Egyptiska hieroglyfer

Sammanfattning av innehåll 22a september

• Geografi
  • Nilens betydelse: den årliga översvämningen och dess betydelse för jordbruket i det gamla Egypten, Höga dammen stoppade översvämningarna för gott på 1960-talet.
  • Nildalen–Öknen: Nildalen var det svarta landet, där man kunde bo och odla jorden, på fornegyptiska kmt. Öknen var det farliga, kaosartade, obeboeliga landet, det röda landet = dSrt.
  • Övre Egypten (deltat)–Nedre Egypten (resten av Nildalen)
  • Öst (de levandes sida)/Väst (de dödas sida)–definierades av solens färd över himlavalvet.

• Kronologi
  • Riken (Gamla riket, Mellersta riket, Nya riket)–tidsperioder som utmärktes av politisk stabilitet och sammanhållning av riket.
  • Dynastier–ett sätt att dela in Egyptens historia i regentlängder, sammanställdes av en egyptisk präst under den grekiska eran (Manetho). Vi räknar med ca 31 dynastier i det gamla Egypten.
  • Intermedier–mellanperioder (1a, 2a, 3e) som kännetecknas av politisk instabilitet och generell nedgång. Ofta fanns flera, parallella, dynastier som regerade delar av landet.
  • Andra tidsperioder: Fördynastisk tid (innan riksenandet), Sentiden, ptolemeisk tid, romersk tid

• Hieroglyfer
  • När och var uppkomst skrift för första gången? Mesopotamien eller Egypten först? Vi vet inte! Ca 3500 fKr…
  • Narmerpaletten (#27) som exempel på tidiga hieroglyfer. En del känner vi igen, andra inte. Gränsen mellan bild och skrift är flytande. Man brukar anta att Narmerpaletten visar Egyptens första kung (Narmer), i det ögonblick han tar makten över norra Egypten och enar riket för första gången. Vi vet inte om det är historiskt korrekt.
  • Världens äldsta religiösa litteratur. Finns i pyramiderna från femte dynastin.
  • Wadi el Jarf -papyrusen. Det äldsta fyndet av papyrusinskrift. Beskriver stenleveranser till farao Khufus pyramid.
  • Andra skriftsystem i det gamla Egypten: hieratiska, demotiska (båda avledda från hieroglyfskriften) samt koptiska (en variant av det grekiska alfabetet, under ptolemeisk tid och framåt).
  • Fornegyptiska som språk (Afroasiatiska språkfamiljen), släkt med semitiska språk [bla arabiska] men på en annan språk-gren).
  • Koptiska språket som det sista stadiet av fornegyptiska. Fornegyptiska fortsatte att talas och utvecklas i Egypten även efter det faraoniska Egyptens slut. Runt år 1000 eKr blev arabiska vanligare. I dag är koptiska utdött som talspråk, men det används i den koptiska gudstjänsten och man kan fortfarande studera koptiska. Det det finns låneord från fornegyptiskan i europeiska språk (och förstås i arabiska!).
  • Avsaknad av vokaler (#3) i fornegyptisk skrift: För att kunna säga orden (som vi inte vet exakt hur de lät) kan vi uttala några av halv-konsonanterna som vokaler (a, o, i), och vi kan också sätta in ett ”e” där vi tycker att det behövs.
  • Ideogram (#13): tecken som betyder det som de avbildar
  • Fonogram (#1): tecken som symboliserar ett ljud (oberoende av vad det föreställer)
  • Determinativ (#4), hjälptecken, ofta i slutet av ord som visar vilken typ av ord som det handlar om.

Nästa gång vi ses ska vi fortsätta med att prata om:

• skrivriktning
• ”boxprincipen”
• transkribering
• teckenklassificering och teckenlistor
• translitterering
• ordlistor
• fonogram

Vi går igenom och skriver alla en-konsonants-tecknen. Dessa är bra att kunna.

Därefter kollar vi på Mereris stele, som är det första exemplet i kursboken.

Beroende på tiden, fortsätter vi med exempel på flerkonsonantstecken och lite grammatik.

Det kom en fråga om det koptiska alfabetet och den grekiska bokstaven lilla sigma [σ], som verkar saknas.  Det är den koptiska bokstaven ’sima’ [Ϲ] som motsvarar det grekiska sigma. Det luriga är att den inte ser ut som sigma utan mer som den vår bokstav ’C’.

Den koptiska bokstav som i stället ser ut som grekiskans (lilla) sigma heter ’shima’ [Ϭ, ϭ] och är härledd ur hieroglyfskriftens enkonsonantstecken för ljudvärdet ’k’, (vilken föreställer en korg med ett handtag).