry sig \/ bryr sig \/ brydde sig \/ brytt sig<\/li>\n
                  • klippa sig \/ klipper sig \/ klippte sig \/ klippt sig<\/li>\n
                  • best\u00e4mma sig \/ best\u00e4mmer sig \/ best\u00e4mde sig \/ best\u00e4mt sig<\/li>\n
                  • anm\u00e4la sig \/ anm\u00e4ler sig \/ anm\u00e4lde sig \/ anm\u00e4lt sig<\/li>\n<\/ul>\n

                    MYCKET BRA JOBBAT ALLA!! Ni \u00e4r s\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5 duktiga!!! \ud83d\ude42<\/p>\n

                    L\u00c4XA<\/strong><\/p>\n

                    P\u00e5 webben, kapitel 2<\/p>\n

                      \n
                    1. Reflexiva verb<\/li>\n
                    2. Pronomen, personliga och reflexiva<\/li>\n
                    3. Adjektiv och adverb<\/li>\n
                    4. Subjunktioner<\/li>\n<\/ol>\n

                      Ha en trevlig helg och var r\u00e4dda om er! Vi ses n\u00e4sta vecka!<\/p>\n

                      PS. Vid v\u00e5r sista lektion, den 11 november, ska vi fika tillsammans. Alla tar med n\u00e5got att bjuda p\u00e5. Vi pratar mer om det n\u00e4sta vecka. \ud83d\ude42<\/p>\n

                       <\/p>\n

                      <\/h5>\n
                      <\/h5>\n
                      <\/h5>\n
                      Lektion 7: 21 oktober<\/h5>\n

                      Vi b\u00f6rjar med att repetera \u00e4nnu en g\u00e5ng n\u00e5gra av uttrycken lik\/ likadan \/ annorlunda:<\/p>\n

                        \n
                      • Jag \u00e4r lik<\/strong> min syster. Vi\u00a0liknar\u00a0<\/strong>varandra.<\/li>\n
                      • Min bror och jag \u00e4r olika<\/strong>. Vi liknar inte<\/strong> varandra.<\/li>\n
                      • De har samma<\/strong> mamma men olika<\/strong> pappor.<\/li>\n
                      • Vi bor i likadana<\/strong> hus. B\u00e5da \u00e4r r\u00f6da med vita knutar.<\/li>\n
                      • Vi bor i liknande<\/strong> hus. B\u00e5da \u00e4r r\u00f6da, men ditt hus \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n mitt.<\/li>\n
                      • Min kusin bor i ett annorlunda<\/strong> hus. Det \u00e4r inte likt<\/strong> n\u00e5got annat. Det liknar inte<\/strong> n\u00e5got annat.<\/li>\n<\/ul>\n

                        Vi repeterar regler f\u00f6r substantivets pluralb\u00f6jning:<\/p>\n

                          \n
                        1. en-ord som slutar p\u00e5 -a<\/em>: Plural -or<\/strong>. en gata – gator \/ en flicka – flickor<\/li>\n
                        2. en-ord som inte har betoning p\u00e5 sista stavelsen<\/em>: Plural -ar.<\/strong> en f\u00f6rening – f\u00f6reningar \/ en pojke – pojkar<\/li>\n
                        3. en-ord som har betoning p\u00e5 sista stavelsen<\/em>: Plural -er.\u00a0<\/strong>en mobil – mobiler \/ en student – studenter<\/li>\n
                        4. ett-ord som slutar p\u00e5 vokal<\/em>: Plural-n.\u00a0<\/strong>ett yrke – yrken \/ ett arbete – arbeten<\/li>\n
                        5. ett-ord som slutar p\u00e5 konsonant<\/em>: Plural: — .\u00a0<\/strong>ett yrke – yrken \/ ett \u00e4pple \u00a0– \u00e4pplen<\/li>\n
                        6. en-ord som slutar p\u00e5 -are<\/em>: Plural: —.\u00a0<\/strong>en tr\u00e4nare – tr\u00e4nare \/ en l\u00e4kare – l\u00e4kare<\/li>\n<\/ol>\n

