Egyptiska hieroglyfer 4 (13e okt)

Egyptiska hieroglyfer

Sammanfattning av innehåll 13e oktober 2018

 

  • Guden Amons namn är ett utmärkt exempel på hur egyptierna använde kryptografiska varianter på vissa ord och uttryck. Amons namn (imn) betyder för övrigt ”den dolde”. .
  • Mereris stela s. 10:
  • Mereris stela s. 34:
  • Minusers stela s. 44:
  • Smeknamn angavs ibland på monument. Ett exempel är Minuser som också kallades Wedjaw (wDAw-Aw). Man använde begreppet rn nfr (vackert namn). Vill man lära sig mer om smeknamn kan man läsa Margit Bönnemarks uppsats på ämnet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323482.
  • Guden Min (mnw) var en viktig fertilitetsgud. Av någon anledning förknippades Min med en typ av fossil som vi idag kallar belemniter. Hieroglyfen som används för att skriva ut hans namn (också min-wsr i stelen ovan) tror man föreställer just belemniter (R22) .

 

  • Sedan pratade vi om olika typer av litteratur och nämnde några exempel ur vanliga kategorier av texter. Dessa exempel är ”klassiker” och fortsätter man att studera hieroglyfer brukar man ofta läsa utdrag ur dessa i original. Jag delade ut en svensk översättning av sagor om kungar och trollkarlar som berättades vid gamle kung Khufus hov.
  • Bob Brier är känd som ”Mr Mummy” efter att han mumifierat en människokropp efter egyptiernas metoder. Här kan du se en film om detta https://www.youtube.com/watch?v=pwJ7391G-1s, bildkvaliten är tyvärr inte den bästa men ljudet är helt ok. Han är också expert på det som kallas ”egyptomani” och har troligen världens främsta samling på ämnet. Här kan man se ett kort reportage från hans hem: https://www.youtube.com/watch?v=CchjS54zdA0. Han är en utmärkt föreläsare och här finns ett föredrag han nyligen höll på ett museum i Toledo: https://www.youtube.com/watch?v=Kh-2tZaCayc.

 

VIKTIGT!

Nästa gång vi ses, på lördag (20e oktober) blir sista gången för den här kursen. Vi träffas som vanligt i klassrummet kl 10.00-11.00. Då finns chansen att ställa frågor på kursinnehållet, och vi kan också kolla på de hemuppgifter ni har fått under kursen, behöver vi gå igenom något igen? Om vi hinner tittar vi på gravkonen (s. 49) och Khnumhoteps kista (s. 52).

Därefter tar vi en timmas paus och ses igen på Medelhavsmuseet  (Fredsgatan 2) kl 12, vi går runt tillsammans och tittar på alla vackra föremål men naturligtvis är det i första hand hieroglyfer vi ska hålla utkik efter! Vi har bokat att vi kommer som grupp, men var beredd på att det kan vara en hel del folk i utställningen på en lördag (inkl. familjeaktiviteter) så vi kan komma att behöva vara lite flexibla när vi går genom utställningen. Vi har tid fram till kl 14, och man får förstås jättegärna stanna kvar efteråt och gå runt på egen hand (inträdet är gratis!). Dock brukar man vara rätt överväldigad och trött redan efter 1,5 timma det kan vara skönt att hänga på Bagdad Café en stund innan man ger sig hemåt (via museibutiken!).

 

Kursen har gått fort men jag känner också att vi har hunnit med ganska mycket, och jag hoppas, och tror, att ni har fått en bra överblick över hur hieroglyfskriften fungerar. Det har varit jätteroligt att läsa hieroglyfer med er och hoppas att ni också tyckt att det varit givande. Jag gör mer än gärna en fortsättningskurs, och Folkuniversitetet är öppna för att arrangera detta om det finns tillräckligt många som är intresserade.