                          TB s. 20-21. V\u00e4nner. Vi arbetar resten av lektionen med temat ”v\u00e4nskap”. I sm\u00e5 grupper b\u00f6rjar vi med att l\u00e4sa citaten (s. 20) och g\u00f6r sedan uppgifterna B, D, E och G.<\/p>\n

                          Alla delar aktivt i diskussionerna. Tiden g\u00e5r v\u00e4ldigt snabbt s\u00e5 vi hinner inte redovisa alla uppgifter. Vi forts\u00e4tter med det n\u00e4sta vecka. Bra jobbat, alla! \ud83d\ude42<\/p>\n

                          L\u00c4XA<\/strong><\/p>\n

                            \n
                          • TB s. 22, h\u00f6r\u00f6vning 6 + uppgift J och K (s. 23)<\/li>\n<\/ul>\n

                            P\u00e5 webben, kapitel 2<\/p>\n

                              \n
                            • Adjektiv och substantiv: motsatser<\/li>\n
                            • Substantiv: plural<\/li>\n<\/ul>\n

                              Ha nu en fin forts\u00e4ttning p\u00e5 veckan. Vi ses n\u00e4sta onsdag! \ud83d\ude42<\/p>\n

                               <\/p>\n

                              <\/h5>\n
                              <\/h5>\n
                              Lektion 6: 14 oktober<\/h5>\n

                              Vi v\u00e4rmer upp med att repetera n\u00e5gra av orden fr\u00e5n ordkorten.<\/p>\n

                              Vi g\u00e5r igenom l\u00e4xan (=kopierade h\u00e4ftet).<\/p>\n

                              Ordbildning: A<\/strong><\/p>\n

                                \n
                              • packning – packa<\/li>\n
                              • t\u00e4vling – t\u00e4vla<\/li>\n
                              • cykling – cykla<\/li>\n
                              • joggning – jogga<\/li>\n
                              • orientering – orientera<\/li>\n
                              • ridning – rida<\/li>\n
                              • simning – simma<\/li>\n
                              • unders\u00f6kning – unders\u00f6ka<\/li>\n
                              • samling – samla<\/li>\n
                              • inredning – inreda<\/li>\n<\/ul>\n

                                Ordbildning: C<\/strong><\/p>\n

                                  \n
                                • en industri – industriell<\/li>\n
                                • en nation – nationell<\/li>\n
                                • en sensation – sensationell<\/li>\n
                                • en kultur – kulturell<\/li>\n<\/ul>\n

                                  Ord: sport och fritid. B<\/strong><\/p>\n

                                  1.<\/p>\n

                                    \n
                                  1. spelar fotboll<\/li>\n
                                  2. tr\u00e4nar karate<\/li>\n
                                  3. \u00e5ker skridskor<\/li>\n
                                  4. spelar piano<\/li>\n
                                  5. leker (med mina barn)<\/li>\n<\/ol>\n

                                    2.<\/p>\n

                                      \n
                                    1. g\u00e5 p\u00e5 spinning<\/li>\n
                                    2. g\u00e5 p\u00e5 gympa<\/li>\n
                                    3. tr\u00e4na \/ h\u00e5lla p\u00e5 med styrketr\u00e4ning<\/li>\n<\/ol>\n

                                      3.<\/p>\n

                                        \n
                                      1. \u00e5ker skateboard<\/li>\n
                                      2. spelar volleyboll<\/li>\n
                                      3. h\u00e5ller p\u00e5 med \/ sysslar med sin frim\u00e4rkssamling<\/li>\n
                                      4. spelar piano<\/li>\n<\/ol>\n

                                        Substantivets former<\/strong><\/p>\n

                                        Singular obest\u00e4md form \/ best\u00e4md form \/ Plural best. form \/ best form<\/p>\n

                                          \n
                                        • en m\u00e4nniska<\/strong> \/ m\u00e4nniskan \/ m\u00e4nniskor<\/strong> \/ m\u00e4nniskorna<\/li>\n
                                        • en lista<\/strong> \/ listan \/ listor<\/strong> \/ listorna<\/li>\n
                                        • en klubba<\/strong> \/ klubban \/ klubbor<\/strong> \/ klubborna<\/li>\n
                                        • en t\u00e4<\/em>vling \/t\u00e4vlingen \/ t\u00e4vlingar<\/strong> \/ t\u00e4vlingarna<\/li>\n
                                        • en unders\u00f6<\/em>kning \/ unders\u00f6kningen \/ unders\u00f6kningar<\/strong> \/ unders\u00f6kningarna<\/li>\n
                                        • en minu<\/em>t \/ minuten \/ minuter<\/strong> \/ minuterna<\/li>\n
                                        • en aktivitet<\/em> \/ aktiviteten \/ aktiviteter<\/strong> \/ aktiviteterna<\/li>\n
                                        • en m\u00f6jlighet<\/em> \/ m\u00f6jligheten \/ m\u00f6jligheter<\/strong> \/ m\u00f6jligheterna<\/li>\n
                                        • ett<\/em> kn\u00e4<\/em> \/ kn\u00e4t \/kn\u00e4n<\/strong> \/ kn\u00e4na<\/li>\n
                                        • ett<\/em> intresse<\/em> \/ intresset \/ intressen<\/strong> \/ intressena<\/li>\n
                                        • ett<\/em> arbete<\/em> \/ arbetet \/ arbeten<\/strong> \/ arbetena<\/li>\n
                                        • ett<\/em> kylsk\u00e5p<\/em> \/ kylsk\u00e5pet \/ kylsk\u00e5p \/ kylsk\u00e5pen<\/li>\n
                                        • ett<\/em> bibliotek<\/em> \/ biblioteket \/ bibliotek \/ biblioteken<\/li>\n
                                        • en<\/em> arbetare<\/em> \/ arbetaren \/ arbetare \/ arbetarna<\/li>\n<\/ul>\n

                                          Repetera g\u00e4rna pluralbildning i TB s. 279!<\/strong><\/p>\n

                                          Ordbildning: egenskaper<\/strong><\/p>\n

                                            \n
                                          1. t\u00e5lmodig – t\u00e5lamod<\/li>\n
                                          2. stark – styrka<\/li>\n
                                          3. envis – envishet<\/li>\n
                                          4. fantasifull – fantasi<\/li>\n
                                          5. snabb – snabbhet<\/li>\n
                                          6. taktisk – taktik<\/li>\n
                                          7. uth\u00e5llig – uth\u00e5llighet<\/li>\n
                                          8. intelligent – intelligens<\/li>\n<\/ol>\n

                                            Partikelverb<\/strong><\/p>\n

                                              \n
                                            1. g\u00e5 ner i vikt<\/li>\n
                                            2. ta p\u00e5 dig en m\u00f6ssa<\/li>\n
                                            3. \u00e5kte iv\u00e4g p\u00e5 en resa<\/li>\n
                                            4. bygga upp musklerna<\/li>\n
                                            5. skynda p\u00e5<\/li>\n
                                            6. tagit fram mj\u00f6lken<\/li>\n
                                            7. gick upp fyra kilo<\/li>\n<\/ol>\n

                                              Vi repeterade lika \/ likadan \/ samma ……men forts\u00e4tter med fler exempel n\u00e4sta vecka. \ud83d\ude42<\/p>\n

                                              TB s. 19: Vanliga f\u00f6rkortningar.<\/p>\n

                                              Vi pratade om bra uttryck n\u00e4r man ska skriva ett brev eller ett mejl till en organisation eller en person man inte k\u00e4nner. ”Hej!” \u00e4r ALLTID en bra start! \ud83d\ude42 P\u00e5 s. 19 i TB finns flera nyttiga fraser som man kan anv\u00e4nda.<\/p>\n