Egyptiska hieroglyfer 3 (6e okt)

Sammanfattning av innehåll 6e oktober 2018

  • Vi tog en närmare titt på Senet-spelet och passade på att slå upp ordet i ordlistan. Då upptäckte vi att namnet på spelet är härlett från ett verb (sni) med betydelsen ”att passera”. Här ser vi drottning Nefertari spela senet i sin grav i Drottningarnas dal. Senet var inte bara ett världsligt sällskapsspel men också en anspelning på människans resa genom underjorden till nästa liv.
  • Vi kollade närmare på ordet xpr som skrivs med skarabéen (dyngbaggen) . Det betyder ”förvandling”, eller uppenbarelseform. Det hör ihop med tanken om den nyfödda solen (morgonsolen) som en skarabé, och som på dagen rullar solen över himlavalvet liket en dyngboll. Det finns även en gud som personifierar principen, han heter Khepri.
  • Vi kikade också på ordet för kung, nsw, som har en märklig stavning härledd från det längre begreppet n-sw[t]-bit (Kung över Övre och Nedre Egypten). . Ibland förkortar man det ytterligare till att bara använda . Kungen är oftast lätt att känna igen i avbildningar, då han bär karaktäristiska attribut.
  • Ett annat viktigt begrepp är ordet mAat som motsvarar bland annat sanning, ordning, balans och rättvisa, också på ett gudomligt plan. mAat kan ses som skapelsen där världen blev till ur ett oändligt kaos. Det är sedan upp till gudarna och människorna (med kungen däremellan) att upprätthålla mAat så att världen inte åter faller ihop till det kaotiska urtillståndet. Detta görs på alla nivåer i universum: den kosmiska, den politiska och det personliga. mAat kan personifieras med en gudinna med fjäder på huvudet.
  • Genus (#18). I fornegyptiskan finns två genus, maskulinum och femininum. Feminina ord känns igen genom att de har en t-ändelse , på ordets grundform (maskulinum). Det finns några undantag, t.ex. ordet xt=trä, där ”t” är en del av grundformen och alltså är maskulint. Ordet ht=sak, ting, är också lurigt. När det avser ett ting med substans, så behandlas det som feminint, men när det används i en mer generell betydelse (”någonting”), så betraktas det som maskulint. Jämför s=man, st=kvinna.  Platsnamn behandlas alltid som feminina, oavsett hur de stavas.
  • Bestämd/obestämd form/artikel (#11) markeras inte hos substantivet. Alltså, ingen bestämd partikel, eller ändelse att hålla reda på. Skönt! Om man ska översätta det i bestämd eller obestämd form ges av sammanhanget. hAty-a =borgmästare ELLER borgmästaren.
  • Numerus (#24): det finns tre i fornegyptiskan! Utöver singularis och pluralis som vi har i svenskan kan vi också uttrycka dualis i fornegyptiskan. Dualis kan vara svårt att greppa då vi inte har det i det flesta inoeuropeiska språk (även om det har funnits!). Men det finns i många andra av dagens språk, t.ex. arabiskan och flera polynesiska språk. Det finns visst även i samiskan, vilket kan förklara varför det ska finnas exempel på vissa ord i dualisform i norrländskan(?). Vi böjer substantiven från grundformen (singularis) genom ändelser.
  • Exempel är ordet för gud, nTr, som blir nTrwy i dualisform och nTrw i plural. Gudinna (nTrt) blir i stället nTrty (dualis) resp. nTrwt i plural. Man kan skriva ut ändelserna fonetiskt, använda entalsstreck eller genom att upprepa ideogram.
  • Tal är enkelt att skriva i fornegyptiskan då man använder 10 som bas (precis som vi). Siffror finns för 1 (streck), 10 (en fotklamp för boskap), 100 (snöre), 1 000 (lotusplanta), 10 000 finger), 100 000 (grodyngel) samt 1 000 000 (figur med händerna utsträckta). Matematiken bygger mycket på algoritmer där man räknar med fraktioner och summor av fraktioner (1/2, 1/3, 2/3) osv.
  • ”honorific transposition” (#8), eller hedersam överflyttning(?) på svenska. Här handlar det om tecken (eller namn) på gudar som flyttas framåt i ordet när de skrivs, dock läser man dem på dess språkligt korrekta plats. Ett exempel är ordet för präst, hm-nTr (ordagrant ”gudatjänare”).
  • Kungatitulatur (#23): Kungen hade fem namn i det gamla Egypten. De viktigaste är de två som används i kartuscher
      • prenomen, eller tron-namnet, det namn kungen fick när han tillträdde ämbetet. Innehåller alltid solguden ra, föregås av frasen .
      • nomen, det namn som kungen hade som person-namn. Det är oftast det namnet vi i västerlandet kallar kungarna vid. När flera kungar har samma namn, lägger vi till romerska siffror för att skilja dem åt, t.ex. Amenhotep I, Amenhotep II och Amenhotep III, föregås av frasen .