                                              Vi l\u00e4ste om ”Knasiga dieter”.<\/p>\n

                                              L\u00c4XA<\/strong><\/p>\n

                                              P\u00e5 webben, kapitel 1<\/p>\n

                                                \n
                                              1. Konjunktioner<\/li>\n
                                              2. Verb<\/li>\n
                                              3. Substantiv- regler f\u00f6r pluralbildning<\/li>\n
                                              4. Substantiv alla former<\/li>\n
                                              5. Ordbildning<\/li>\n<\/ol>\n

                                                Mycket bra jobbat! Ni \u00e4r j\u00e4tteduktiga! \ud83d\ude42 Vi ses n\u00e4sta vecka. Ha en trevlig helg n\u00e4r den kommer. \ud83d\ude42<\/p>\n

                                                <\/h5>\n
                                                Lektion 5: 7 oktober<\/h5>\n

                                                Vi b\u00f6rjar med ordkunskap. Vi tittar p\u00e5 ORDKORTEN fr\u00e5n kapitel 1 i Rivstart. (Du kan hitta alla ordkort p\u00e5 webben!)<\/p>\n

                                                N\u00e5gra ord vi pratade extra mycket om:<\/p>\n

                                                  \n
                                                • ett hum\u00f6r: som har med k\u00e4nslor att g\u00f6ra. (gott hum\u00f6r, glatt hum\u00f6r, d\u00e5ligt hum\u00f6r…)<\/li>\n
                                                • en humor: som \u00e4r rolig,-t (en humoristisk person)<\/li>\n
                                                • en h\u00e4lsa: hur en person m\u00e5r (bra h\u00e4lsa= frisk \/ d\u00e5lig h\u00e4lsa = sjuk)<\/li>\n
                                                • h\u00e4lsa(r): s\u00e4ga ”hej”<\/li>\n
                                                • l\u00e4mplig= som passar<\/li>\n
                                                • nyttig = bra f\u00f6r h\u00e4lsan (bra f\u00f6r kroppen \/ hj\u00e4rtat \/ hj\u00e4rnan)<\/li>\n
                                                • ordentlig \u00a0= som g\u00f6r som man ska. Motsats: slarvig<\/li>\n
                                                • slipper = beh\u00f6ver inte<\/li>\n
                                                • ett t\u00e5lamod – vara t\u00e5lmodig. Motsats: vara ot\u00e5lig<\/li>\n
                                                • ett uppeh\u00e5ll = en paus<\/li>\n
                                                • \u00f6kar= som blir st\u00f6rre\/mer. Substantiv: en \u00f6kning<\/li>\n
                                                • minskar= som blir mindre. Substantiv: en minskning<\/li>\n<\/ul>\n

                                                  Vi arbetade ocks\u00e5 med olika uttryck f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relser<\/em>.<\/p>\n

                                                    \n
                                                  1. annorlunda<\/strong>: skiljer n\u00e5got fr\u00e5n n\u00e5got annat eller alla andra.<\/li>\n
                                                  2. olik, olikt, olika<\/strong>: n\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r tv\u00e5 eller flera saker med varandra. Kan ocks\u00e5 vara n\u00e5got som \u00e4r ovanligt f\u00f6r en person.<\/li>\n
                                                  3. lik, likt, lika<\/strong>: som ser ut eller \u00e4r som den man j\u00e4mf\u00f6r med. (motsats till olik, olikt, olika)<\/li>\n
                                                  4. lika<\/strong>: anv\u00e4nds ocks\u00e5 framf\u00f6r adjektiv eller adverb vid j\u00e4mf\u00f6relser. (lika dyr som \/ lika liten som \/ lika glad som…)<\/li>\n
                                                  5. likna:<\/strong> verb som betyder ”\u00e4r lika n\u00e5gon\/n\u00e5got”<\/li>\n
                                                  6. liknande<\/strong>: presens particip av verbet liknar<\/li>\n
                                                  7. likadan<\/strong>: som har samma egenskaper\/ \u00e4r eller ser ut som den\/det man j\u00e4mf\u00f6r med<\/li>\n
                                                  8. samma och likadan<\/strong> anv\u00e4nds ofta synonymt<\/li>\n<\/ol>\n