    Genitiv handlar om hur vi uttrycker ägande. Det kan vi göra genom att

  • Sätta substantiven bredvid varandra, där det andra substantivet ”äger” det första (direkt genitiv)
  • Använda en indirekt genitiv-konstruktion med hjälp av n (obs! böjs efter sitt huvudord!)
  • Offerformeln (#10, #19) är en mycket viktig text. Den utgörs av något som liknar en bön om att efterlevande ska ge den döde mat och dryck och annat som är viktigt för den dödes kA. Det görs formellt via kungen som ger offret till en av dödsgudarna (ofta Osiris eller Anubis), och som i sin tur förlänar offret vidare till den döde individen. Det var också mycket viktigt att få med den dödes namn och eventuella titlar, eftersom det var en del av människans identitet. Vi kommer att lära oss strukturen för sådana texter, och snabbt känna igen återkommande element.
  • Vi nämnde det mystiska landet (Punt). Egyptiska faraoner gjorde ibland resor dit för att hämta hem exotiska varor. Ingen vet säkert exakt var det låg, men det finns teorier. Du kan läsa mer här! https://landofpunt.wordpress.com/tag/kathryn-bard/
  • Kursen har äntligen(!) fått en blogg http://blogg.folkuniversitetet.nu/carojo/, men även i fortsättningen av den här kursen kommer jag i huvudsak att använda e-posten för att skicka ut sammanfattningar och annat som kan vara viktigt.
  • Tack för att ni fyllde i mittutvärderingen! Jag är glad att se att deltagarna överlag är nöjda med kursen. Konkreta önskemål är få, men spretiga, så jag ser det svårt att tillgodose dessa under resterande del av denna kurs.

Nästa gång vi ses (13e okt) jobbar vi med exemplen i boken, nu har vi tillräckligt med kött på benen för att läsa de flesta. Vill man förbereda sig föreslår jag att man läser fram till s. 57. Längre än så tror jag inte vi hinner innan den här kursens slut, men vi får se.

Jag kommer också att berätta lite om olika typer av litteratur (alltså längre, sammanhängande texter) som finns bevarad från det gamla Egypten. Det fanns även önskemål att vi pratar om tideräkning och färger. Det är inte rimligt att vi hinner med allt, men jag tänker att vi pratar om litteratur under eftermiddagspasset. Vi får se om vi hinner något mer.

Ni har också fått med er ett gäng övningar som man kan jobba med, flerkonsonants-tecken, några övningar på grammatiken och kartuscher.

Tänk på att ni har både en kungalista, en lista med gudar och dess titlar samt en förkortad ordlista längst bak i boken!

När det gäller det sista kurstillfället (20e okt) föreslår jag att vi tillbringar första timmen i klassrummet och har allmän ”frågestund”. Vi kan gå igenom gamla hemuppgifter, diskutera frågetecken, gamle eller nya exempel. Det andra passet (två timmar) blir på Medelhavsmuseet där vi går runt i utställningen och pratar om föremålen och håller ögonen öppna för en och annan text!