                                                    Exempel:<\/p>\n

                                                      \n
                                                    1. Sara \u00e4r en annorlunda<\/strong> person. Hon \u00e4r inte alls som vi andra.<\/li>\n
                                                    2. Min bror och jag bor i olika<\/strong> st\u00e4der, han bor i G\u00f6teborg och jag bor i Ume\u00e5.<\/li>\n
                                                    3. Din l\u00e4genhet \u00e4r lik<\/strong> min l\u00e4genhet. Tv\u00e5 rum och k\u00f6k med balkong.<\/li>\n
                                                    4. Din l\u00e4genhet \u00e4r lika dyr<\/strong> som min.<\/li>\n
                                                    5. Min syster och jag liknar<\/strong> varandra.<\/li>\n
                                                    6. Min syster och jag har liknande jobb<\/strong>: hon arbetar som bagare och jag \u00e4r kock.<\/li>\n
                                                    7. Filip och Erik har likadan bil,<\/strong> en bl\u00e5 Volvo.<\/li>\n
                                                    8. J\u00e4mf\u00f6r: Vi har likadant<\/strong> k\u00f6k som v\u00e5ra grannar. (K\u00f6ket ser ut p\u00e5 samma s\u00e4tt) Vi har samma<\/strong> k\u00f6k som v\u00e5ra grannar. (Vi delar k\u00f6ket med v\u00e5ra grannar.)<\/li>\n<\/ol>\n

                                                      Vi pratar mer om dessa uttryck n\u00e4sta vecka! Jag vet att det kan k\u00e4nnas lite kr\u00e5ngligt. \ud83d\ude42<\/p>\n

                                                      L\u00c4XA<\/p>\n

                                                      Alla \u00f6vningar i det kopierade materialet. Allts\u00e5:<\/p>\n

                                                        \n
                                                      • Ordbildning: substantiv till verb \/ verb till substantiv<\/li>\n
                                                      • Ordkunskap: sport och fritid<\/li>\n
                                                      • Substantivets former (se TB s. 279)<\/li>\n
                                                      • Ordbildning:egenskaper<\/li>\n
                                                      • Partikelverb<\/li>\n<\/ul>\n

                                                        Du som inte kunde komma till lektionen f\u00e5r materialet n\u00e4sta vecka! L\u00e4s i TB kapitel 1 och titta p\u00e5 ordkorten s\u00e5 l\u00e4nge!<\/p>\n

                                                        Bra jobbat! Ha en trevlig helg. Vi ses n\u00e4sta vecka! \ud83d\ude42<\/p>\n

                                                         <\/p>\n

                                                        <\/h5>\n
                                                        <\/h5>\n
                                                        Lektion 4: 30 september<\/h5>\n

                                                        Vi tittar i TB sidan 13: ”Sportsnack”. Vilka \u00e4r sporterna?<\/p>\n

                                                          \n
                                                        1. l\u00f6pning<\/li>\n
                                                        2. gym<\/li>\n
                                                        3. tennis<\/li>\n
                                                        4. golf<\/li>\n
                                                        5. simning<\/li>\n<\/ol>\n

                                                          Vi l\u00e4ser om Konstiga sporter.\u00a0<\/em>(Dokumentet finns hos mig n\u00e4sta vecka f\u00f6r den som inte kom till lektionen.) N\u00e5gra ord vi pratade om:<\/p>\n

                                                            \n
                                                          • \u00e4gna sig \u00e5t = h\u00e5lla p\u00e5 med<\/li>\n
                                                          • h\u00e4ftig = snabb; cool, snygg, attraktiv<\/li>\n
                                                          • m\u00e4rklig = konstig, underlig, bisarr<\/li>\n
                                                          • g\u00e5 ut p\u00e5= ha som m\u00e5l, syfte<\/li>\n
                                                          • en motst\u00e5ndare<\/li>\n
                                                          • en medspelare<\/li>\n
                                                          • ett lag = ett team (plural: lag)<\/li>\n
                                                          • en lag = som handlar om juridik (plural: lagar)<\/li>\n
                                                          • en snorkel (plural: snorklar)<\/li>\n
                                                          • en simfena<\/li>\n
                                                          • bly =lead<\/li>\n
                                                          • v\u00e4lbekant = som man k\u00e4nner till<\/li>\n
                                                          • \u00e4ger rum = sker, tar plats<\/li>\n
                                                          • utmanande<\/li>\n
                                                          • en utmaning = challenge<\/li>\n
                                                          • av rang = p\u00e5 h\u00f6g niv\u00e5<\/li>\n
                                                          • galen\/ galet<\/li>\n
                                                          • ett p\u00e5fund = en id\u00e9<\/li>\n
                                                          • en backe<\/li>\n
                                                          • uppn\u00e5 = komma upp i<\/li>\n
                                                          • betydligt= mycket<\/li>\n
                                                          • upp och ner<\/li>\n
                                                          • en axel<\/li>\n
                                                          • en midja<\/li>\n
                                                          • g\u00e5 p\u00e5 export<\/li>\n
                                                          • en hj\u00e4lm<\/li>\n
                                                          • en strykbr\u00e4da<\/li>\n
                                                          • avl\u00e4gsen (plural: avl\u00e4gsna) = som \u00e4r l\u00e5ngt borta<\/li>\n
                                                          • sv\u00e5rtillg\u00e4nglig<\/li>\n
                                                          • l\u00e4ttillg\u00e4nglig<\/li>\n
                                                          • en fara = en risk<\/li>\n
                                                          • fara (verb) = \u00e5ka<\/li>\n
                                                          • en tillfredsst\u00e4llelse<\/li>\n
                                                          • v\u00e4lstruken<\/li>\n
                                                          • ostruken = skrynklig<\/li>\n
                                                          • allvarlig (t.ex. en allvarlig skada) – motsats: en l\u00e4tt skada<\/li>\n
                                                          • bli v\u00e4rre<\/li>\n
                                                          • lista ut = figure out<\/li>\n
                                                          • ”Listig som en r\u00e4v”<\/li>\n
                                                          • h\u00e5lla andan<\/li>\n
                                                          • syre<\/li>\n
                                                          • en s\u00e4kerhetsmarginal<\/li>\n
                                                          • en t\u00e4vlingsm\u00e4nniska<\/li>\n
                                                          • en vinnare \u00a0– en f\u00f6rlorare<\/li>\n
                                                          • vinna – f\u00f6rlora<\/li>\n<\/ul>\n

                                                            Vi satt i grupper och pratade om de konstiga sporterna. Vad skulle vi vilja prova? Varf\u00f6r? Varf\u00f6r inte?<\/p>\n

                                                            Vi pratade om ett \u00e4mne fr\u00e5n l\u00e5dan ”Snack”:<\/p>\n

                                                              \n
                                                            1. Har du en favoritmatr\u00e4tt?<\/li>\n
                                                            2. Vem lagar den b\u00e4st?<\/li>\n<\/ol>\n

                                                              Oj, oj, lite jobbigt att prata om n\u00e4r alla b\u00f6rjar bli hungriga! Vi fick i alla fall h\u00f6ra om m\u00e5nga frestande matr\u00e4tter och desserter: linssoppa, ostkaka, kanelbullar, Tiramisu, …. Och m\u00e5nga i gruppen lagar sina matr\u00e4tter b\u00e4st av alla! \ud83d\ude42<\/p>\n

                                                              Bra jobbat, alla! H\u00e4r kommer L\u00c4XAN till n\u00e4sta vecka:<\/p>\n

                                                                \n
                                                              • p\u00e5 webben kapitel 1: personliga pronomen + subjunktioner<\/li>\n
                                                              • TB sidan 18, h\u00f6r\u00f6vning 4<\/li>\n<\/ul>\n

                                                                Lycka till! Vi ses n\u00e4sta vecka. \ud83d\ude42<\/p>\n

                                                                 <\/p>\n

                                                                Lektion 3: 23 september<\/h5>\n

                                                                Vi b\u00f6rjar med en kort uppv\u00e4rmning och repeterar n\u00e5gra tidsprepositioner:<\/p>\n

                                                                  \n
                                                                • Hur ofta<\/strong> g\u00e5r du p\u00e5 bio? Jag g\u00e5r p\u00e5 bio tv\u00e5 g\u00e5nger om \u00e5ret<\/strong> \/ en g\u00e5ng i veckan<\/strong>.<\/li>\n
                                                                • Hur l\u00e4nge<\/strong> sover du p\u00e5 natten? Jag sover i<\/strong> sju timmar.<\/li>\n
                                                                • Hur snabbt<\/strong> springer du en kilometer? Jag springer p\u00e5<\/strong> 12 minuter.<\/li>\n
                                                                • N\u00e4r kom<\/strong> du till Sverige? Jag kom f\u00f6r<\/strong> tv\u00e5 m\u00e5nader sedan<\/strong>.<\/li>\n
                                                                • N\u00e4r fyller<\/strong> du \u00e5r n\u00e4sta g\u00e5ng? Jag fyller \u00e5r om<\/strong> fyra m\u00e5nader.<\/li>\n<\/ul>\n

                                                                  Vi satte oss i sm\u00e5 grupper och sedan fick alla redovisa (=ber\u00e4tta om) sin sport. De andra i gruppen lyssnade aktivt och st\u00e4llde sedan fr\u00e5gor om sporten. Det blev mycket intressanta samtal! \ud83d\ude42<\/p>\n

                                                                  Alla fick sedan ber\u00e4tta om sin sport en g\u00e5ng till, s\u00e5 att alla fick h\u00f6ra. \ud83d\ude42 Vi fick h\u00f6ra om cykling, kl\u00e4ttring, dykning, vandring, dans, konst\u00e5kning och m\u00e5nga andra sp\u00e4nnande sporter. Ni \u00e4r J\u00c4TTEDUKTIGA p\u00e5 att prata! \ud83d\ude42 \ud83d\ude42 \ud83d\ude42<\/p>\n

                                                                  Ja, sedan hann vi inte mer. L\u00c4XA<\/strong> till n\u00e4sta vecka:<\/p>\n

                                                                  P\u00e5 webben, kapitel 1:<\/p>\n

                                                                    \n
                                                                  1. Tidsprepositioner 1<\/li>\n
                                                                  2. Tidsprepositioner 2<\/li>\n
                                                                  3. Konjunktioner<\/li>\n
                                                                  4. Verb<\/li>\n<\/ol>\n

                                                                    Ha det s\u00e5 bra. Vi ses n\u00e4sta vecka! \ud83d\ude42<\/p>\n

                                                                     <\/p>\n

                                                                     <\/p>\n

                                                                     <\/p>\n

                                                                    Lektion 2: 16 september<\/h5>\n

                                                                    Vi b\u00f6rjade med att presentera oss. Trevligt att l\u00e4ra k\u00e4nna varandra lite. \ud83d\ude42<\/p>\n

                                                                    Vi arbetade med adverb och adjektiv.<\/p>\n

                                                                    Adjektiv:<\/strong> beskriver substantiv, saker eller fraser.<\/p>\n

                                                                    Adverb<\/strong>: beskriver adjektiv, verb eller adverb. Adverb \u00e4r ofta adjektiv + t. Adverb b\u00f6js inte. Svarar p\u00e5 fr\u00e5gan ”hur?” (Hur <\/em>springer du? Jag springer snabbt<\/em>.)<\/p>\n

                                                                    Adjektiv som slutar p\u00e5 -en bildar adverb p\u00e5 -et. (mogen – moget, naken – naket, vaken – vaket …)<\/p>\n

                                                                    Efter verben vara<\/strong>, bli<\/strong>, se…ut<\/strong>, k\u00e4nna sig<\/strong> och verka<\/strong> kommer alltid adjektiv. <\/strong>Exempel:<\/p>\n